Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
🍔 FrĂ„n vĂ€xtburgare som blöder till jordbruksdrönare – det hĂ€r Ă€r Foodtech

🍔 FrĂ„n vĂ€xtburgare som blöder till jordbruksdrönare – det hĂ€r Ă€r Foodtech

Den teknik vi anvÀnder i vÄr matproduktion blir allt mer avancerad. SÄ avancerad att vi nu Àr pÄ vÀg in i ett nytt paradigm, sÀger Daniel Skavén Ruben, Warp News expert inom FoodTech.

Magnus Aschan
Magnus Aschan

Vi mĂ€nniskor har alltid anvĂ€nt teknik. Även i de Ă€ldsta fossil som nĂ„gonsin hittats av homo sapiens, daterade till 315000 Ă„r sedan, har det hittats olika former av verktyg. Vi har alltsĂ„ alltid anvĂ€nt metoder för att minska behovet av fysisk eller psykisk belastning och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna öka vĂ„r levnadsstandard. Tekniken definierar oss.

Bland de tidigaste fynden finns stenyxor och spjutspetsar, sĂ„ redan frĂ„n början fanns det en stark koppling mellan teknik och mat. FrĂ„n och med jordbruksrevolutionen för ungefĂ€r 12000 Ă„r sedan har utvecklingen av vĂ„r ”mat-teknik” ökat dramatiskt: frĂ„n bevattningssystem, spadar och krattor till skördetröskor och mjölkmaskiner.

Mat pÄ helt nya sÀtt

Den teknik vi anvÀnder i vÄr matproduktion blir allt mer avancerad. SÄ avancerad att vi nu Àr pÄ vÀg in i ett nytt paradigm. Nu, under det 21:a Ärhundradet, har vi dÀrför ocksÄ  börjat anvÀnda ett nytt ord för att beskriva denna teknik.

– FoodTech Ă€r en term som beskriver de teknikbolag och den innovation som gör det möjligt för oss att producera, distribuera och konsumera mat pĂ„ helt nya sĂ€tt, sĂ€ger Daniel SkavĂ©n Ruben, Warp News expert inom just FoodTech.

Daniel beskriver FoodTech som en paraplyterm, den Àr vÀldigt bred och gÄr att bryta ner i flera delar.

– AgTech handlar om teknik nĂ€ra kopplat till jordbruket och hur vi odlar. Det kan handla om drönare och sensorer, mjukvarulösningar och vertikal odling. Food science Ă€r en annan del som handlar om att utveckla nya produkter som möter ett behov. Det kan handla om miljöeffekter, hĂ€lsoeffekter eller djurvĂ€lfĂ€rd.

Food science drivs i första hand av att vi som konsumenter efterfrÄgar mat pÄ nya sÀtt, nya ingredienser eller nya produkter. Ett exempel Àr Impossible Burger, en veganburgare med köttliknande textur som innehÄller Àmnet heme.

Heme Àr en molekyl som Àr essentiell för livet och finns i allt levande. I djur och mÀnniskor finns heme i hemoglobin, myoglobin och andra proteiner. Impossible Foods anvÀnder heme frÄn leghemoglobin som finns i soja. PÄ sÄ sÀtt behöver de inte anvÀnda djur för att fÄ till köttsmaken som mÀnniskor Àr vana vid frÄn djurkött.

Det Ă€r alltsĂ„ en vĂ€xtbaserad burgare som ”blöder” och mĂ„nga som gör ett blindtest kan inte kĂ€nna skillnad mellan den och en vanlig köttburgare.

Impossible Burger Àr vegansk, men smakar som kött. Bild: Wikimedia Commons.

– Inom Food science rĂ€knar vi ocksĂ„ in förstĂ„elsen för hur maten pĂ„verkar oss. Det hĂ€r kan till exempel vara sensorer som svĂ€ljs eller att andas pĂ„ en sĂ„ kallad breathalyzer. Det kan ocksĂ„ vara personligt anpassad nĂ€ring och mat som medicin. Vi vet i stora drag hur mat pĂ„verkar oss pĂ„ befolkningsnivĂ„, men hur funkar just din tarmflora, hur bör du Ă€ta och hur Ă€ndras det hĂ€r i olika faser i livet? Det hĂ€r Ă€r ocksĂ„ food science, förstĂ„elsen för hur vi pĂ„verkas av maten.

Är en svensk broccoli lika nyttig som en fransk?

