Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
đŸ€” Chockerande dĂ„ligt? TĂ€nk efter innan du svĂ€ljer betet

đŸ€” Chockerande dĂ„ligt? TĂ€nk efter innan du svĂ€ljer betet

För dÄligt för att vara sant? Warp News krönikör ger tre exempel: En vit skÄpbil, döda byggarbetare i Qatar och extremt extremvÀder.

Anders Bolling
Anders Bolling

Dela artikeln

En av de vinjetter som anvĂ€nds hĂ€r pĂ„ Warp News lyder ”För dĂ„ligt för att vara sant”. Det Ă€r ett briljant och vĂ€lbehövligt koncept. Att fĂ„ medier, politiker, organisationer och folk i allmĂ€nhet att vara lika skeptiska mot det negativa som de Ă€r mot det positiva Ă€r en stĂ€ndig kamp. Eller, pĂ„ motsvarande sĂ€tt, bejaka det positiva lika mycket som de suger i sig det negativa.

Jag ska ge tre vÀldigt olika exempel pÄ vad jag menar.

Ett

För mĂ„nga Ă„r sedan bodde jag och min familj i en naturnĂ€ra Stockholmsförort. Vid ett tillfĂ€lle spreds en berĂ€ttelse om en misstĂ€nkt barnrövare i trakten. En skĂ„pbil hade ett par tre gĂ„nger setts misstĂ€nkt nĂ€ra skolor. Bakom den öppna skjutdörren hade man skymtat en man som sĂ„g ut att fotografera. Det blev ett liv bland förĂ€ldrarna. Mejllistor skapades. Det stĂ€lldes krav pĂ„ vakter och tillfĂ€llig stĂ€ngning och att skolans ledning skulle ”göra nĂ„got”, vilket rektorn hörsammade genom att skriva ett allmĂ€nt mejl dĂ€r det framgick att man visserligen inte sĂ€kert visste om nĂ„gon fara var Ă„ fĂ€rde men att alla Ă€ndĂ„ gjorde klokt i att iaktta extra försiktighet.

Det visade sig efter nÄgra dagar att skÄpbilen tillhörde en mÀklarfirma som skickade ut medarbetare för att fotografera objekt.

Den som tÀnkt efter en stund redan frÄn början hade kunnat komma fram till flera tÀnkbara förklaringar till skÄpbilen, och att undersöka saken var inte sÄ svÄrt.

TvÄ

Inför fotbolls-VM har reportagen om Qatars nedriga behandling av gÀstarbetare duggat tÀtt. Mycket har varit vÀlbehövlig kritisk journalistik som satt fingret pÄ orÀttvisor. En sÀrskilt anmÀrkningsvÀrd uppgift har envist Äterkommit i reportagen: att 6.500 utlÀndska arbetare skulle ha dött under bygget av arenorna.

Den som tÀnkt efter en stund innan uppgiften började spridas brett hade ganska snabbt förstÄtt att det var lite för dÄligt för att kunna vara sant. Qatar Àr en diktatur och kan kritiseras för alla möjliga demokratiska brister, men det Àr ett mycket rikt land. Ett mycket rikt land bygger inte anlÀggningar pÄ ett sÄ sÀkerhetsvidrigt sÀtt att de anstÀllda pÄ byggena dör som flugor. Det finns inga rationella (eller andra) skÀl till det, hur auktoritÀr staten Àn Àr.

Efter ett tag tÀnkte nÄgra journalister efter och tog reda pÄ var uppgiften kom ifrÄn och hur mycket den hade med verkligheten att göra. Det visade sig att kÀllan var ett larmreportage som brittiska The Guardian publicerade i februari 2021, och vars mest spektakulÀra uppgift dÀrefter okritiskt ÄteranvÀnts gÄng pÄ gÄng. The Guardian Ätnjuter en sÄdan status. (Det förekommer Àven en Ànnu högre dödssiffra, dÀr Amnesty Àr kÀlla.)

Men vad betyder 6.500 döda arbetare? Jo, det Àr det antal migrantarbetare som dött i Qatar av samtliga orsaker, alltsÄ cancer, andra sjukdomar, hjÀrtfel och allt vad man nu kan dö av, under tio Ärs tid. Det finns över tvÄ miljoner gÀstarbetare i landet.

The Guardian pÄstod aldrig uttryckligen att alla dödsfall skett pÄ byggarbetsplatser, men i takt med att siffran fÀrdades frÄn rubrik till rubrik över vÀrlden blev detta ganska snart underförstÄdd information.

