Fram till 1999 låg utsläppen stabilt kring 6,6 miljarder ton koldioxid per år. Mellan 2015 och 2024 var de i genomsnitt 5 miljarder ton, och 2025 sjönk de till 4,1 miljarder ton. Huvudorsakerna är att den permanenta avskogningen har minskat och att ny skog tar upp koldioxid.
Utsläppen ökade med 0,2 procent jämfört med första halvåret 2025. Mellan 2015 och 2023 ökade de med i genomsnitt 1,1 procent per år. Kina och USA, världens två största utsläppare, minskade sina utsläpp med 0,3 respektive 0,4 procent.
Gasanvändningen i Australien har peakat inom alla sektorer efter mer än ett halvt sekel av tillväxt. Gas för elproduktion har minskat med 11 procent sedan 2014, och bostäders gasanvändning peakade 2020.
EU:s utsläpp av växthusgaser var 17,2 procent lägre 2025 än 2015. Samtidigt ökade EU:s BNP med 17,5 procent under samma period. Utsläppen minskade i 23 av EU:s 27 länder.
Forskarkommittén ScenarioMIP, som tar fram klimatscenarierna som ligger till grund för IPCC:s rapporter, har officiellt klassat de tidigare värstafallsscenarierna RCP8.5, SSP5-8.5 och SSP3-7.0 som orealistiska.
Utsläppen har redan minskat med 34 miljoner ton koldioxid – motsvarande att permanent stänga åtta kolkraftverk. Stålindustrin står för 7 procent av världens totala utsläpp, och Kina producerar mer än hälften av världens stål.
En studie av 1 737 klimatpolitiska åtgärder i 40 länder under 32 år visar vilka åtgärder som konsekvent minskar utsläppen oavsett sammanhang. Koldioxidskatter och investeringar i förnybar energi och forskning utmärker sig som särskilt tillförlitliga instrument för att minska utsläppen.
Växthusgasutsläppen sjönk med 2,4 procent under 2025 och ligger nu 54 procent under 1990 års nivåer. Kolanvändningen halverades och är den lägsta sedan 1600, medan gasanvändningen sjönk till den lägsta nivån sedan 1992.
Länder som representerar 92 procent av den globala ekonomin har nu frikopplat konsumtionsbaserade koldioxidutsläpp från BNP-tillväxt. Kinas utsläpp har planat ut de senaste 18 månaderna och kan ha nått sin topp.