Daniel Skavén Ruben berÀttar att det finns omkring 26000 biokemikalier i mat. En vanlig broccoli innehÄller ungefÀr 1500. Idag kan vi kartlÀgga mÀnskligt DNA för en historiskt lÄg kostnad och det finns gott om mÀnskligt DNA kartlagt. Men vi har inte alls samma koll pÄ maten.

– Det Ă€r fortfarande mycket gissningar. Det pĂ„gĂ„r nu projekt som mappar upp DNA i mat, sĂ„ vi kan exempelvis fĂ„r reda pĂ„ om en broccoli i Sverige Ă€r lika nyttig som den i Frankrike. Vi kan ocksĂ„ fĂ„ exakt information om hur den pĂ„verkas vid tillagning. Vad hĂ€nder om jag steker den istĂ€llet för kokar den?

Är en svensk brocolli lika nyttig som en fransk? Det hĂ€r kan vi fĂ„ reda pĂ„ genom att kartlĂ€gga dess DNA.

Ytterligare en del som innefattas i FoodTech handlar om hur mat distribueras och sÀljs. Det hÀr Àr allt frÄn betalningstjÀnster och leveransplattformar till robotar som lagar och distribuerar mat.

– NĂ„gonting som fĂ„tt starkt ökat intresse Ă€r sĂ„ kallade cloud kitchens, Ă€ven kallade ghost kitchens. Det Ă€r en slags storköksproduktion av mat som i appar som Foodora och Uber Eats marknadsförs mot konsument som olika restauranger, det kan vara kinesiskt, mexikanskt, japanskt, italienskt och sĂ„ vidare, men dĂ€r maten alltsĂ„ tillagas i samma storkök.

TÀnk dig alltsÄ ett co-working-utrymme för mat utan sittplatser, dÀr köken bara levererar till olika appbaserade mattjÀnster. Och varför ens kalla det för ghost kitchens i Sverige? Spökkök borde bli Ärets nyord i SAOL 2021!

FÄ recept baserat pÄ vad du redan har hemma

Men FoodTech som term rymmer faktiskt Ànnu mer. En annan del handlar om mat-coaching eller recept-tjÀnster.

– En tjĂ€nst som Ă€r vĂ€ldigt intressant Ă€r danska Plant Jammer. Det Ă€r en app som du anvĂ€nder för att inventera alla ingredienser du har hemma. Baserat pĂ„ vad du har i förrĂ„det fĂ„r du sedan recept som du kan göra.

Det vÀnder alltsÄ pÄ hela recept-tÀnket. I normala börjar du med ett recept och behöver sedan, oftast, handla ingredienser. Plant Jammer börjar i andra Ànden, baserat pÄ vad du har fÄr du lÀmpliga recept att laga till. Andra exempel pÄ appar Àr Karma och Too Good to Go dÀr syftet Àr att minska matsvinnet.

Med Plant Jammer fÄr du recept baserat pÄ vad du redan har hemma.

Fler förÀndringar pÄ 10-20 Är Àn de senaste 10000 Ären

FoodTech-omrÄdet Àr alltsÄ enormt och utvecklingen gÄr rasande fort.

– Vi ser fler förĂ€ndringar de kommande 10-20 Ă„ren Ă€n de senaste 10000 Ă„ren, utbrister Daniel SkavĂ©n Ruben.

Men varför hÀnder det sÄ mycket just nu?

– Det Ă€r en kombination av olika saker. Mat Ă€r det omrĂ„de och den industri som pĂ„verkar vĂ„r hĂ€lsa mest och de viktigaste riskfaktorerna för sjukdom och förtida död Ă€r kost-relaterade, som hjĂ€rt-kĂ€rlsjukdomar, diabetes, högt BMI och högt blodtryck.

DjurvÀlfÀrd Àr en annan viktig faktor och det faktum att branschen Àr sÄ enorm. Ser vi matproduktion som en helhet Àr det den industri som har flest anstÀllda i hela vÀrlden, omkring en miljard mÀnniskor. Samtidigt Àr det den minst digitaliserade, menar Daniel. SÄ det finns mycket lÄgt hÀngande frukt, relativt enkla ÄtgÀrder som ger stor effekt.

– MĂ„nga tekniker som utvecklats för andra branscher anpassas nu för jordbruk, som genmodifiering och syntetisk biologi. Kan vi odla organ sĂ„ kan vi ju odla stekar, eller hur? Vi ser ocksĂ„ en kraftigt ökad anvĂ€ndning av AI, drönare och sensorer.