Hur mĂ„nga dödsfall som verkligen kan kopplas till de byggprojekt som pĂ„gĂ„tt sedan Qatar tilldelades VM beror pĂ„ hur snĂ€vt man definierar frĂ„gan, frĂ„n 3 (arenabyggen) till ”mellan 400 och 500” (uppskattning gĂ€llande alla projekt kopplade till VM-satsningen). I Sverige dog 87 personer i byggverksamhet och 494 personer pĂ„ samtliga arbetsplatser mellan 2011 och 2020.

Uppgiften om det chockerande stora antalet döda arbetare passar in bland de förutfattade meningar mÄnga har om diktaturer i allmÀnhet och gulfstater i synnerhet, och dÄ kollar man inte. Det gÀller trÄkigt nog medieproducenterna lika vÀl som mediekonsumenterna.

Den som vill veta mer om detaljerna i saken kan exempelvis lÀsa denna faktagranskande artikel pÄ Deutsche Welle och denna krönika av Martin Schibbye pÄ Blankspot.

Tre

I oktober 2017 hade flera nyhetsmedier braskande rubriker om vÀrldens extremvÀder. Antalet vÀderkatastrofer hade ökat med skakande 46 procent pÄ bara 13 Är, visste bland andra SVT, Dagens Nyheter och den svenska klimatministern att berÀtta.

Uppgiften kom frÄn en grupp forskare knutna till den ansedda medicinska tidskriften The Lancet, vilket Ànnu mer Àn i fallet med The Guardian ovan borgade för att ingen journalist skulle ge sig in i kÀllmaterialet och titta nÀrmare.

Men igen: Den som bara tÀnkt efter en liten stund hade snart insett att en sÄ stor ökning pÄ sÄ kort tid skulle vara nÀrmast absurd. Om ökningstakten extrapoleras bakÄt och framÄt i tiden skulle vi i dag ha flera gÄnger fler vÀderextremer Àn för nÄgra decennier sedan, vilket skulle ha förÀndrat livsbetingelserna för oss alla i grunden. Men sÄ Àr det ju inte. Alla vet nÄgonstans att torka, skyfall och stormar alltid regelbundet intrÀffat.

Sanningen Àr att de flesta typer av extrema vÀderhÀndelser inte har ökat alls. Det framgÄr av sÄvÀl IPCC:s rapporter som av den ledande databasen över naturkatastrofer EM-DAT.

đŸŒȘ Anders Bolling: OkĂ€nda sanningen om det oextrema extremvĂ€dret
Sommarens nyhetstorka innebÀr alltid högsÀsong för vÀdernyheter. MÄnga bulletiner om hetta, skyfall och stormar vÀntar, och vi kommer att fÄ höra att vÀdret blivit allt extremare. FÄ kommer att stÀlla följdfrÄgan: stÀmmer det? Det Àr synd, för svaret Àr i huvudsak nej.

The Lancet hade utgÄtt frÄn EM-DAT men hÀpnadsvÀckande nog anvÀnt sig av tricket att vÀlja punkter pÄ kurvan som sÄg ut att ge det redovisade resultatet.

Det Àr synd att det Àr sÄ fÄ som tÀnker efter nÀr saker Àr för dÄliga för att vara sanna. Framför allt Àr det vÀldigt ovanligt att de motbilder som ibland försöker fÄ fÀste trÀnger undan den ursprungliga, falska, berÀttelsen.

Negativa berĂ€ttelser Ă€r livskraftiga. VĂ„ra reptilhjĂ€rnor skannar stĂ€ndigt av omgivningen efter faror, och nĂ€r det inte finns nĂ„gra verkliga faror konstruerar vi dem. Nyheter som gĂ„r ut pĂ„ att nĂ„got gĂ„tt bra eller att saker fungerar som de ska bemöts med likgiltighet eller skepsis. Negativa nyheter, dĂ€remot, dröjer sig kvar Ă€ven nĂ€r de visat sig vara fel, för ”ingen rök utan eld”.

Jag kommer osökt att tĂ€nka pĂ„ den ofta Ă„tergivna Facebookkommentaren ”jag skiter i att det Ă€r fejk, det Ă€r förjĂ€vligt Ă€ndĂ„â€, som ocksĂ„ blev titeln pĂ„ en bok av viralgranskaren Jack Werner.

Anders Bolling

đŸ–Šïž Före detta DN-journalisten Anders Bolling ny krönikör hos Warp News
Warp News nye krönikör Àr en vÀder- och klimatintresserad journalist med över 20 Är pÄ DN, dÀr han bland annat drev Framstegsbloggen. I denna intervju svarar han pÄ frÄgan om han tror mÀnniskan kommer lösa klimatförÀndringarna, vad han kommer skriva om och om en trÄkig incident pÄ DN.

FĂ„ ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter