Jag har tummen mitt i handen, men kan nu bygga hus, skrev jag för ett par veckor sedan. Här är ett av husen som jag snickrat ihop under sommaren. Men som behöver din hjälp för att stå stadigt.

Obalanserade nyhetsmedier

Min kritik mot nyhetsmedia är inte att de rapporterar negativa nyheter – det är den massiva övervikten av det negativa. Att de är så obalanserade mellan negativa och positiva nyheter.

Problemet är att deras obalans gör oss alla lite dumma i huvet. Vi får en skev uppfattning om verkligheten.

Steven Pinker skriver en del om detta i Upplysning nu! och publicerade ett utdrag av en del av det i den här artikeln i The Guardian:

"Människor uppskattar sannolikheten för en händelse eller hur vanlig en viss typ av sak är utifrån hur lätt exempel dyker upp i minnet."

Vi tror att saker är värre än vad de är och känner och agerar därefter. Pinker igen:

"Flygkrascher hamnar alltid i nyheterna, men bilolyckor, som dödar betydligt fler människor, gör det nästan aldrig. Föga förvånande är det många som har flygrädsla, men nästan ingen som är rädd för att köra bil."

Det påverkar oss, såklart. Hur vi mår, ser på framtiden och vilka beslut vi fattar.

Om nyhetsmedierna visade en balanserad bild så skulle vi överlag fatta bättre beslut om vår egen och vår världs framtid.

Det är därför Warp News existerar. Vi vill bidra till att förbättra den övergripande balansen, genom att lyfta fram viktiga och riktiga nyheter som är positiva.

Men hur obalanserade är nyhetsmedierna? Jag har skrivit om det flera gånger, bland annat om DN och om hur rubrikerna har blivit alltmer negativa de senaste tjugo åren.

Nyhetsvågen

Visst vore det intressant att kunna se detta i realtid? Att kunna se hur (o)balanserade nyhetsmedierna är just idag.

AI har gjort det möjligt. Eftersom generativ AI både är duktig på att förstå och bedöma text på det sättet, samt att man med AI:s hjälp kan bygga verktyg, så har jag byggt en nyhetsvåg.

Den har varje dag under tre veckor utvärderat rubriker och ingresser från 26 nyhetsmedier i 15 länder, totalt över 7600 stycken hittills.

Först gjorde jag en sammanställning över forskningen på området. Vilka metoder finns för att bedöma om en artikel är positiv eller negativ? Dessa använde vi sedan i bygget.

En insikt var att både urvalet av nyheter och tonen spelar roll. En nyhet kan vara neutral, men vinklas negativt (eller positivt, men det händer typ inte). Eller vara negativ men beskrivas neutralt (vilket faktiskt händer).

För att det ska vara jämförbar med etablerad forskning valde vi en femgradig skala, från −2 (mycket negativ) till +2 (mycket positiv). Urval och ton redovisas separat men läggs också ihop till en totalvåg.

Andra insikter gav Nyhetsvågen följande utformning:

Blind bedömning. Språkmodeller har visat sig klassa nyhetstexter mer träffsäkert och samstämmigt än inhyrda mänskliga bedömare, men de påverkas av källans namn. Därför ser AI:n bara rubrik och ingress, aldrig vilket nyhetsmedium texten kommer från.

Tre oberoende omgångar. Varje rubrik bedöms tre gånger, i slumpad ordning, av anrop som inte känner till varandras svar. Betyget är medelvärdet; spridningen redovisas som samstämmighet — i praktiken 85–90 procent full enighet.

Bara nyhetsjournalistik. Ledare, krönikor, debatt, sport, kultur och livsstil räknas bort.

Senaste mätningen

Den senaste mätningen genomfördes i skrivande stund igår, den 31 augusti.

66 procent av rubrikerna bedömdes som negativa, 22 procent som neutrala och 11 procent som positiva. Det ger en obalans på -55.

Mest negativa igår var amerikanska NPR och tyska Der Spiegel med 100 procent negativa nyheter. Den enda som hade fler positiva än negativa var Graphic Online från Ghana.

Begränsningar

Trots att 26 olika medier är ett försvarligt antal så råder en rejäl obalans i urvalet. Det är klart flest amerikanska, västeuropeiska och svenska nyhetsmedia.

Mätningen görs en gång per dag, runt klockan 16, och tar upp vad som syns just då. Helst skulle man köra mätningen flera gånger per dag, eller allra helst ha en live-bedömning.

Det är bara rubriker och ingresser. Helst skulle man ju vilja få en bedömning av hela artikeltexten.

Anledningen till detta är att det är rätt dyrt att göra den här analysen. En körning nu kostar ungefär 40 kronor. Det är ju inte så mycket i sig, men skulle vi ha flera hundra medier, i långt fler länder och läsa hela artiklarna skulle det kosta avsevärt mer.

Jag ska försöka hitta finansiering till att i alla fall utöka antalet nyhetsmedier och kunna bredda urvalet av länder.

Din hjälp behövs!

Ett sätt att både kontrollera och förbättra kvalitén på mätningen är att jämföra AI:ns bedömning med människors. Därför har jag lagt in en funktion på hemsidan där du kan bedöma fem nyhetsrubriker på samma sätt som AI:n gör.

Människornas resultat jämförs sedan med AI:ns. Då kan vi se om de är överens, och om inte, vad vi kan göra för att förbättra AI:ns bedömning.

Det är en enkel betaversion, som jag över tid (och med din hjälp) hoppas kunna göra både större och bättre. Min förhoppning är att nyhetsmedierna, om de gång på gång kan se hur obalanserade de är, blir mer medvetna och kanske långsamt börjar förändra sig.

Här kan du kolla in betasidan för Nyhetsvågen och längst upp har du en knapp som gör att du kan bedöma rubriker.

Såklart tar jag gärna emot tips och idéer på hur sidan och mätningen kan utvecklas. Rapportera gärna också om du hittar några buggar eller andra fel.

Mathias Sundin
Arge optimisten