Daniel menar att mÄnga investerare nu fÄr upp ögonen för det hÀr, att det överlag Àr en ganska ineffektiv bransch vilket innebÀr att det finns stora möjligheter.

– I mĂ„nga fattigare lĂ€nder, vi kan ta Nigeria som exempel, nĂ„r 30-40 procent av maten inte fram till konsumenterna. DĂ„ Ă€r det konstigt att prata om att öka produktiviteten nĂ€r sĂ„ mycket mat ruttnar eller blir dĂ„lig. I rikare lĂ€nder kastas 30 procent av maten vi odlar.

Hur kan vi digitalisera den hÀr branschen?

Det Àr alltÄ allt fler som ser att det finns jÀttestora problem och att teknik kan vara med och lösa dem. FrÄgan Àr, hur kan vi digitalisera den hÀr branschen? MÄnga effektiviseringar frÄn andra branscher har inte nÄtt hit.

– Även om det globalt Ă€r en gigantisk bransch sĂ„ Ă€r jordbruket sĂ„ pass litet i vĂ„r del av vĂ€rlden. Bara nĂ„gon procent av vĂ€stvĂ€rldens befolkning jobbar med detta. Kanske har det dĂ€rför ocksĂ„ flugit lite under radarn. Men nu mĂ€rker vi att ljuset börjar gĂ„ upp pĂ„ mĂ„nga stĂ€llen, vad mycket vi kan lösa!

Drönare kan anvÀndas till mycket inom jordbruket, bland annat att fÄ ut gödning och bekÀmpningsmedel med hög precision.

Sammantaget Àr det en kombination av ny teknik och innovation frÄn andra branscher, entreprenörer och investerare som fÄtt upp ögonen för det hÀr. Det gör att hela ekosystemet byggs upp.

– Med det sagt Ă€r det hĂ€r en speciell nisch. AgTech och FoodTech Ă€r komplicerat och svĂ„rt att komma in i utan expertis. Ett exempel Ă€r Aqua culture. 20 procent av vĂ„rt globala proteinintag kommer ifrĂ„n marina odlingar, trots det finns det bara en handfull som investerar i det hĂ€r. Det Ă€r hög risk och en relativt ny industri. Det finns möjligheter men det krĂ€ver en del kunskap.

Det finns ocksÄ en kÀnslomÀssig aspekt som mÄste tas med i berÀkningarna. Mat kan vara polariserade och personligt pÄ ett sÀtt som fÄ andra omrÄden Àr. MÄnga andra branscher kan Àndras rÀtt fort, i regel Àr folk till exempel inte lika kÀnslomÀssigt kopplade till en bensinmotor. Men mat Àr mer Àn bara brÀnsle för vÄra kroppar. Det Àr glÀdje, tröst, gemenskap och tradition.

– SĂ€ttet vi producerar pĂ„ Ă€r omringas av mycket kĂ€nslor. Om nĂ„gon vill förĂ€ndra det, som havremjölk eller Impossible Burger, Ă€r det dĂ€rför kĂ€nsligt för mĂ„nga. DĂ€rför Ă€r det viktigt att ha respekt och en nyanserad diskussion. Det finns sĂ„ otroligt stora fördelar med mycket av det som hĂ€nder inom FoodTech just nu. Tekniken utvecklas mycket fort, men vi mĂ„ste hitta bra sĂ€tt att nĂ„ fram till mĂ€nniskor och Ă€ndra sina vanor.

"Alltid varit intresserad av teknik och innovation"

SÄ hur kommer det sig att Daniel blev sÄ intresserad av det hÀr omrÄdet?

– Jag har alltid varit intresserad av teknik och innovation. Tidigare har jag bland annat jobbat för danska exportrĂ„det med hur teknik och innovation kan driva vĂ€rlden i bĂ€ttre riktning och för 5-6 Ă„r sedan fick jag upp ögonen för mat- och jordbruk.

Daniel Skavén Ruben Àr Warp News Expert inom FoodTech.

Daniel menar att det Àr sÄ intressant eftersom det Àr sÄ fundamentalt för oss mÀnniskor.

– Det gĂ„r in pĂ„ allt frĂ„n ekosystem och miljö till hĂ€lsa. Sen Ă€r det ju intressant att matproduktion och jordbruk Ă€r den minst digitaliserade och ineffektiva branschen enligt McKinsey. Det finns mycket att göra hĂ€r.

FoodTech Àr definitivt ett omrÄde att engagera sig i om du Àr nyfiken och har en förhoppning att driva vÀrlden i en bÀttre riktning. OmrÄdet förÀndras vÀldigt fort nu, hur vi producerar, processar, distribuerar och konsumerar mat.

– Det Ă€r en spĂ€nnande tid att vara med om allt det hĂ€r och ett ett sĂ€tt att vara med och förbĂ€ttra vĂ€rlden litegrann. Vi kan göra sĂ„ mycket mer effektivt och bidra till att folk lever lĂ€ngre, mĂ„r bĂ€ttre och att miljön och djur tar mindre skada, avslutar Daniel SkavĂ©n Ruben.

Om Daniel SkavĂ©n Ruben – Warp News Expert inom FoodTech

Daniel Skavén Ruben Àr konsult för The Rockefeller Foundation Food Initiative och stöder stiftelsens arbete med att frÀmja ett mer nÀrande och hÄllbart livsmedelssystem.

Han var tidigare en del av processen att uppdatera stiftelsens livsmedels- och jordbruksstrategi och fokuserade sÀrskilt pÄ att utnyttja innovativa genombrott inom vetenskap och teknik .

Innan denna roll arbetade Daniel som expert för VÀrldsbanken i Washington DC i frÄgor kring teknik , innovation och entreprenörskap. Han tjÀnstgjorde ocksÄ i utrikesministeriet i Danmark i olika roller i Stockholm och New York i mer Àn ett halvt decennium och hjÀlpte danska teknikföretag att nÄ en internationell marknad. Daniel Àr en mentor för flera FoodTech-acceleratorer och Àr rÄdgivare till ett antal AgTech- och FoodTech-startups.

Det hĂ€r hĂ€r FoodTech – enligt Daniel SkavĂ©n Ruben

FoodTech Àr som sagt ett gigantiskt omrÄde. HÀr Àr Daniel Skavén Rubens förteckning över alla FoodTech-omrÄden.

Primary production

  • Macroalgae/microalgae
  • Novel animal feed (insects, algae, single-cell protein)
  • Plant-based protein
  • Mixed plant-based-animal based
  • Fungus
  • New/ancient crops (quinoa, millet, buckewheat, lupini, etc)

On-farm

  • Aquaculture (open-ocean, integrated, land-based)
  • Hydroponics
  • Aquaponics
  • Perennial farming
  • Greenhouses / vertical farming
  • Intercropping
  • Agroforestry
  • Urban forestry
  • Feed additives inhibiting methane production
  • Climate resistant crops
  • Soil microbiome
  • Crowdsourced information between farmers
  • Precision agriculture (Big Data, AI, machine learning, sensors, satellite imagery, drones)
  • Ecological biocontrol
  • Robots / automation
  • Innovative fishing nets
  • Sustainable fishing vessels (electric etc)
  • Digitalization
  • Early warning systems (weather, plant disease, etc)

Outside farm

  • 3D-printed food
  • Cultured meat / fish
  • Precision fermentation
  • Gene editing (CRISPR)
  • Food waste nutrient extraction
  • Selective breeding
  • Water desalination
  • Soil additives
  • Biochar
  • Human waste recovery as fertilizer

Processing

  • Probiotic foods
  • Automated harvest and sorting
  • Solar dryers
  • Micro-scale ice cooling
  • Modular factories
  • Near-farm (or fishing port) mobile processing

Packing

  • Edible films and coating
  • Reusable packaging
  • Edible packaging
  • Biodegradable packaging
  • Packaging made of waste streams
  • Smart packaging (sensors etc)
  • Ethylene absorption

Storage

  • Smart refrigerators
  • Mobile pre-cooling and packing
  • Drying tech
  • Cooling boxes
  • Prevent post-harvest mold
  • Sharing economy for harvesting and processing machinery
  • Solar cooling

Distribution / logistics

  • Blockchain
  • Crowdfunded agriculture programs
  • Mobile device market brokerage
  • Last mile milk dispensing
  • Reusable crates
  • Edible RFID tags
  • Uber-like produce delivery
  • Predictive supply chain analytics
  • Commercial drones
  • Traceability
  • Micro cold transport

Market (Retail)

  • Upcycling food waste
  • Online / on-demand / subscr. Shopping
  • Secondary markets for food waste

Consumers

  • Meal replacements
  • Digital education on diets
  • Increased food diversity acceptance
  • Novel certifications

📝 FĂ„ en dos faktabaserad optimism varje vecka.

Bli en del av över 15 000 optimistiska, framtidsinriktade prenumeranter som vill att framtiden kommer snabbare.