Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
📖 LĂ€s utdrag ur Naiva pessimister

📖 LĂ€s utdrag ur Naiva pessimister

LÄS UTDRAG UR BOKEN: Möt nejsĂ€garna som tror pĂ„ undergĂ„ngen, stjĂ€l rampljuset – och har fel om nĂ€stan allt.

Ulrika Gerth
Ulrika Gerth

Dela artikeln

📚
FĂ„ boken gratis

För Warp News har journalisten Ulrika Gerth granskat gamla och nya pessimister och det blir bÄde drÄpligt och tragiskt. Vi utlovar en bok med mÄnga skratt, som ibland fastnar i halsen eftersom dessa pessimister med sina bisarra pÄstÄenden bromsar utvecklingen.

Det Àr dÀrför vi i samarbete med Heja Framtiden publicerar denna bok. För att visa pÄ hur naiva pessimister Àr och att vi ska lyssna mer pÄ de faktabaserade optimisterna, om vi vill att en positiv framtid ska komma snabbare.

Om du blir Premium Supporter fÄr du hela eboken gratis och 50 procent rabatt pÄ den trycka boken. Just nu har vi ett erbjudande med ett helt Ärs medlemskap för bara 250 kronor (ordinarie pris 1000 kr/Är). GÀller till den 21 april.

👉 HĂ€r lĂ€ser du mer vad Premium Supporter innehĂ„ller och kan bli medlem och fĂ„ boken direkt i din inbox.

Kapitel 1:
Det har alltid gÄtt utför

TĂ€nker du ibland att vĂ€rlden hĂ„ller pĂ„ att gĂ„ under? Du Ă€r i utmĂ€rkt sĂ€llskap. Pessimismen har nĂ€mligen slagit klorna  i en lĂ„ng rad inflytelserika tĂ€nkare genom Ă„rhundradena.  Nu lever deras arv vidare i svarta rubriker, pushnotiser och virala meddelanden, en domedagsgospel för dygnets alla timmar. LĂ„t oss lĂ€ra kĂ€nna nĂ„gra av de influencers  som ropade ”Himlen faller” lĂ„ngt före Lilla Kycklingen, liksom nĂ„gra samtida fatalister som förtjĂ€nar ett speciellt omnĂ€mnande.

Allt Àr elÀnde

Evolutionen har slipat mĂ€nniskan att tĂ€nka i vĂ€rsta tĂ€nkbara termer – och det gjorde verkligen Hegesias. Den antika kyrenaiske filosofen banade vĂ€g för Ă„rtusenden av pessimister med sitt argument att varaktig lycka Ă€r omöjlig och att livet Ă€r en stĂ€ndig kamp för att undvika smĂ€rta. Hegesias levererade rader som ”för den dĂ„raktiga  mĂ€nniskan Ă€r det lĂ€mpligt att leva, men för den vise Ă€r det en frĂ„ga om likgiltighet”, och skrev Död av svĂ€lt, enligt uppgift den mest deprimerande bok som finns. HĂ€rskaren  Ptolemaios den store ville inte ha nĂ„got med hans negativitet att göra och uteslöt Hegesias frĂ„n undervisningen i Alexandria.

SĂ„ mycket lidande

Malthus teori Àr brÀnnved för nutidens domedagsprofeter. Thomas Malthus, en engelsk nationalekonom och forskare, sÄg en ökande befolkning som oförenlig med ekonomisk tillvÀxt och vÀlstÄnd. Det vÀxande antalet mÀnniskor skulle enligt hans synsÀtt förvisa mÀnskligheten till svÀlt,  sjukdomar och krig eftersom efterfrÄgan pÄ mat alltid skulle överstiga utbudet.

Lösningen, enligt Malthus? AvhĂ„llsamhet före Ă€ktenskapet, tvĂ„ngssterilisering och straff av förĂ€ldrar som fick fler barn Ă€n de kunde försörja. NĂ€r Malthus 1798 förutspĂ„dde  katastrof uppgick vĂ€rldens befolkning till 800 miljoner.  Till Malthus försvar hade han faktiskt rĂ€tt – dĂ„. Histori en hade till och med den tidpunkten bekrĂ€ftat en stor del  av hans iakttagelser. Det var de oövertrĂ€ffade mĂ€nskliga framstegen under de kommande 200 Ă„ren som skulle be visa att han hade fel. I skrivande stund Ă€r jordens befolk ning 7,8 miljarder, men Malthus domedagsskola fortsĂ€tter  ÀndĂ„ att rekrytera nya följare.

Åt helvete med teknologin

Runt 200 Ă„r före dagens ludditer gaddade ihop sig emot Elon Musk – SpaceX:s vd, Teslas grundare, och alltial lo-fenonem – krossade originalen textilmaskiner pĂ„ den  engelska landsbygden. Den första maskinen slogs i spill ror 1811. DĂ€refter var striden igĂ„ng. De ilskna arbetarna  kallade sig ”ludditer” efter Neil Ludd, en lĂ€rling som sĂ€gs ha inlett maskinmassakern. (Ludd har förmodligen aldrig existerat, men blev likvĂ€l rörelsens mytiske ledare.)

Ludditerna var rĂ€dda att mekaniserade vĂ€vstolar skulle stjĂ€la deras försörjning. Fabriker gick upp i rök, maskiner förstördes, skottlossning utbröt. Den brittiska regeringen svarade med att införa dödsstraff för “maskinslakt”. I efterhand var ludditernas största prestation att bli en synonym  för ”teknofob”.

Pessimisternas konung

Bland alla representanter för “glaset Ă€r halvtomt” Ă€r det fĂ„ som kan mĂ€ta sig med Arthur Schopenhauer. Den tyske filosofen anses vara en av de mest framstĂ„ende pessimisterna genom tiderna och hatade enligt uppgift bĂ„de mĂ€nniskor, folkmassor och livet i allmĂ€nhet.

I sitt berömda verk, VĂ€rlden som vilja och förestĂ€llning,  publicerat 1818, myntade han frasen ”Vilja att leva”. Men  lĂ„t dig inte luras – det finns inget positivt med det. Fak tum Ă€r att viljan att existera gör oss alla olyckliga, hĂ€vdade  Schopenhauer: ”Med varje andetag avvĂ€rjer vi döden som  stĂ€ndigt inkrĂ€ktar pĂ„ oss”. Om det var nĂ„got roligt pĂ„ gĂ„ng  höll sig Schopenhauer borta.

Fader Apokalyps

Vilken typ av person tycker att hög dödlighet i slutĂ€ndan  inte Ă€r sĂ„ tokigt Ă€ndĂ„? Grundaren av den apokalyptiska  miljörörelsen, förstĂ„s. År 1948 skrev ekologen och orni tologen William Vogt den framgĂ„ngsrika boken Road to  survival dĂ€r han lade fram det intellektuella ramverket för  ekologism, ideologin som skulle inspirera generationer att se tillvaron i nyansen nattsvart.

Vogt trodde att varje stycke mark, varje ekosystem, bara  rĂ€ckte till att föda ett visst antal djur (ja, frĂ€mst mĂ€nskliga  djur). Om den siffran översteg landets ”bĂ€rförmĂ„ga” var mĂ€nskligheten rökt.

NÀr boken slÀpptes trodde Vogt att jordens grÀns var nÄdd.

Alla försök – medicinska framsteg, uppfinningar – som kunde hjĂ€lpa mĂ€nniskor att leva lĂ€ngre, eller fĂ„ ut mer av marken, skulle bara döma fler till en framtida undergĂ„ng.

Det var mot den bakgrunden som han applĂ„derade den  höga dödligheten i Chile som en av dess ”största nationella tillgĂ„ngar”. Och i ett annat kapitel med titeln ”Hotet frĂ„n mediciner”, skrev Vogt: ”VĂ€lmenande folkhĂ€lsomyndigheter, som helt ignorerar problemet med hur miljoner latinamerikaner ska livnĂ€ras, har bidragit till att minska dödstalen.”

