Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
🧬 Digitala och biologiska verktyg kan förebygga sjukdom

🧬 Digitala och biologiska verktyg kan förebygga sjukdom

Genom att ge mÀnniskor kontinuerlig tillgÄng till hÀlsodata och rÄd om hur de ska tolka denna data kan vÄrden bli mer proaktiv och undvika att folk blir sjuka till att börja med.

Kent Olofsson
Kent Olofsson

Dela artikeln

Vi fÄr allt fler verktyg för att övervaka vÄr hÀlsa och det gör att vi i framtiden kan fÄ en mer proaktiv vÄrd menar forskare frÄn Karolinska Institutet och Helsingfors universitet. Forskarna har undersökt hur en kombination av digitala verktyg, klassiska laboratorietester och nya biomolekylÀra mÀtningar kan hÄlla oss friskare.

– I stĂ€llet för att fokusera pĂ„ behandling av de senare sjukdomsstadierna, skulle framtidens hĂ€lso- och sjukvĂ„rd kunna fokusera pĂ„ mer proaktiva och individanpassade ingripanden samt pĂ„ tidig upptĂ€ckt av sjukdomar. Det kan lĂ„ta lite futuristiskt, men de tekniska förutsĂ€ttningarna finns redan pĂ„ plats, sĂ€ger Francesco Marabita, forskare vid Karolinska Institutet och studiens försteförfattare, i ett pressmeddelande.

För att se hur detta kan fungera i praktiken har forskarna följt 96 personer mellan 25–59 Ă„r. Dessa personer fick genomgĂ„ hĂ€lsoundersökningar samt digitala hĂ€lsomĂ€tningar med en smartklocka. Deltagarna fick tillgĂ„ng till hĂ€lsodata som genetiska riskpoĂ€ng, blodfetter, BMI och fysisk aktivitetsnivĂ„. Dessutom fick alla deltagare kontinuerlig vĂ€gledning av personliga coacher.

I slutet av studien fick deltagarna rapportera om och i sÄ fall hur deras livsstil Àndrats. Forskarna gjorde Àven bioinformatiska analyserna av molekylÀra variabler för att se om livsstilsförÀndringarna Àven gav mÀtbara förÀndringar i kroppen.

Resultatet var att 86 procent av deltagarna sa att deras livsstil förÀndrats till det bÀttre. Det rörde sig om faktorer som exempelvis bÀttre kost, motion, sömn och dryckes- och rökvanor. De bioinformatiska analyserna bekrÀftade att förÀndringarna gett medicinskt mÀtbara resultat. Dessutom visade studien pÄ samband mellan hÀlsomÀssiga risker och molekylÀra faktorer som forskarna inte kÀnt till tidigare.

Forskarna hoppas nu kunna anvÀnda den nya kunskapen för att kunna skapa en metod dÀr ett datadrivet, individualiserat tillvÀgagÄngssÀtt kan motivera mÀnniskor att ta bÀttre hand om sig sjÀlva.

– Ur ett vĂ„rdperspektiv skulle man i framtiden kunna fokusera pĂ„ till exempel personer med hög risk för diabetes eller hjĂ€rt-kĂ€rlsjukdom. Kostnaden för den molekylĂ€ra profileringen Ă€r nu den största kliniska utmaningen för storskalig implementering. Precis som för sekvensering av mĂ€nniskans arvsmassa kan kostnaderna för avancerad laboratorieteknik kraftigt minska över tid. Denna studie visar att konceptet fungerar och kan ses som en förberedelse inför framtida implementering av datadrivna metoder inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden, sĂ€ger Francesco Marabita.

LÀs hela studien hÀr.

Bild: Pixabay/ PublicDomainPictures


FĂ„ ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter