44% av svenskarna har stort eller ganska stort förtroende för journalister, enligt SOM-institutets senaste mätning. Andelen har stigit från 24% 2004, vilket innebär en nästan fördubbling på två decennier. Samtidigt har andelen som tycker att journalister sköter sitt arbete dåligt halverats.
AI kan filtrera, finslipa och förstärka, men DN föredrar föråldrade former och säger nej.
22 000 frågor om EU-valet har Aftonbladets AI-bot, Valkompisen, hittills svarat på. Aftonbladet är aktiva och experimenterar med AI. De har även byggt en GPT som föreslår kvinnliga experter, för att få en bättre könsfördelning i nyheterna.
Nikolaj Coster-Waldau söker efter klimatoptimism.
Bra journalistik är en av de viktigaste saker vi har i samhället. Men nyhetsmedia är obalanserade och rapporterar många fler negativa än positiva nyheter, vilket ger oss en förvrängd och pessimistisk bild av verkligheten.
De måste bli tråkigare. Tråkigare än alla de andra. Så tråkiga att klockorna stannar. Bara så kan de rättfärdiga sin existens, skriver Tobias Wahlqvist, författare till boken SKIPPA NYHETERNA.
Nyheterna utger sig för att informera, men det gör de inte. Deras hittepåkonflikter gör oss snarast gör mindre handlingskraftiga och mindre informerade. Deras konstruerade åsiktskrig utkämpas av frivilliga. Det går att välja bort.
Traditionella nyhetsmedier behandlar optimistiska nyheter som en snuttefilt. Något att trösta sig med när man läst om allt elände. Men vad de måste göra är att i grunden ändra sitt arbete och ge läsarna en verklig beskrivning av världen, inte en överdrivet pessimistisk, som de gör idag.