Toppen! Nu är du prenumerant på Warp News
Härligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgång till Warp News
Varmt välkommen tillbaka! Du är nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation är nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
🚀 Den stora nyheten om Sveriges näste astronaut – som alla missade

🚀 Den stora nyheten om Sveriges näste astronaut – som alla missade

Det började med ett telefonsamtal till Christer Fuglesang. Alla fokuserade på att Sverige ska få en ny astronaut, men de missade hur. Där finns den verkliga nyheten – och Warp News kan avslöja hur det gick till.

Mathias Sundin
Mathias Sundin

Dela artikeln

Det var ju flera år till näste svensk i rymden...

Det var visserligen både förvånande och glädjande att Sverige kommer skicka ännu en svensk till rymden inom en så kort tid som ett år.

Men i nyhetsmedia tycks detta ha överskuggat den ännu större nyheten.

Visserligen hade vi kommit ett steg närmare en ny svensk i rymden i slutet av förra året, då Marcus Wandt presenterade som Sveriges näste astronaut. Han hade blivit uttagen till ESAs astronautprogram – men bara som reserv. Det skulle kunna ta många år för honom att komma upp i rymden, om det alls skulle bli av.

Och så nu, vips! Nu skulle han upp inom några månader. Hur gick det till?

Förklaringen finns i den förändring som rymdbranschen gått igenom senaste åren. Tack vare den dök en möjlighet upp, som Sverige var snabba att nappa åt sig.

Och så var det tur att Christer Fuglesang svarade i telefonen...

Bakgrunden är en förändrad rymdbransch

Tidigare brukade NASA själva ha kontroll över bygget av raket och transporten till Internationella rymdstationen, ISS. Det förändrades för några år sedan då man istället köpte transporten som en tjänst. Först av varor till ISS, sedan av människor.

SpaceX Crew Dragon-kapsel. Wikimedia Commons.

SpaceX fick ett varukontrakt redan 2006, som man började leverera på 2010. Senare fick SpaceX även ett kontrakt att transportera astronauter till rymdstationen, vilket man gjort ett flertal gånger. Även Boeing fick ett kontrakt, men har ännu inte lyckats flyga några astronauter till rymden.

2016 startades Axiom Space. Ett ambitiöst och seriöst rymdföretag som bland annat planerar att bygga en egen rymdstation. Bland de anställda finns tidigare NASA-chefen, Charles Bolden, och den erfarne astronauten, Michael López-Alegría. Han var befälhavare på ISS när Christer Fuglesang var där 2006.

Axioms planerade rymdstation vid ISS. Wikimedia Commons.

Axiom har fått tillträdde till en del av Internationella rymdstationen där de ska bygga en egen beboelig del och även docka sina farkoster. 2020 skrev de avtal med SpaceX om att transportera kommersiella astronauter dit.

Första resan gick 2022, under befäl av Michael López-Alegría, eller Mike L-A som han kallas. Det var historiens första helt privata mission till ISS.

Mike L-A på en rymdpromenad under NASA-tiden.

Telefonsamtalet som fick fart på Sverige

Det var denne Mike L-A som en dag för ett tag sedan ringde sin gamle astronautkollega, Christer Fuglesang.

Han berättade att det fanns en plats ledig på en uppkommande mission, som var planerad redan inom ett år.

Fuglesang tog erbjudandet vidare till svenska Rymdstyrelsen som tog frågan till regeringen.

Christer Fuglesang på Warp Space Meetup.

Regeringen arbetade snabbt och förankrade med Europeiska rymdorganisationen, ESA.

Formellt väljs astronauten som ska upp ut av ESA och rent teoretiskt skulle det kunna bli någon annan än Marcus Wandt. I praktiken blir det emellertid såklart han. (Får Marcus second thoughts, ställer jag såklart upp dock!)

Ett paradigmskifte

Det här betyder att Sverige tagit klivit in i den kommersiella rymderan:

  • Ett privat rymdföretag, Axiom Space, har ansvaret att transportera näste svensk till rymden och den Internationella rymdstationen.
  • De har i sin tur anlitat ett annat privat rymdföretag, SpaceX, att sköta transporten.

Det är den största nyheten! Ett paradigmskifte för svensk rymd.

Om vi vill behöver vi nu inte vänta 15-20 år mellan astronauterna, vi kan skicka upp mycket oftare än så om vi skulle vilja prioritera det.

En Falcon 9 skjuter upp Mike L-A på Axioms första mission. En sån bild kommer vi snart se med en svensk ombord.

Skiftet öppnar flera möjligheter

2016, på dagen tio år efter att Christer Fuglesang sköts upp från Cape Caneveral skrev jag ihop med just Christer, Karin Nilsdotter, Maria Weimer och Jennifer Andersson på DN Debatt och föreslog några delar i en ny svensk rymdpolitik. Christer och jag utvecklade sedan det på en pressträff i riksdagen.

Vi föreslog bland annat fler svenska astronauter:

"Astronauter genomför viktig forskning i rymden, men kanske gör de störst nytta här på jorden. Inget inspirerar ungdomar till intresse för forskning, naturvetenskap och teknik mer än en astronaut. Rymden är en bra inkörsport för teknik- och ingenjörsstudier."
Jag and Christer Fuglesang i Sveriges riksdag.

Kanske till och med en svensk på Mars..?

Vårt mest dramatiska förslag var emellertid att sätta upp målet att få en svensk till Mars på 2030-talet. En enormt dyr vision för ett litet land, men vi hade funnit en väg:

"Det kan ske genom att ESA blir partner i Nasa:s Marsprojekt, eller att vi helt enkelt köper en plats hos SpaceX eller annan aktör."

Målet med fler astronauter kom inte med i dåvarande S-regeringens nya rymdstrategi, men fanns trots det med i Rymdstyrelsens mer detaljerade strategi.

Liberalerna antog förslaget om fler astronauter och sju av de andra förslagen, vilket blev en riksdagsmotion från partiet.

Det enda vi inte fick med oss partiet på var en svensk till Mars. Men nu när man visat sådana framfötter för att bereda väg för Sveriges näste astronaut, så vem vet...

Nytt driv i svensk rymdpolitik?

Sverige har länge saknat politiskt driv i rymdpolitiken. Om detta och idéer för en framtida svensk rymdvision skriver jag i Smedjan.

SMEDJAN | Rymden kan bli vår nästa stora tillväxtmarknad
Kostnaden för rymdfärder och -transporter är på väg att minska dramatiskt. Det ger fantastiska möjligheter, inte minst för vårt land, skriver Mathias Sundin i den tredje delen av serien om visioner för framtidens Sverige.

Med den nya kommersiella rymderan ökar vår tillgång till rymden. Både för privata organisationer och för länder. Särskilt små länder kommer kunna öka sin närvaro i rymden.

Nye rymdministern, Mats Persson, började med att skjuta upp satelliten MATS i rymden. Hans och regeringens snabbfotade agerande och nytänkande i denna fråga tänder ett hopp om en betydligt mer offensiv svensk rymdpolitik framöver.

The sky is not the limit.

Mathias Sundin
Arge optimisten

Transparens: Jag var tidigare riksdagsledamot för Liberalerna och kollega med Mats Persson i riksdagen.


Få ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter


Genom att prenumerera bekräftar jag att jag har läst och godkänner personuppgifter och cookies policy.