Vanliga vacciner utformas mot en aktuell virusvariant och blir snabbt inaktuella när viruset muterar. Den nya metoden gör det i stället möjligt att designa ett vaccin som skyddar mot en hel virusfamilj på en gång. Det innebär att vaccinet kan ge skydd även mot framtida mutationer.
Immunförsvaret kan nu användas för att behandla flera cancerformer, och över 2 500 immunterapier är under utveckling. Även cancervaccin har börjat visa resultat i kliniska studier, mot bland annat melanom, bukspottkörtelcancer och hjärntumörer.
En studie ibekräftar att vaccinet RTS,S har minskat den totala dödligheten bland barn med 13 procent i Ghana, Kenya och Malawi. Effekten uppnåddes trots att endast 71 procent av barnen fick tre doser och 40 procent fick den fjärde dosen.
Många länder har länge samlat in vaccinationsdata på papper eller i Excel, vilket gett förseningar och brister. Nu har Universitetet i Oslo och Gavi byggt digitala system i 40 låg- och medelinkomstländer. Resultatet: hundratusentals barn vaccinerade – bara i Moçambique och Kenya.
Läkemedelsbolagen Pfizer och Valneva rapporterar att deras borreliavaccin LB6V minskade antalet sjukdomsfall med omkring 70 procent jämfört med placebo. Det skulle bli det första godkända borreliavaccinet för människor på nästan tre decennier.
Bukspottkörtelcancer är en av de dödligaste cancerformerna. Färre än 13% av de drabbade lever mer än fem år efter diagnos. Men efter att ha fått ett nytt mRNA-vaccin lever nästan 90% sex år senare.
Hakmask infekterar över 100 miljoner människor och är en stor orsak till järnbristanemi, särskilt hos barn och gravida kvinnor. En fas 2-studie visar att en vaccinkandidat kraftigt minskar infektionens intensitet, med ett median på 0,0 maskägg per gram avföring jämfört med 66,7 ägg i placebogruppen.
ETVAX är det första vaccinet som visar signifikant skydd mot E. coli-infektioner hos människor. Vaccinet minskade måttlig till svår diarré hos spädbarn under nio månader med 68 procent. En fas 3-studie med 5 800 spädbarn från låg- och medelinkomstländer är på väg att inledas.
Forskare vid Stanford University har utvecklat ett "universellt vaccin" i form av nässpray som i djurförsök skyddade mot i princip alla testade virus, bakterier och till och med allergener. Metoden sätter immunförsvarets celler i lungorna i ett förhöjt beredskapstillstånd.