đŹ Kan vĂ„rt eget DNA pĂ„verka risken för smitta av COVID-19?
Kan vÄr DNA-sammansÀttning spela roll för hur sjuka vi blir av det nya Coronaviruset? VÄr genetik kan vara avgörande för smittorisken, skriver Per Söderström.
Dela artikeln
Vi vet att personer med underliggande, kroniska sjukdomar löper högre risk Àn friska personer för ett allvarligt sjukdomsförlopp i samband med smitta frÄn det nya Coronaviruset. Vi vet Àven att patienternas Älder pÄverkar sjukdomens utveckling.
Men hur kommer det sig att i övrigt friska personer reagerar sÄ olika pÄ viruset? Vissa mÀrker ju knappt att de har smittats, andra blir sjuka i flera veckor och för vissa individer Àr det dödligt.
Viruset söker sig in genom cellvĂ€ggarna i mottagarens kropp. VĂ€l inne, söker COVID-19 att föröka sig sĂ„ att spridningen kan fortsĂ€tta inuti i kroppen. Hos vissa individer sker det mer âframgĂ„ngsriktâ Ă€n hos andra.
VÄrt unika DNA finns som bekant i varje cell i vÄr kropp. TÀnk om dess sammansÀttning pÄverkar graden av risk för att bli smittade och allvaret i smittan?
Just nu pÄgÄr flera forskningsprojekt som söker svar pÄ frÄgan.
Finns det nÄgot samband?
Ett projekt leds av forskaren Andrea Ganna. I det hÀr projektet samlas bland annat uppgifter om DNA frÄn ett urval personer i norra Italien som varit smittade av COVID-19 men inte har nÄgra underliggande sjukdomar. Man jÀmför sedan skillnaden mellan hur olika individer reagerat pÄ smittan med deras DNA-sammansÀttning. Finns det nÄgot samband och ser man nÄgon orsak-verkan? Urvalet kommer kompletteras med uppgifter om individer frÄn andra delar av vÀrlden.
Det finns inga hypoteser Ànnu, mer Àn att ett protein pÄ ytan av vÄra celler, ACE2, spelar en viktig roll i att slÀppa in COVID-19 genom cellvÀggen eller inte.
Ett av projekten drivs av Institute of Allergy and Infectious Diseases som var med om att identifiera mutationen i ett annat protein pÄ cellytan, CCR5, som gör att vissa personer Àr mycket resistenta till HIV. Den upptÀckten hittade en förklaring pÄ en annan plats Àn dÀr man letat pÄ tidigare.
För att kunna samarbeta kring projektet har man skapat en sajten COVID-19 Host Genetics Initiative sÄ att kollegor runtom i vÀrlden med data frÄn exempelvis biobanker ska kunna haka pÄ studien. Bland annat har FinnGen, som har DNA-prover frÄn 5% av den finska befolkningen, valt att delta.
Det ser Àven ut som att sÄvÀl Engelska UK Biobank som IslÀndska deCODE Genetics kommer delta.
DNA-forskningen kan vara lösningen
TÀnk om det inte Àr ett traditionellt vaccin som kommer att stoppa viruset? Kan DNA-forskningen hitta en annan lösning? Kanske kan man dessutom pÄvisa att blodgruppstillhörighet pÄverkar hur sjuk individen blir?
Det Àr mÄnga som jobbar pÄ att lösa den hÀr gÄtan och vÀrldens forskare samarbetar pÄ ett sÀtt som inte varit möjligt tidigare. DNA-forskningen har gjort enorma framsteg det senaste decenniet, kanske kan COVID-19 innebÀra dess stora genombrott?
