Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
😡 De förbannade nyhetsmedierna förstör samhĂ€llet med sin ilska och depp

😡 De förbannade nyhetsmedierna förstör samhĂ€llet med sin ilska och depp

UrsÀkta den arga rubriken, men jag följer bara trenden. Under de senaste 20 Ären har rubriker i nyhetsmedia blivit mer och mer negativa och arga.

Mathias Sundin
Mathias Sundin

Dela artikeln

FörlÄt den arga rubriken, men jag följer bara trenden.

Arga rubriker har ökat dramatiskt under de senaste 20 Ären. SÄ har Àven rubriker med rÀdsla, sorg och avsky. Neutrala rubriker har minskat liksom rubriker med glÀdje.

I en nytt paper analyserar forskarna David Rozado, Ruth Hughes och Jamin Halberstadt 47 miljoner rubriker i amerikanska nyhetsmedier frÄn 2000 till 2019. Under dessa 20 Är har rubrikerna stadigt blivit mer och mer negativa.

BÄde höger- och vÀnsterorienterade nyhetsmedier har visat ökande negativa kÀnslor i sina rubriker sedan Är 2000. Centristiska nyhetsmedier anvÀnder fÀrre negativa rubriker, men trenden Àr densamma.

RĂ€dsla i rubrikerna har tredubblats

Rubriker med rÀdsla i sig har tredubblats. Rubriker med ilska har fördubblats. Avsky Àr upp en tredjedel och sorg Àr upp över 50 procent. Neutrala rubriker har minskat med 30 procent.

Rubriker spelar roll

Vi vet alla hur mycket rubriker betyder. Ofta Ă€r det det enda vi lĂ€ser och reagerar pĂ„. Även om vi lĂ€ser hela texten sĂ„ sĂ€tter rubriken tonen.

Rubriken pÄverkar ocksÄ textens spridning. "...innehÄll som vÀcker starka kÀnslor, som en text som förmedlar en kÀnsla av ilska..." sprids mer pÄ sociala medier.

Nyhetsmedia sÀtter tonen för allmÀnheten

Precis som en rubrik sÀtter tonen i en text, sÀtter nyhetsmedia tonen i samhÀllet.

Vad de vÀljer att rapportera om, eller inte, pÄverkar allmÀnhetens humör och pÄverkar i sin tur hur vi röstar, spenderar vÄra pengar och vad vi pratar om med vÄra vÀnner och grannar.

Nyhetsmedierna kan förstÄs inte bara hitta pÄ, men de vÀljer vad de rapporterar om, hur de formulerar rubrikerna och framför allt vad de inte rapporterar om.

De vĂ€ljer ocksĂ„ om de sĂ€tter en hĂ€ndelse i ett historiskt perspektiv. NĂ€r Covid-19 slog till ökade antalet mĂ€nniskor som lever i extrem fattigdom. Om det Ă€r det enda som rapporterats sĂ„ bekrĂ€ftas det mĂ„nga redan tror, ​​att extrema fattigdomen bara ökar. Faktum Ă€r istĂ€llet att hundratals miljoner mĂ€nniskor har lĂ€mnat extrem fattigdom under de senaste decennierna. Det gör inte situationen bĂ€ttre för de mĂ€nniskor som lever under sĂ„ fruktansvĂ€rda omstĂ€ndigheter, men det visar en mer balanserad syn pĂ„ vĂ€rlden.

Problemet Àr att det de rapporterar om inte speglar eller ger en balanserad bild av vad som hÀnder i samhÀllet. Nyhesmedia vÀljer att ge mycket mer utrymme och rubriker Ät det negativa. Om du Àr old school och öppnar en tidning pÄ morgonen, Àr sakerna dÀr mest en sammanfattning av allt det dÄliga som har hÀnt de senaste dagarna. Om de skulle ge en balanserad syn skulle det finnas fler bra Àn dÄliga saker i tidningen.

Ledsen för rubriken, men den Àr tyvÀrr sann

Jag ber Ă„terigen om ursĂ€kt för den arga rubriken, men tyvĂ€rr ligger det sanning i den. Nyhetsmedier gör oss – allmĂ€nheten – mycket mer pessimistiska Ă€n vi skulle ha varit om de hade gett oss en balanserad syn.

DÀrför Àr nyhetsmedierna ansvariga för en del av den ilska och hat vi ser i samhÀllet.

Det betyder att de har ett ansvar att förÀndras.

Det kan inte vara nyhetsmediernas uppgift att presentera en falsk, superpessimistisk syn pÄ vÀrlden. De bör visa en balanserad syn dÀr bÄde dÄligt och bra fÄr rum.

Ett problem vi kan lösa

Ingen naturlag sÀger att nyhetsmedia mÄste vara sÄ hÀr. Vi kan förÀndra dem, och oss. För vi har alla ett ansvar. De anvÀnder mer och mer negativa och arga rubriker för att det fungerar. För vi klickar pÄ dem och delar dem.

Men de tycker ocksÄ att att vara en bra journalist Àr detsamma som att vara negativ, att vara kristik ur ett negativt perspektiv. De tÀnker "det hÀr lÄter för bra för att vara sant" men aldrig "det hÀr lÄter för dÄligt för att vara sant."

Med Warp News och vÄra faktabaserade optimistiska nyheter försöker vi visa att nÄgot annat Àr möjligt. En annan sorts journalistik, som ocksÄ Àr en framgÄngsrik affÀr.

Om vi ​​lyckas Ă€ndra nyhetsmedier sĂ„ det blir mer balanserade, blir folk i allmĂ€nhet mer optimistiska. Den optimismen skulle leda till snabbare framsteg och förbĂ€ttra livet för alla och allt som lever pĂ„ denna planet.

Mathias Sundin

Kolla in vÄr serie För dÄligt vara att vara sant:

đŸŒȘ Anders Bolling: OkĂ€nda sanningen om det oextrema extremvĂ€dret
Sommarens nyhetstorka innebÀr alltid högsÀsong för vÀdernyheter. MÄnga bulletiner om hetta, skyfall och stormar vÀntar, och vi kommer att fÄ höra att vÀdret blivit allt extremare. FÄ kommer att stÀlla följdfrÄgan: stÀmmer det? Det Àr synd, för svaret Àr i huvudsak nej.
đŸŒĄïž Anders Bolling: SĂ„ normaliserades FN:s vĂ€rsta scenario och förvred vĂ„r bild av uppvĂ€rmningen
Det finns en riktigt god nyhet i fjolÄrets rapport frÄn FN:s klimatpanel IPCC: SkrÀckscenariot anses inte lÀngre trovÀrdigt. Vi kan glömma de vÀrsta prognoserna. Men denna glÀdjebomb har förbigÄtts med tystnad, inte bara i medierna utan till stor del Àven i forskarvÀrlden.

FĂ„ ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter