Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
đŸ–Šïž Före detta DN-journalisten Anders Bolling ny krönikör hos Warp News

đŸ–Šïž Före detta DN-journalisten Anders Bolling ny krönikör hos Warp News

Warp News nye krönikör Àr en vÀder- och klimatintresserad journalist med över 20 Är pÄ DN, dÀr han bland annat drev Framstegsbloggen. I denna intervju svarar han pÄ frÄgan om han tror mÀnniskan kommer lösa klimatförÀndringarna, vad han kommer skriva om och om en trÄkig incident pÄ DN.

Mathias Sundin
Mathias Sundin

Dela artikeln

Under hösten kommer Anders Bolling skriva krönikor och andra texter hos Warp News. Bolling har 30 Ärs erfarenhet av journalistik, varav ett drygt tjugotal av dessa Är pÄ Dagens Nyheter.

Han Àr ocksÄ författare till tvÄ böcker, Miljardlyftet: SÄ förÀndras vÀrlden av ett vÀxande Afrika(tillsammans med Erik Esbjörnsson) och Apokalypsens gosiga mörker: VÀrlden ser inte lÀngre ut som den gjorde men det vÀgrar vi att inse. BÄda böckerna rekommenderas till den faktabaserade optimisten.

Mind the Shift

Numera Àr Anders Bolling frilansjournalist och driver bland annat podden Mind the Shift.

Vad kommer du skriva om som krönikör hos Warp News?

De psykologiska orsakerna bakom pessimism, svartsyn och oro. Varför optimism ses som mindre seriöst, och i vilken mÄn detta Àr kulturellt betingat. Mediernas roll i allt detta. Pardansen mellan medier och makthavare.

Jag vill ocksÄ gÀrna berÀtta om underliggande positiva trender som aldrig nÄr rubrikerna.

Förhoppningsvis gör jag Àven en eller annan samhÀllelig spaning in i en (Ànnu) bÀttre vÀrld.

Din podcast, Mind the Shift, vad handlar den om? Vad tar du upp för Àmnen? Vilka Àr de mest intressanta intervjuerna du gjort i den?

Den har ett brett anslag och tar upp diverse aspekter av mÀnskligt liv pÄ den hÀr planeten. UtgÄngspunkten Àr att det faktum att vÀrlden hÄller pÄ att integreras för första gÄngen i historien förÀndrar nÀstan allt.

Jag Àr svag för de esoteriska Àmnena, de som ligger i grÀnslandet mellan andlighet och vetenskap. DÀr kan jag lyfta fram filosofen Bernardo Kastrup, neurokirurgen Eben Alexander och kardiologen Pim van Lommel, som alla sÀger mycket spÀnnande saker om medvetandet och döden.

Men det finns ocksÄ spÀnstiga intervjuer om politik och samhÀlle, som med migrationsforskaren Hein de Haas, tidigare utrikesministern och bitrÀdande FN-chefen Jan Eliasson och ekonomerna Andreas Bergh och Branko Milanovic. Den senare Àr ett tungt namn i forskningen om ekonomiska klyftor.

NÀr du lÀmnade DN skrev du Äret efterÄt om att man frÄn tidningen inte ville belysa de icke-alarmistiska sidorna av klimatförÀndringarna. Vad var det som hÀnde?

Jag beskrev en specifik hÀndelse. En hög chef hade fÄtt i uppdrag att be mig sluta skriva blogginlÀgg om studier som inte bekrÀftade den alarmistiska klimatberÀttelsen, och han drog obetÀnksamt nog paralleller mellan tidningens klimatpolicy och dess policy gentemot förintelseförnekare. Det kÀndes deppigt. Men i grunden Àr problemet inte enskilda beslut eller hÀndelser utan den allmÀnna andan att i alla lÀgen betona sÄdant som ger skÀl att tala om en klimatkris och tona ner sÄdant som visar att problemet i mÄnga avseenden Àr högst hanterbart. Det Àr en hÄllning som för övrigt passar den klassiska nyhetsdramaturgin som hand i handske.

Du Àr mycket intresserad av klimatet och klimatförÀndringarna, hur kommer det sig?

Jag har varit vÀdernörd sedan barnsben. Det hÀnger intimt samman med ett stort tidigt intresse för kartor och för vÀrlden i stort. Jag tror jag var elva Är nÀr jag började föra bok över temperaturen pÄ vÄr villatermometer tre gÄnger om dagen (jag slutade med det efter ett par Är, tack och lov!). Jag har alltid plÄgat mina vÀnner med besserwisseri om olika missförstÄnd kring vÀdret. NÄgra av dem tyckte att jag borde blivit meteorolog. Jag förstÄr dem, men jag har aldrig varit intresserad av fysiken och matematiken i det, utan bara av de mÀktiga och egensinniga krafter i atmosfÀren som pÄverkar vÄra liv överallt pÄ jorden. Jag Àr fascinerad över hur vi Àn i dag, med mÄngdubbelt kraftfullare datorer, knappt kan göra bÀttre prognoser Àn pÄ 1970-talet.

Jag har skrivit hundratals artiklar om vÀder och klimat i DN och andra medier. SjÀlva forskningen om den globala uppvÀrmningen började jag följa i slutet av 1990-talet, och sedan 20 Är eller sÄ följer jag minst nÄgon gÄng i veckan hur temperatur, extremvÀder, polaris och andra parametrar utvecklas.

Tror du att mÀnskligheten kommer lösa problemet med klimatförÀndringarna?

Först och frÀmst: Problemet mÄste naturligtvis tas pÄ allvar, och det Àr i vilket fall som helst en gudi behaglig gÀrning att lÀmna 1800-talets rÄa och kortsiktiga energikÀllor och i stÀllet möta vÄrt energibehov i samarbete med Gaia. Men mina kunskaper sÀger mig att det inte finns anledning till panik, och det Àr ganska arrogant av rika lÀnder att försöka hindra fattiga lÀnder frÄn att ta sig ur akut fattigdom med hjÀlp av de fossila energikÀllor de har till sitt förfogande just nu.

Jag tror att lÀget kommer att vara radikalt annorlunda om ett par tre decennier, och det Àven utan drakoniska tvingande ÄtgÀrder. Nya, intelligentare sÀtt att utvinna energi kommer dÄ att finnas eller skönjas. Solens strÄlar kommer att skördas mÄnga gÄnger effektivare. NÄgra kilometer ner i jorden finns en outtömlig vÀrmekÀlla, om vi bara utvecklar teknik för att smidigt och skonsamt utvinna den. Den som vill vara vÄgat visionÀr kan reflektera över den oÀndliga och konstanta energin pÄ kvantnivÄn.

Jag ser framför mig hur klimatfrÄgan kommer att finnas högt pÄ agendan i tio tjugo Är till men att den sedan sjunker undan i takt med att 1) problemet visar sig vara mindre Àn i de vÀrsta scenarierna, 2) vi fortsÀtter att vara ypperliga pÄ att anpassa oss efter Àndrade förutsÀttningar och 3) nya fossilfria energiformer börjar bli vardag. Det blir som en pyspunka. Vi kommer att ha tusen andra saker att tala om. Och nÀr debattartiklar dyker upp som pÄminner om att den dÀr gastkramande klimatskrÀcken i början av seklet visade sig vara omotiverad, kommer de flesta att rycka pÄ axlarna.



FĂ„ ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter