• När en tjuvjägare närmar sig flyr djuren i mönster som går att känna igen, och sändare på djuren skickar signalen vidare så att parkvakter kan ingripa.
• Tekniken har redan hjälpt till att befria 80 vildhundar ur snaror i Kruger nationalpark.
• Till 2027 ska sex mottagare i omloppsbana kunna ta emot data om djurs rörelser i realtid över hela planeten.

Djurens panik avslöjar var jägaren finns

Forskare vid Max Planck-institutet för djurbeteende i Tyskland studerar hur djur reagerar när människor närmar sig. När en jägare dyker upp flyr olika arter i mönster som går att känna igen. Springbockar studsar iväg, zebror galopperar och gnuer vänder och springer flera hundra meter. Giraffer står ofta still och tittar på från avstånd, med huvudena vända mot hotet.

För att testa systemet genomförde teamet simulerade jakter på reservatet Okambara i Namibia under 2024. Under tre dagar avlossade forskarna omkring 30 skottsalvor, samtidigt som en drönare filmade djurens flykt från ovan. Inget djur dödades. Syftet var att lära en algoritm att känna igen panikmönstren och skicka en varning till parkvakter.

Okambara är ett platt reservat på 169 kvadratkilometer, cirka 16 mil från huvudstaden Windhoek. Där har 5 procent av alla stora djur försetts med GPS-sändare som hela tiden registrerar deras position.

Sändare så små att fjärilar kan bära dem

Tekniken bygger på små elektroniska sändare som tusentals djur nu bär. Vissa sändare följer inte bara position, utan även aktivitet, puls och kroppstemperatur. De mäter dessutom temperatur och lufttryck i omgivningen.

Dagens sändare är så små att fåglar och även fjärilar kan bära dem. Ett företag i New Jersey har utvecklat ett chip i storlek som ett riskorn för att följa monarkfjärilar under deras vandringar över Nordamerika. Sändarna drivs av superkondensatorer, som är lätta att ladda och håller länge.

Det är en stor skillnad mot tidigare teknik. Den första djursändaren användes 1970, då forskare satte ett 10 kilo tungt halsband på en älg vid namn Monique. Nästan fyra decennier senare var sändarna fortfarande för tunga för 75 procent av alla fåglar och däggdjur.

Tekniken har redan befriat djur i Kruger

Metoden har testats i Kruger nationalpark i Sydafrika. Där har sändare hjälpt parkvakter att hitta vildhundar som fastnat i snaror. Av parkens 400 vildhundar har omkring 80 befriats.

Det största målet är att skydda Krugers 3 000 noshörningar. Under de senaste 15 åren har mer än 10 000 noshörningar dödats av tjuvjägare i Sydafrika. Under 2025 dödades 175 noshörningar i Kruger.

Parken är stor som Israel, 19 485 kvadratkilometer. Den kräver fler än 30 mottagartorn och betydligt fler sändarförsedda djur för att vaktsystemet ska fungera. Kruger har satt ut omkring 3 000 öronsändare på 1 500 noshörningar, antiloper, zebror, kudus, oryxantiloper och elefanter. Sändarna sätts på båda öronen, så att en larmsignal om ett dött djur inte ska bli falsk.

Sex mottagare i omloppsbana

Martin Wikelski, som leder Max Planck-institutet, vill märka 100 000 djur över hela världen till 2030. Han kallar systemet för "djurens internet".

Den första Icarus-satelliten sköts upp från Vandenberg i Kalifornien med en Falcon 9-raket. Den ingår i en flotta av små forskningssatelliter med EU-stöd, värd 70 miljoner euro. I maj sköts ett andra system upp, mikrosatelliten Raven. Till sommaren börjar systemet ta emot data från djurens sändare.

Till mitten av 2027 ska Icarus ha sex mottagare i omloppsbana. Då blir det möjligt att ta emot data om djurs rörelser i realtid över hela planeten. Wikelski jämför steget från marksändare till satelliter med övergången från fast telefoni till mobiltelefoner. Han ser den största nyttan utanför reservaten, på platser som Kongobäckenet och Amazonas, där djur med stora hemområden rör sig mellan vägar, jordbruk och bosättningar.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.