Immunförsvaret kan nu användas för att behandla flera cancerformer, och över 2 500 immunterapier är under utveckling. Även cancervaccin har börjat visa resultat i kliniska studier, mot bland annat melanom, bukspottkörtelcancer och hjärntumörer.
Bland kvinnor med bröstcancer levde över 95 procent av GLP-1-användarna efter fem år, jämfört med 89,5 procent av icke-användarna. Kvinnor som tagit ett GLP-1-läkemedel hade omkring 25 procent lägre risk att få en bröstcancerdiagnos.
Bukspottkörtelcancer är en av de dödligaste cancerformerna. Färre än 13% av de drabbade lever mer än fem år efter diagnos. Men efter att ha fått ett nytt mRNA-vaccin lever nästan 90% sex år senare.
Alla åtta patienter med multipelt myelom i två kliniska studier fick sina cancerceller eliminerade från benmärgen. Metoden kan göra behandling snabbare och billigare. Flera läkemedelsbolag investerar nu i tekniken, och fler kliniska prövningar pågår.
Ett blodtest visar förmåga att identifiera över 50 olika cancertyper och kan påskynda diagnos. Mer än hälften av cancerformerna upptäcktes i tidiga stadier där behandling är mer effektiv. Tre fjärdedelar av de upptäckta cancertyperna saknar idag screeningprogram.
Nästan 98 procent av patienter med prostatacancer lever minst fem år efter diagnos år 2021.
En tredjedel av 97 patienter med tidigare obotlig blodcancer blev tumörfria efter immunterapi och förblir friska efter fem år. Behandlingen använder patientens egna vita blodkroppar som omvandlas för att attackera cancern. Kostnaden är mycket lägre än traditionella läkemedel.
Patienter som fick det individanpassade cancervaccinet har ännu inte upplevt återfall efter mer än tre års uppföljning. Detta är första gången forskare har visat att ett mRNA-vaccin kan skapa ett långvarigt immunsvar mot cancer som varar i flera år.
Patienter som fick ett personligt cancervaccin och utvecklade ett immunsvar levde längre utan återfall. T-cellerna som vaccinet skapade fanns kvar i kroppen i ungefär 3 år och fortsatte bekämpa cancerceller.