Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
đŸłïžâ€đŸŒˆ MĂ„nga politiska bakslag Ă€r en illusion

đŸłïžâ€đŸŒˆ MĂ„nga politiska bakslag Ă€r en illusion

NÄgot hÄller pÄ att gÄ sönder, hÀvdas det ofta. Men stÀmmer det? I decennier har invandring ökat, utan att frÀmlingsfientligheten tilltagit. Synen pÄ jÀmstÀlldhet, homosexuellas rÀttigheter, vÄld och orsaker till brottslighet har förskjutits kraftigt i mÀnniskorÀttslig riktning.

Anders Bolling
Anders Bolling

Dela artikeln

Det politiska landskapet och stÀmningslÀget i Sverige och andra vÀsteuropeiska lÀnder blir alltmer likartat. Det Àr ingen nyhet att mÄnga inom det som skulle kunna kallas den liberala eliten uttrycker oro för de bakÄtstrÀvande och antidemokratiska tendenser de tycker sig se.

Vad menar jag med den liberala eliten? Definitionen inte Àr glasklar, och en del av poÀngen med denna krönika Àr att vad som Àr liberalt förÀndras över tid.

Men lÄt oss definiera den sÄ hÀr: De representanter för det politiska systemet och medievÀrlden som Ànnu upplever att de stÄr för om inte en konsensus sÄ i alla fall en brett överenskommen berÀttelse om hur samhÀllet i stort bör skötas och vad som Àr viktigt och mindre viktigt. AlltsÄ den apparat som med en engelsk term brukar kallas mainstream.

Det spelar mindre roll om dessa representanter kallar sig  – och nu refererar jag till allmĂ€nna vĂ€stliga begrepp – socialdemokrater, socialister, liberaler, kristdemokrater eller konservativa.

HÄller nÄgot verkligen pÄ att gÄ sönder?

NÀr man tar del av lÀgesbeskrivningar frÄn denna mainstream kan man fÄ intrycket att nÄgot hÄller pÄ att gÄ sönder. Inte sÀllan formuleras det pÄ ungefÀr det sÀttet. Och det gÀller inte bara Sverige utan hela den sÄ kallade vÀstvÀrlden.

Jag tvivlar inte pÄ att de som sÀger sÄ Àr uppriktigt oroade över att nÄgot vÀrdefullt som vunnits riskerar att förloras. Men det Àr pÄ flera sÀtt ett snÀvt sÀtt att beskriva vad som pÄgÄr.

Dels förÀndras allting hela tiden. Det Àr tillvarons natur.

Dels Àr det inte rÀttvist att oreflekterat beskriva förÀndring (vilken alltsÄ stÀndigt pÄgÄr) som destruktiv. I sÄ fall har all tidigare samhÀllsomdaning varit destruktiv.

Dels – och hĂ€r kommer det som förmodligen överraskar nĂ€mnda elit mest – förskjuts definitionerna av vad som Ă€r liberalt, radikalt, konservativt och ”extremt” (en överanvĂ€nd term) sĂ„ mycket över tid att etiketterna inte skulle gĂ„ att kĂ€nna igen för en person frĂ„n 60- eller 70-talet som besökte vĂ„r tid – och förskjutningen gĂ„r i liberal riktning. Detta Ă€r belagt i forskning. (Den som lĂ€gger stark politisk laddning i begreppet liberal kan i stĂ€llet tĂ€nka pĂ„ riktningen som mĂ€nniskorĂ€ttslig.)

Den liberala hÄllningen vinner mark

Förskjutningen gÄr för lÄngsamt för att debattörer ska lÀgga mÀrke till den, men efter hand blir den vÀldigt stor.

För tre Är sedan publicerades en studie i Nature human behaviour som beskriver hur attityderna i olika vÀrderingsfrÄgor har förÀndrats över tid i Sverige, Storbritannien och USA. Slutsatsen var att den liberala hÄllningen vinner mark pÄ ett nÀrmast obevekligt sÀtt.

SÀrskilt snabbt liberaliseras synen pÄ homosexualitet, jÀmstÀlldhet, barnaga och segregation. Positionerna Àr mer lÄsta nÀr det gÀller abort och dödshjÀlp. Det har sin förklaring:

De liberala, eller progressiva, Àr de som driver pÄ för fri- och rÀttigheter av olika slag. De konservativa följer sÄ smÄningom efter, som ett slags samhÀllets slÀpankare. Men det Àr framför allt nÀr vÀrdeargumenten handlar om rÀttvisa och om att inte skada som de konservativa lÄter sig övertygas. De senare skulle Àven ta intryck av argument om lojalitet, auktoritet och renhet, men eftersom sÄdant inte biter pÄ den liberala gruppen har dessa argument ingen betydelse för hur attityderna förÀndras i samhÀllet i stort.

