Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
📰 Optimistiska nyheter Ă€r inte en snuttefilt, Karin Olsson

📰 Optimistiska nyheter Ă€r inte en snuttefilt, Karin Olsson

Traditionella nyhetsmedier behandlar optimistiska nyheter som en snuttefilt. NÄgot att trösta sig med nÀr man lÀst om allt elÀnde. Men vad de mÄste göra Àr att i grunden Àndra sitt arbete och ge lÀsarna en verklig beskrivning av vÀrlden, inte en överdrivet pessimistisk, som de gör idag.

Mathias Sundin
Mathias Sundin

“Optimistiska nyheter Ă€r som en snuttefilt, nĂ„got att trösta sig med i en hĂ„rd, kall vĂ€rld. Den vĂ€rld som nyhetsmedierna rapporterar om.”

I Medierna i P1 kritiserade Warp News chefredaktör Magnus Aschan nyhetsmedierna för att vara överdrivet negativa. DÄ hÀnvisar de till feelgoodnyheter, solskenshistorier och annat som kan fÄ oss pÄ gott humör efter att ha lÀst de andra bedrövliga nyheterna.

Det Àr att missförstÄ vad optimistiska nyheter och vÄr kritik handlar om.

Karin Olsson, bitrÀdande chefredaktör pÄ Expressen, medverkande i Medierna och höll med om att det rapporteras mycket negativt.

– Det finns vissa komponenter i den journalistiska kulturen dĂ€r man har ett kritiskt, negativt fokus, sa Olsson.

DÀr sÀtter hon fingret pÄ problemet.

MÄnga journalister och medier tycks tro att verklig journalistik handlar om det som Àr negativt, som gÄr snett och drabbar mÀnniskor. Att kritiskt granskande enbart Àr att grÀva fram det som Àr dÄligt. Med en sÄdan instÀllning fylls sidorna med elÀnde.

“...en rapport om det vĂ€rsta som hĂ€nt,” som Magnus Aschan uttryckte det i Medierna.

Under pandemiÄret tyckte Expressen att det blev för mycket och Olsson pekade pÄ deras satsning Positiva Nyheter, eller "goda nyheter" som hon felaktigt kallar sektionen, den heter Positiva Nyheter. IstÀllet för att verkligen förÀndra hur man arbetar, gör man en liten specialsektion dÀr man lÀgger in nÄgra fÄ nyheter. En snuttefilt i coronamörkret.

Media ger en felaktig verklighetsbild

VÄr undersökning visar att fler Àn 4 av 10 blir mer pessimistiska av nyheterna. Det pÄverkar hur de lever sina liv, om de vÄgar starta ett företag eller inte, hur de röstar, om de sparar eller satsar.

Hans Rosling sa en gĂ„ng: “Man kan inte anvĂ€nda media för att förstĂ„ vĂ€rlden.”

SÄ borde det inte vara. Medias roll borde vara att hjÀlpa oss förstÄ vÀrlden. Det bra, det dÄliga och allt dÀremellan. För att komma dit mÄste vi korrigera tvÄ felaktigheter i dagens journalistik.

VÀrldens utveckling Àr överlag inte negativ

Det första handlar om vÀrldsbilden. Behovet av en snuttefilt utgÄr frÄn synen att vÀrlden Àr överlag negativ och dÀrmed att en rapportering som Äterger verkligheten har en övervikt av det som Àr dÄligt. SÄ Àr inte fallet. Naturligtvis finns mycket elÀnde i vÀrlden, sÀrskilt under ett pandemiÄr, men det som Àr positivt Àr sÄ mycket mer. Just Hans Rosling visade oss det.

Ett aktuellt exempel Àr vaccin. NÀr pandemin bröt ut trodde de allra mest optimistiska forskarna att ett vaccin i allra bÀsta fall kunde vara klart om 18 mÄnader, men troligen skulle det ta mycket lÀngre tid. Det förra rekordet var fem Är. PÄ mindre Àn tio mÄnader pÄbörjades vaccineringarna. En av mÀnsklighetens största bedrifter.

Vad har medierna skrivit om vaccin? I huvudsak om problemen. De riktigt stora svarta rubrikerna anvÀnde man för att skrÀmma upp folk om en möjlig koppling till blodproppar som drabbade extremt fÄ personer.

En balanserad rapportering hade utförligt beskrivit den otroliga bedriften som utfördes av forskare, lÀkemedelsföretag och sjukvÄrden. Alla borde kÀnna till och förstÄ det historiska som skett. Naturligtvis ska man ocksÄ rapportera om problem, men inte grovt överdriva dem.

Granska Àven det som Àr för dÄligt för att vara sant

Det andra Àr att man tycks tro att granskade journalistik bara handlar om att avslöja det som Àr dÄligt. Men det kan ocksÄ vara att granska det som framstÀlls som sÀmre Àn det egentligen Àr. Magnus Aschan uttryckte det vÀl i Medierna:

–  Jag tycker det Ă€r intressant att titta pĂ„ det traditionell media gör. NĂ€r de hittar nĂ„got som lĂ„ter för bra för att vara sant, tittar de och undersöker, men vĂ€ldigt fĂ„ granskar det som lĂ„ter för dĂ„ligt för att vara sant. Den typen av frĂ„gestĂ€llning Ă€r det vi gör, dĂ„ fĂ„r man en kritisk granskning som blir komplett.

Efter all rapportering om antivaxxare kunde man lÀtt fÄ för sig att förtroendet för vaccin minskar. Det granskade vi och genomförde en undersökning som tvÀrtom visar att förtroendet för vaccin har ökat sedan pandemins utbrott.

Vad nyhetsmedia behöver göra Àr att uppdatera sin vÀrldsbild. Det finns elÀnde, men det finns Ànnu mer annat. SmÄtt och stort som hela tiden blir bÀttre, Àven under en pandemi. Nyhetsmedierna ska inte ge en överdrivet positiv bild av verkligheten. Det enda vi krÀver Àr att de ger en verklig bild av verkligheten, inte en överdrivet pessimistisk.

Inte ens en snuttefilt

Expressens snuttefilt Positiva Nyheter Àr för övrigt ett bra exempel pÄ hur lÀtt man tar pÄ denna uppgift. Inte ens som snuttefilt Àr det bra. Det finns oerhört fÄ nyheter dÀr och flera av dem har inget positivt i sig. Eller vad sÀgs om rubriker som:

“TherĂ©se Lindgrens intima dilemma med pojkvĂ€nnen”
“Viktor Frisk sĂ€ljer lyxiga lĂ€genheten – se bilderna”
“Karl Fredrik gĂ„r i Ernsts fotspĂ„r – stödet frĂ„n Mandelmanns”

Ska man skratta eller grÄta?

Mathias Sundin

Warp News har producerat en kort ebok om den otroliga bedriften att ta fram coronavaccin pÄ rekordkort tid. LÀs inledningen pÄ boken hÀr.

LÀs ocksÄ Magnus Aschan uppföljande krönika efter inslaget i Medierna. DÀr visar han Aftonbladets snuttefilt, som just nu handlar om gulliga uttrar...
Medias obalanserade rapportering kan inte viftas bort med gulliga uttrar

📝 FĂ„ en dos faktabaserad optimism varje vecka.

Bli en del av över 15 000 optimistiska, framtidsinriktade prenumeranter som vill att framtiden kommer snabbare.