Efter att ha tjänat tappert i 30 år kommer rymdteleskopet Hubble inom kort att lämna över facklan som NASA:s främsta rymdteleskop till dess efterträdare, James Webb Space Telescope. Den 7 december anlände teleskopet till Franska Guyana där den för närvarande genomgår uppskjutningsförberedelser i slutmonteringsbyggnaden på Europe's Spaceport. Uppskjutningen är för närvarande planerad till den 24 december.

James Webb är ett samarbete mellan NASA (USA:s National Aeronautics and Space Administration), ESA (European Space Agency) och CSA (Canadian Space Agency). Det är ett infrarött teleskop med uppgift att se längre bort i rymden och längre in i det förflutna än något tidigare teleskop.

Varför infrarött?

Det finns tre huvudskäl till varför det infraröda spektrumet är användbart. För det första kan infrarött ljus passera genom kosmiskt damm utan att spridas i samma utsträckning som synligt ljus. Genom att penetrera sådant stoft kommer teleskopet att kunna se protostjärnor som bildas inuti nebulosor eller titta genom atmosfären på en planet och fastställa dess kemiska sammansättning.

För det andra finns ett fenomen som kallas Redshift: när universum expanderar sträcks ljuset, från synliga våglängder till IR-spektrumet. På grund av detta kan teleskopet se mer avlägsna destinationer. Och naturligtvis, på grund av universums enorma storlek, tillåter Redshift oss att "se in i det förflutna": 13,5 miljarder år in i det förflutna för att vara specifik.

Förhoppningen är att denna förmåga ska göra det möjligt för forskare att se universums, stjärnornas och planeternas uppkomst och utveckling och på så sätt belysa fenomen som mörk materia och energi. Den kommer också att kunna studera exoplaneter som kretsar runt andra stjärnor.

Uppdraget

Till skillnad från Hubble-teleskopet är James Webb inte byggd med underhåll och uppgraderingar i åtanke. Det beror på dess något ovanliga L2-bana. Den kommer att nå ett avstånd på 1 500 000 km från jorden och kommer tekniskt sett att kretsa runt solen snarare än jorden. Något förenklat kommer den att gömma sig i jordens skugga för att minimera exponeringen för värme och ljus från solen, jorden och månen.

Denna omloppsbana är instabil och James Webb kommer att kräva ständiga kurskorrigeringar. Att förbruka bränsle för att upprätthålla en stabil omloppsbana i kombination med de fientliga förhållandena i rymden och oförmågan att upprätthålla en tillgång så långt från jorden innebär att James Webb förväntas hålla i fem år, även om förhoppningar är att det kommer att hålla närmare 10 år.

Bild: NASA GSFC/CIL/Adriana Manrique Gutierrez