För den som studerar trender Àr det inte svÄrt att hitta belÀgg för att det Àr sÄ hÀr.

Invandringen har ökat, men inte frÀmlingsfientligheten

I vÀst har invandringen ökat i decennier utan att frÀmlingsfientligheten tilltagit, tvÀrtom. Synen pÄ jÀmstÀlldhet, homosexuellas rÀttigheter, vÄld som konfliktlösare och orsaker till brottslighet har förskjutits kraftigt i mÀnniskorÀttslig riktning.

Globalt syns förskjutningen bland annat i World Values Surveys mÀtserie. I Sverige syns den i SOM-institutets attitydmÀtningar.

I USA Àr opinionsinstitutet Pew en guldgruva. DÀr kan man exempelvis se att stödet för homosexuellas rÀtt att gifta sig ökade frÄn 37 till 62 procent pÄ bara tio Är. DÀr framgÄr ocksÄ att attityden till invandring vÀnde totalt mellan 1994 och 2017 frÄn att tvÄ tredjedelar sÄg det som ett problem till att tvÄ tredjedelar nu ser det som en tillgÄng.

Andra mÀtningar visar att amerikanernas stöd för dödsstraff nu Àr pÄ sin lÀgsta nivÄ hittills (Àven om den Ànnu framstÄr som hög frÄn svensk horisont).

Tendensen Ät det liberala (eller mÀnniskorÀttsliga) hÄllet syns för övrigt Àven i lÀnder dÀr utgÄngspunkten Àr betydligt mer konservativ Àn i vÀst, som Ryssland, berÀttade Pontus Strimling, en av forskarna bakom studien, nÀr jag intervjuade honom 2019.

Dagens konservativa Àr mer liberala Àn gÄrdagens liberaler

Den Äsiktsförflyttning som Àgt rum betyder att dagens konservativa Àr mer liberala Àn gÄrdagens liberaler i mÄnga frÄgor. En genomsnittlig sverigedemokratisk vÀljare har i dag förmodligen ungefÀr samma attityder i frÄgor om jÀmstÀlldhet och sexualitet som en genomsnittlig moderat eller socialdemokrat för 20-30 Är sedan. Kanske rent av i frÄgor om invandring.

Enligt Strimling kommer de konservativa partier som finns om 20 Är att vara mindre konservativa Àn de som finns i dag, precis som dagens Àr mindre konservativa Àn för 20 Är sedan.

Nature-studien har beskrivits som banbrytande. Jag anser att den Àr ett otvetydigt belÀgg för framsteg. Men det vore en överdrift att pÄstÄ att den fÄtt miljoner att se utvecklingen med nya, mindre Àngsliga ögon. Varje tid har sina referenser.

Skillnaderna mellan mÀnniskor med olika politiska etiketter Àr smÄ

En personlig reflektion, slutligen: I det som betyder nÄgot, det vill sÀga hur man faktiskt lever sitt liv, inte vad man skriver pÄ Twitter, Àr skillnaderna mellan mÀnniskor med olika politiska etiketter smÄ. DÀr skillnader finns kan det inte sÀllan vara sÄ att den som sÀger sig vara liberal i praktiken beter sig mindre tolerant och mer inskrÀnkt Àn den som sÀger sig vara konservativ.

De Äsikter vi pekar ut som skiljelinjer mellan olika politiska lÀger handlar till stor del om att identifiera oss med det lÀger dÀr vi av olika sociala och kulturella skÀl kÀnner oss hemma. Diskussioner som slutar i osÀmja byggs ofta mer upp av vad vi lÀrt oss att intellektuellt betona Àn av en genuin och uppriktig beskrivning av hur vi faktiskt förhÄller oss till homosexuella, invandrare eller det motsatta könet i verkliga livet.

Anders Bolling

đŸ–Šïž Före detta DN-journalisten Anders Bolling ny krönikör hos Warp News
Warp News nye krönikör Àr en vÀder- och klimatintresserad journalist med över 20 Är pÄ DN, dÀr han bland annat drev Framstegsbloggen. I denna intervju svarar han pÄ frÄgan om han tror mÀnniskan kommer lösa klimatförÀndringarna, vad han kommer skriva om och om en trÄkig incident pÄ DN.
đŸŒȘ Anders Bolling: OkĂ€nda sanningen om det oextrema extremvĂ€dret
Sommarens nyhetstorka innebÀr alltid högsÀsong för vÀdernyheter. MÄnga bulletiner om hetta, skyfall och stormar vÀntar, och vi kommer att fÄ höra att vÀdret blivit allt extremare. FÄ kommer att stÀlla följdfrÄgan: stÀmmer det? Det Àr synd, för svaret Àr i huvudsak nej.

FĂ„ ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter