• Immunförsvaret kan nu användas för att behandla flera cancerformer, och över 2 500 immunterapier är under utveckling.
• Även cancervaccin har börjat visa resultat i kliniska studier, mot bland annat melanom, bukspottkörtelcancer och hjärntumörer.
• Forskare testar vacciner som ska förebygga cancer hos personer med hög ärftlig risk.

Femton år av immunterapi

Det har gått femton år sedan det första tydliga beviset på att immunförsvaret kan användas för att förlänga livet hos cancerpatienter. Sedan dess har fältet växt snabbt. I dag finns det över 2 500 läkemedel och program för immunterapi mot cancer.

Immunterapi går ut på att förstärka kroppens eget immunförsvar så att det angriper cancercellerna. I dag finns det runt åtta olika klasser av immunterapi som är godkända eller under utveckling. Nu kommer ett av de senare stegen: vaccinen.

Många sätt att förstärka immunförsvaret

En del läkemedel släpper på de bromsar som hindrar immunförsvaret från att angripa cancerceller, så kallade checkpointhämmare. Dessa förlängde överlevnaden med allt från ett par månader till omkring ett och ett halvt år. Det mest använda av dem har över 40 godkända användningsområden och är det mest sålda cancerläkemedlet i världen. Flera nya checkpointhämmare testas nu, ofta i kombination med varandra.

En annan typ är antikroppsläkemedel som bär med sig ett cellgift direkt in i cancercellen. Över 15 sådana är godkända, och fler än 300 är under utveckling. En tredje typ kopplar ihop en cancercell med en immuncell. Nio sådana läkemedel är godkända, och över 500 är på väg.

Vid cellterapi tas immunceller ut ur patienten, byggs om och ges tillbaka. Den första behandlingen godkändes 2017 för blodcancer, och 2024 godkändes en behandling för melanom. Nyligen gavs en ny variant med långlivade immunceller till elva patienter med blodcancer som inte svarat på tidigare behandling, med resultat hos flera av dem.

Så fungerar cancervaccinen

Ett cancervaccin lär immunförsvaret att känna igen cancercellerna. Tumören har särskilda kännetecken på sin yta som skiljer den från friska celler. Vaccinet visar upp dessa kännetecken så att immunförsvaret lär sig att hitta och angripa just de cellerna.

Vaccinen ges ofta tillsammans med ett immunläkemedel. Vaccinet pekar ut målet, och läkemedlet ser till att immunförsvaret får angripa det. De flesta vaccinen tillverkas utifrån patientens egen tumör och tar omkring två månader att framställa.

Resultat i kliniska studier

Mellan 2020 och 2025 har flera studier visat resultat. Patienter med högrisk-melanom som opererats bort fick ett vaccin tillsammans med ett immunläkemedel. De gick längre tid utan återfall än de som bara fick läkemedlet. Samma vaccin testas nu i större studier på melanom och lungcancer.

Patienter med bukspottkörtelcancer fick ett vaccin efter operation. Det gav ett långvarigt immunsvar och senare återfall. Vid en form av hjärntumör förlängde ett vaccin den totala överlevnaden jämfört med tidigare patientgrupper.

I en studie på spridd melanom fick patienter ett vaccin tillsammans med ett immunläkemedel. Den mellersta tiden utan att sjukdomen förvärrades var 25,5 månader. I en studie på njurcancer fick patienter ett vaccin, och ingen av dem fick återfall under 42 månader. Vid en form av leukemi i sent skede gav ett vaccin en fördubblad överlevnad jämfört med tidigare behandling.

Vacciner som ska förebygga cancer

Den andra typen av vaccin ska förebygga cancer hos personer med hög ärftlig risk. En studie på personer med ett ärftligt tillstånd som ökar risken för cancer gav ett starkt immunsvar hos 45 deltagare. Liknande arbete pågår för personer med ärftliga mutationer som ökar risken för bröstcancer. Forskare har också tagit fram tidiga resultat för ett vaccin som ska förebygga bukspottkörtelcancer.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.