Toppen! Nu är du prenumerant på Warp News
Härligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgång till Warp News
Varmt välkommen tillbaka! Du är nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation är nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
❓ Frågandet som optimistens fördel

❓ Frågandet som optimistens fördel

Det finns mer i frågandet som approach till livet än vad man kan tro. Nicklas Berlind Lundblad skriver om hur frågan låter dig upptäcka nya potentiella framtider.

Nicklas Berild Lundblad
Nicklas Berild Lundblad

Pessimister ställer inga frågor. Pessimismen är epistemiskt sluten. För att kunna hålla fast vid tanken att saker och ting blir sämre krävs uthållighet. Då finns det inget utrymme att fråga – för i och med frågan öppnas ju världens storhet framför en. En storhet bestående av en mängd potentiella utfall.  

Därför ställer pessimisten inga frågor – det finns inget att fråga om, inga möjligheter att utforska, ingen framtid att upptäcka. Optimisten däremot påminner på det här sättet om ett barn som ständigt ställer frågor och utforskar världen. Barnets varför-frågande är nära besläktat med optimistens, som leder till en mångfald av framtider.

Det gjordes en undersökning för ett antal år sedan där man konstaterade att flickor i fyraårsåldern ställer runt 390 frågor om dagen och att detta upphör först när de kommer till skolan och i stället måste börja besvara frågor.

Men det gäller inte för alla skolor, i exempelvis Montessoriskolor uppmuntras ett fortsatt frågande. Är det ett sammanträffande att Larry Page, Sergej Brin, Jeff Bezos och många andra entreprenörer – och optimister – gick i Montessoriskolor? Eller att Alexander Graham Bell och Thomas Edison var med och utvecklade och finansierade sådana skolor?

Entreprenörskapet bygger på det optimistiska frågandet

Här finns en viktig del av optimistens fördel – optimisten vet att det alltid finns mer att upptäcka och nya frågor att ställa. Optimisten ställer de öppna och nyfikna frågorna som gör det möjligt att lära sig nya saker och som förändrar bilden av hur världen är beskaffad.

Larry Page sade själv om sin Montessoriutbildning:
”Jag tror att det var en del av den utbildningen att inte följa regler och order, att motivera mig själv, att ifrågasätta vad som egentligen händer i världen och göra saker litet annorlunda.”

Larry Page menar att Montessori uppmuntrade frågandet. Foto: Wikimedia commons.

Relationen mellan frågandet och optimismen är viktigt inte minst för att det leder till en central insikt: det är inte så svårt att bli optimist och det handlar inte om att ”tro på något”. Att bli optimist innefattar att handla annorlunda och ett enkelt sätt är att börja är att ställa frågor.

Fråga varför när någon säger att det inte går och fortsätt likt de kvalitetsexperter som frågar varför sex gånger för att komma till grundorsaken i ett problem. Fråga tills du förstår hela problemet bättre.

Låtsas att du redan lyckats och fråga dig själv hur du gjorde det trots att alla sade att det var omöjligt. Föreställ dig att du beskriver det lyckade projektet från en tidpunkt 12-18 månader fram i tiden och hur du kom dit. Den här metoden kallas backcasting och bygger på att vi kan upptäcka ny möjligheter genom att berätta berättelser.

Fråga, som Larry Page ofta gjorde, hur något kan göras ännu större och bättre.

Var ormen optimist?

Ställ den klassiska fråga som djävulen (ormen) ställer i George Bernard Shaws bok "Back to Methuselah": vissa människor ser världen som den är och ställer sig frågan ”varför?”, jag drömmer om saker som aldrig funnits och säger ”varför inte?”.

Djävulen, åtminstone i Shaws fantasi, är optimist.

George Bernard Shaw. Foto: Wikimedia commons

I frågan finns också ett annat optimistiskt drag – tron på att andra människor kan bära på svar och vara med och förbättra situationen.

Pessimistens tystnad bär tydliga drag av misantropi – en ovilja att ens engagera andra människor i en diskussion om hur det skulle kunna bli bättre. Optimisten ser andra människor som kunskapskällor och inspiration och söker sig till dem med sina frågor för att hitta helt nya lösningar på problem.

Om du fick i uppdrag att avgöra om någon är optimist utan att ställa frågan direkt skulle ett sätt att upptäcka det kunna vara att ställa frågan: ”Vilka är de viktigaste frågorna som du är intresserad av och vilka skulle du vilja ställa dem till?”.

Så - vilka är dina frågor?

Nicklas Berild Lundblad är en av Warp News experter. Nicklas Berild Lundblad är global chef för techpolicy-teamet på Stripe och har tidigare jobbat som samhällsplaneringschef på Google.  Han är fil dr i informatik, har en jur kand med en specialisering på IT-rätt och en fil kand i teoretisk filosofi.



📝 Få en dos faktabaserad optimism varje vecka.

Bli en del av över 15 000 optimistiska, framtidsinriktade prenumeranter som vill att framtiden kommer snabbare.