Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
đŸŒĄïž Anders Bolling: SĂ„ normaliserades FN:s vĂ€rsta scenario och förvred vĂ„r bild av uppvĂ€rmningen

đŸŒĄïž Anders Bolling: SĂ„ normaliserades FN:s vĂ€rsta scenario och förvred vĂ„r bild av uppvĂ€rmningen

Det finns en riktigt god nyhet i fjolÄrets rapport frÄn FN:s klimatpanel IPCC: SkrÀckscenariot anses inte lÀngre trovÀrdigt. Vi kan glömma de vÀrsta prognoserna. Men denna glÀdjebomb har förbigÄtts med tystnad, inte bara i medierna utan till stor del Àven i forskarvÀrlden.

Anders Bolling
Anders Bolling

Klimatforskning handlar dels om att dokumentera vad som har hÀnt, dels om att spÄ vad som kommer att hÀnda. I en tidigare artikel i denna serie beskrivs kunskapslÀget nÀr det gÀller extrema vÀderfenomen, alltsÄ vad som har hÀnt.

Medierna gör gÀrna rubriker pÄ extrema vÀderhÀndelser. Men en minst lika populÀr genre Àr prognoser om framtiden. De bygger pÄ datamodeller, dÀr vissa antaganden matats in och vissa resultat kommit ut.

NÀr sÄdan forskning refereras beskrivs slutsatserna ofta som nÄgot vi i det nÀrmaste vet kommer att hÀnda. Det Àr tvivelaktigt oavsett hur studierna gjorts, men vad som förvÀrrar saken Àr att det grundantagande som matats in orovÀckande ofta saknar verklighetsanknytning. Det gör dessa studier nÀst intill meningslösa, men det förstÄr inte journalisterna, och man fÄr hoppas att detta Àven gÀller de forskare som skrivit dem.

IPCC om klimatscenarier

Hur kan det vara sÄ hÀr? Grundantagandet jag syftar pÄ Àr nÄgot som kallas RCP 8,5. Det Àr beteckningen pÄ FN:s vÀrsta scenario.

AnvÀndningen av scenarier i klimatpanelens sammanstÀllningar har en spretig historia. De beskriver tÀnkbara utvecklingsvÀgar för mÀnniskans klimatutslÀpp och hur stor uppvÀrmning respektive vÀg kan ge. Tidvis har scenarierna försetts med olika grad av sannolikhet, tidvis har de presenterats neutralt. De har ocksÄ rÀknats fram pÄ lite olika sÀtt och getts olika beteckningar.

I den femte sammanstÀllningen, vars vetenskapliga del slÀpptes 2013, kokades 1.200 mer eller mindre möjliga scenarier ner till fyra huvudscenarier: RCP 2,6, 4,5, 6,0 respektive 8,5. RCP stÄr för Representative concentration pathways, och siffran anger hur stort solenergiöverskott olika utvecklingsvÀgar antas ge Är 2100 (tekniskt uttryckt: strÄlningsdrivningen i watt per kvadratmeter).

I de tre förstnÀmnda görs antaganden om olika grad av energiomstÀllning och utslÀppsminskningar. Men utgÄngspunkten i RCP 8,5 Àr den rakt motsatta. I detta scenario, som pekar mot en uppvÀrmning pÄ hela 5 grader till Är 2100, förutsÀtts att mÀnskligheten fortsÀtter att pumpa ut koldioxid i en ökande takt, bland annat genom en 400-procentig ökning av anvÀndningen av kol. Enligt Internationella energirÄdet IEA nÄdde kolanvÀndningen i vÀrlden sin topp redan 2014. Ett femfaldigande skulle innebÀra att all naturgas, all kÀrnkraft och all sol- och vindenergi i dag skulle bytas ut mot kol, och i vilket fall som helst skulle en sÄ vÄldsam ökning överskrida planetens förmodade kolreserver. Det Àr inte vÄgat att slÄ fast att detta inte kommer att hÀnda.

RCP 8,5 inte business as usual

Olyckligtvis kom RCP 8,5 att refereras till som business as usual, vilket lÄter som ett verklighetstroget scenario, och inte det (very) worst case scenario det Àr. Det var orealistiskt redan nÀr det lanserades, och under Ären som gÄtt sedan dess har det sakta men sÀkert lÀmnat verkligheten ytterligare.

FN:s klimatscenarier anvĂ€nds i vetenskapliga studier om allt frĂ„n framtida havsnivĂ„höjningar, skogsbrĂ€nder och artutrotning till hur stora flyktingströmmarna ska bli och hur gott vi kommer att sova i framtiden. Den variant som ger starkast signal Ă€r sĂ„ klart RCP 8,5. Och varje nyhetsredaktion med journalistisk instinkt vet att frĂ„gan ”vad Ă€r det vĂ€rsta som kan hĂ€nda?” ger de spĂ€nstigaste rubrikerna.

Sedan RCP-scenarierna lanserades 2013 har tusentals studier publicerats som utgÄtt frÄn extremvarianten 8,5 som vore den business as usual. Under 2019 publicerades tvÄ akademiska studier om dagen med den basen, enligt Roger Pielke, som skrivit flera vetenskapliga artiklar om klimatscenarierna.

Om RCP 8,5 Àr sÄ fel, vad Àr dÄ rÀtt?

Jag nÀmnde IEA, som Àr en tung instans i sammanhanget och ocksÄ hÀnvisas till av IPCC. Energiorganet följer kontinuerligt vÀrldens alla energislag och deras utslÀpp och gör Àven egna scenarier. Dessa har aldrig hamnat nÀra RCP 8,5. I den senaste globala energirapporten finns fyra huvudscenarier, och alla pekar pÄ temperaturökningar under 3 grader till 2100.

Den viktigaste instansen Ă€r sĂ„ klart klimatpanelen IPCC sjĂ€lv. I sin senaste sammanstĂ€llning, som kom i augusti 2021, gör IPCC ett lappkast. Man anger nu fem ”illustrativa scenarier” med beteckningen SSP (Shared socioeconomic pathways). Man klistrar inga sannolikhets-etiketter pĂ„ dem, men i ett resonemang sĂ€gs Ă€ndĂ„ att ”sannolikheten för höga utslĂ€ppsscenarier som RCP 8,5 och SSP 5-8,5 ses som lĂ„g i ljuset av den senaste utvecklingen” och att de mest sannolika scenarierna Ă€r de i mitten, de som pekar mot temperaturökningar pĂ„ ungefĂ€r 2–3 grader.

Man kan tycka att 2–3 grader Ă€r illa nog, men det Ă€r trots allt lĂ„ngt under de obehagliga 5 grader som alla de mĂ„nga skrĂ€ckscenarierna bygger pĂ„. Om man tar IPCC pĂ„ allvar Ă€r det svĂ„rt att se fotbytet som nĂ„got annat Ă€n en stor och god nyhet, som nĂ€stan ingen uppmĂ€rksammat. Framför allt inte ledande politiker eller FN-chefen sjĂ€lv.

Ska man överdriva för att fÄ folk att agera?

Bortom mainstream-rubrikerna pÄgÄr förvisso en diskussion bland experter om hur stort missbruket av RCP 8,5 Àr. Ingen ifrÄgasÀtter att scenariot Àr mycket osannolikt, men det finns de, som ekologen och klimatforskaren Christopher Schwalm, som tycker att det finns ett vÀrde i att anvÀnda extrema scenarier för att sÄ att sÀga ha bÄde hÀngslen och livrem. Han fÄr mothugg av bland andra klimatologen Zeke Hausfather, som pÄpekar att RCP 8,5, och dÀrmed Schwalms lÀger, överskattar fossilbrÀnslenas bidrag till koldioxidhalten.

Trots mediernas faiblesse för domedagsrubriker och trots att nÀstan ingen hört talas om det dÀmpade tonlÀget frÄn IPCC finns en hel del klimataktörer som lever i en motsatt vÀrld: de tycker att oron i debatten Àr för lÄg. I en vetenskaplig artikel publicerad den 1 augusti i Är skriver elva forskare frÄn hela vÀrlden att det görs alldeles för lite forskning pÄ de vÀrsta klimatscenarierna, som att samhÀllet kollapsar eller att mÀnskligheten utplÄnas.

Som rapporteringen ser ut fÄr man lÀtt intrycket att vi stÄr i en störtflod av bistra fakta, som motiverar alla larmklockor, men att det i denna dystra störtflod dÄ och dÄ poppar upp enstaka försiktigt optimistiska studier, och att dessa smÄ undantag prÄnglas ut av skeptiker som skulle plocka upp vad som helst ur bakfickan bara för att fÄ sin tes att stÀmma.

Domedagsprofetiorna Àr inaktuella

I sjÀlva verket Àr det alltsÄ snarare tvÀrtom: Den som utgÄr frÄn vad som faktiskt stÄr i de viktigaste dokumenten inser att domedagsprofetiorna redan Àr inaktuella. Den som dÀremot vill föra ut ett apokalyptiskt klimatbudskap mÄste plocka saker ur bakfickan (förÄldrade modeller) för att fÄ sin tes att stÀmma.

Anders Bolling

đŸŒȘ Anders Bolling: OkĂ€nda sanningen om det oextrema extremvĂ€dret
Sommarens nyhetstorka innebÀr alltid högsÀsong för vÀdernyheter. MÄnga bulletiner om hetta, skyfall och stormar vÀntar, och vi kommer att fÄ höra att vÀdret blivit allt extremare. FÄ kommer att stÀlla följdfrÄgan: stÀmmer det? Det Àr synd, för svaret Àr i huvudsak nej.

FĂ„ ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter