Trots det mycket svenska namnet, Jonas Jonsson, förstod han inte svenska. Han hade växt upp i Seattle, men flyttade som femåring till Linköping. Där kastades han rakt in i svensk förskoleklass, vilket gav en stark upplevelse av att varken höra till de svenska eller de utlandsfödda barnen.

Flytten från amerikanska västkusten till Östergötland skedde eftersom hans familj köpt fastighetsföretaget ByggVesta, och hans pappa, Lars Jonsson, tog över som vd.

Det blev bara ett par år i Sverige då, men sedan förra året är han tillbaka igen och denna gång är det han som är ny vd för ByggVesta. Med sig hade han familjen, där äldsta dottern var just fem år.

Första omgången i Sverige vara jobbig, men den har präglat honom.

"Jag tror att det jag lärde mig var att man inte alltid behöver passa in", säger han nu.

I tonåren i USA förstod han att den bubbla som avgör vad som är populärt i en skolklass inte är hela världen.

"Den mentala bilden av att det här bara är en liten bubbla gav mig nog lite självförtroende, att inte alltid följa strömmen och göra samma sak som min grupp gjorde."

I byggbranschen får man mindre för mer

Just den egenskapen kommer han behöva mycket av om han ska klara av att lösa det problem han nu ger sig på. Det är nämligen så att byggbranschen under en lång tid blivit mindre produktiv.

Sedan 1965 har anställda inom den amerikanska byggbranschen faktiskt blivit 0,6 procent mindre effektiva för varje år som gått. Samtidigt har resten av samhället blivit 1,6 procent mer produktiva varje år.

År 2020 producerade en genomsnittlig anställd i byggbranschen 40 procent mindre värde jämfört med år 1970 (när man räknat bort vad själva byggmaterialet kostar). Det krävs alltså mycket mer arbetstid idag för att få samma sak byggd.

I Sverige är det nästan lika illa. Enligt en statlig utredning har effektiviteten på svenska byggen stått stilla sedan år 2000. Det betyder att man får ungefär lika mycket byggt under en arbetsdag i dag som man fick för över tjugo år sedan. Samtidigt har resten av de svenska företagen dragit ifrån ordentligt och blivit omkring 50 procent bättre på att få mer gjort på samma arbetstid.

Rapporten förklarar den svaga produktiviteten med en kombination av krångliga regler, låg digitalisering, kompetensbrist, dålig samordning och att byggandet i för liten grad har industrialiserats.

Ett inbyggt problem

En inbyggd svårighet är projektens unika karaktär. Varje projekt skiljer sig ofta åt i läge, design, arkitektur och materialval, vilket gör standardisering och lärande svårare.

Det är samma skäl som att göra att riktigt stora byggprojekt ofta drar över rejält både vad gäller budget och tid. Det gäller även andra sorts stora projekt än bygg, som olympiska spel eller IT.

Enligt professor Bent Flyvbjerg, som sammanställt stora projekt i en databas, så är kärnavfallslagring, OS, kärnkraft, vattendammar och IT värst när det kommer till att dra över budget.

Sammantaget går faktiskt går ynka 0,5 procent av alla stora projekt går i mål enligt plan eller bättre.

Byggnader återfinns på plats 8, i snitt 62 procent över budget.

Men det finns ett spännande undantag på listan: solenergianläggningar.

Där är genomsnittliga konstnadsöverdraget endast en procent.

Hemligheten är modularitet.

Du börjar ditt projekt med en modul, sedan lägger till en likadan, sedan en likadan till och fortsätter så tills projektet är klart. När varje steg ser ut som det föregående blir det få överraskningar längs vägen.

Så blir en solcell till ett solpanel, som blir till en grupp av solpaneler, som blir till en solcellspark.

Modulerna tillverkas i fabrik och tillverkningen standardiseras i en kontrollerad miljö och blir över tid snabbare, bättre och billigare.

Kan man bygga hus på samma sätt?

Det är så Jonas Jonsson och ByggVesta tänker angripa byggbranschens produktiva kräftgång.

I ett joint venture med K-Fastigheter skapar de tolv moduler. Dessa moduler är inte bara en vägg eller ett golv, de ska innehålla allt från VVS till fiberkablar och elektronik och även vara färdigmålade eller tapetserade.

Allt det sker i en fabrik, där processer kan standardiseras och faktorer som väder inte påverkar.

Då uppstår ett annat problem.

"Problemet är att du inte kan bygga samma hus tio gånger om. Varje hus är annorlunda", säger Jonas. "Tomtens storlek är annorlunda. Byggnadens höjd är annorlunda. Grannarna är annorlunda. Platsens förutsättningar är annorlunda."

Modulerna måste vara repeterbara, men ändå gå att skräddarsy med.

Lösningen? Lego!

Likt Lego ska de tolv modulerna gå att kombinera på ett stort antal sätt.

Då uppstår ännu ett problem (som aldrig verkar ta slut, kanske därför ingen gjort detta förut). Att ta in platsens och byggnadens unika förutsättningar och hitta sammansättning av de tolv modulerna blir snabbt oerhört komplext. Många experter behöver lägg mycket tid, vilket såklart blir dyrt, vilket i sin tur motverkar syftet med att bygga mer effektivt.

Lösningen? AI!

AI, och datorer rent generellt, exellerar i att hantera en stor mängd variabler och kan testa ett extremt stort antal lösningar mycket snabbare än människor. Det är såklart inte hela lösningen, men en nyckelkomponent.

Det är här Jonas Jonsson bakgrund kan ge honom en fördel. Trots familjens två fastighetsföretag (ett i USA, ett i Sverige) så har han spenderat största delen av sitt yrkesliv inom techbranschen.

Efter studier i Kalifornien blev han förste anställde hos TaskUs. Ett företag som idag är börsnoterat och har 65 000 personer på lönelistan. Inspirerad av detta grundade han sitt eget techbolag, som senare blev System73, specialiserat på optimering av videodistribution.

Efter att han sålt bolaget 2017, fick livet en oväntad vändning.

Hans pappa lockade med honom i ett projekt i familjens amerikanska fastighetsbolag. Det skulle bara vara en kul grej innan han själv hittade på något nytt.

"Men jag blev förälskad i att bygga något fysiskt, något som – till skillnad från mjukvara – finns kvar om hundra år", säger han.

Han blev kvar och tog över som vd för det amerikanska företaget, innan han förra året alltså flyttade till Sverige med familjen.

Även det började som ett korttidsuppdrag, men återigen upptäckte han något nytt som fick honom att stanna.

"Jag blev verkligen förälskad i Stockholm. Jag tycker att Sverige, särskilt när man har barn, är en av de bästa platser jag har varit på", säger han och fortsätter.

"På många andra platser där jag har bott – jag bodde i Asien ett tag – finns det mer en kultur där någon annan uppfostrar ens barn. Här i Sverige tar människor verkligen på sig ansvaret att själva uppfostra sina barn. Även personer som är väldigt upptagna och har viktiga jobb prioriterar det i sina liv och avsätter tid för att uppfostra sina barn. Jag kunde verkligen relatera till de värderingarna."

Moduler är inget nytt, men kanske kan det lyckas nu?

Att bygga i moduler är såklart inget nytt. Verkligen inte.

I Sverige har vi det avskräckande exemplet miljonprogrammet, som genomfördes på 1960- och 1970-talet. Att bygga likadant överallt drev ner kostnaderna, men vi fick betala i fula, fyrkantiga betonghus.

Kan man inte skapa variation med moduler är det där man hamnar. Det gäller som sagt att kunna variera modulerna, så inte allting ser likadant ut.

Jag hänger med Jonas ut till ett av deras pågående byggen.

I ett område de kallar Blick pågår ett febrilt arbete för att färdigställa de första 400 av totalt 800 nya lägenheter. Målgruppen är studenter och forskare.

Då hissen ännu inte fungerar går vi sex våningar upp för att få utsikt från takterass. Knappt andfådd alls ser jag byggarbetsplatsen uppifrån.

Jonas och projektledaren Axel Ekström pekar ut modulerna som har lyfts på plats. För här kan man se utvecklingsarbetet i praktiken. I ena huset har de moduler med färre delar inbäddade, och i ett annat har de gått vidare och har bäddat in fler delar.

Här uppifrån blir det också tydligt vilket organiserat kaos en byggarbetsplats är. De berättar hur den ovanligt kalla vintern i Stockholm fördröjde vissa arbeten. Då är det bara att anpassa sig.

Men inte bara det, tusentals små och stora beslut ska klaffa och saker anlända i rätt tid. De berättar hur mycket tid det tog att få till rätt grön färg så olika delar matchar varandra. Dörrarna levereras ju inte av samma företag som målar väggarna, men färgen måste vara exakt densamma.

Ju mer av denna process som kan flyttas tidigare i processen och till insidan av en fabrik, desto effektivare kommer det gå att bygga.

För att kunna skjuta arbete till tidigare i processen kommer AI vara en hjälp.

"En av de saker som har imponerat mest på mig är hur AI krymper avståndet mellan idé och verklighet", säger Jonas.

Tidigare krävdes ett flertal experter och en lång process, vilket såklart kostar pengar. Nu kan betydligt färre personer göra samma sak snabbare.

"Om vi kan koppla ihop det här med industriellt byggande tror jag att det skapar mer kreativitet och frihet. Inte begränsat av vad entreprenören råkade göra i sitt senaste projekt, utan av vad som faktiskt är tekniskt möjligt. Vad säger fysikens lagar att byggnaden klarar?"

Han forsätter:

"Jag tror att arkitekturen kommer att se väldigt annorlunda ut framöver. I dag bygger vi mest med räta vinklar, vilket hänger ihop med byggmetoder som stolp- och balksystem, utvecklade för länge sedan, där lasten förs ner vertikalt via balkar.

Men vi vet från valv och broar att det finns många andra sätt att hantera krafter. Om vi fokuserar på vad som faktiskt är möjligt och säkert – istället för vana – kan byggnader bli mycket mer kreativa. Det tycker jag är väldigt spännande."

Det slår mig att husbyggande med hjälp av AI påminner om hur just byggande av mjukvara förändras nu. När icke-experter som inte kan programmera, som jag, plötsligt kan skapa rätt avancerad mjukvara, blir det viktigt med "motorn" som hjälper mig att göra det. Det som exempelvis Lovable erbjuder för att göra bra hemsidor och appar.

En sådan "AI-motor" för att bygga hus kan fungera på ett liknande sätt. I det fallet genom att hålla på alla måsten, som just fysikens lagar, men även brandsäkerhet, kostnader och mycket annat.

Det här kommer säkert utvecklas i små delar först, då varje del ofta är rätt komplex, som sedan knyts ihop i större plattformar.

När det kan kopplas till tester i en fabrik, så blir processen avsevärt snabbare och billigare.

Det handlar inte om att tro att AI magiskt löser allt, utan att kunna kombinera det bästa med de artificiella förmågorna, med den fysiska världen och människornas förmågor.

Det känns som om Jonas Jonsson, med erfarenhet från både mjukvara och fastigheter, är rätt positionerad för att kunna hjälpa samhället att gifta ihop de två.

Att bli en techbyggare.

Kanske kan vi då också bryta cykeln av att betala mer för mindre byggande, och få billigare och bättre hus att bo och jobba i.

Mathias Sundin
Arge optimisten