Vogt tog sitt eget liv 1968, övertygad om att hans idĂ©er var  dömda att sjunka i glömska. Föga anade han att hans mot to – Cut back – skulle bli en grundpelare i den moderna  miljörörelsen. SkĂ€nk honom en tanke om du tror det Ă€r  bĂ€ttre att slĂ€cka lampor under Earth Hour Ă€n att utforska  mer effektiva sĂ€tt att lysa upp vĂ€rlden.

VÀrldsmÀstare i pessimism

Kalla honom en förkĂ€mpe för alla övre medelklasskvinnor  som lovar att inte skaffa barn för att ”rĂ€dda planeten”. David Benatar Ă€r en modern Schopenhauer, sĂ„ pessimistisk  om mĂ€nsklighetens tillstĂ„nd att han skulle föredra ifall fortplantningen upphörde helt och hĂ„llet. Tidsskriften  New Yorker har kallat den 55-Ă„rige sydafrikanen ”vĂ€rl dens mest pessimistiska filosof ” för hans osedvanliga förmĂ„ga att se det negativa i vardagen. Om vi inte Ă€r varma  Àr vi kalla, vi lider av sjukdomar, kramper, allergier, klĂ„da,  frustration, irritation, sömnlöshet, utmattning, tristess,  otillfredsstĂ€llelse (han kan fortsĂ€tta!).

Och Benatar har ett budskap till alla dem som insisterar pĂ„ att berĂ€tta för World Happiness Report att livet Ă€r bra: ”Kvaliteten pĂ„ mĂ€nskligt liv Ă€r, i motsats till vad mĂ„nga  tror, faktiskt ganska skrĂ€mmande”, skriver han i sin bok  The Human Predicament.

HedersomnÀmnande:
VadÄ njuta av livet?

Hur lĂ„ter det nĂ€r Benatars filosofi om livets nattsvarta natur praktiseras i verkligheten? LĂ€s den svenska kritikerkĂ„rens sĂ„gning av Sigge Eklunds essĂ€bok, Livets smĂ„  njutningar: Somna med hund och 46 andra upplevelser  som gör livet vĂ€rt att leva. Under ett par intensiva veckor sensommaren 2020 slet indignerade recensenter podcastmiljonĂ€rens personliga observationer om vardagens  ljuspunkter i stycken. Twitter kokade med fördömanden: “SnĂ€lla sĂ€g att det Ă€r ett skĂ€mt!”. NĂ€r stormen lagt sig Ă„ter stod en stilstudie i ohĂ€mmad pessimism.

“Ingen kan vara lycklig bara sĂ„dĂ€r”, morrade Aase Berg i  BorĂ„s Tidning. “För avslappning och njutning krĂ€vs framför allt pengar. Och nĂ€r man nĂ„gon gĂ„ng ibland Ă€ndĂ„ upp lever ljusa ögonblick, sĂ„ beror det mest pĂ„ att man tillfĂ€lligt lyckas blunda för att samhĂ€llet Ă€r skit”.

I boken fanns knappt en rad som inte fick kritikerkĂ„ren att se rött. Sigge Eklunds hyllning av lĂ„gintensiv lycka var enligt Christian Daun i Svenska Dagbladet en “skamlös  handbok för because I’m worth it-mĂ€nniskor” och föreslog en motbok med titeln Livets smĂ„ elĂ€nden: Somna  med rĂ„-Ă„ngest och 46 andra upplevelser som gör livet miserabelt. Sydsvenskans recensent Elina Pahnke avfĂ€rdade verket som en “stor pĂ„frestning”. Och vad Ă€r tjusningen  att sova med en hund förresten? Pahnke sjĂ€lv har allergi  och den strĂ€vhĂ„riga gatuhunden i Spanien var allt annat Ă€n mysig.

Arbetets recensent Johannes Klenell sa sig verkligen vilja  ge boken en chans, gĂ„ rakt mot Twitter-drevet, men det  slutade till sist med en sĂ„gning för honom ocksĂ„: “Om nu  inte allt Ă€r ett skĂ€mt förstĂ„s. En drift med vĂ„r samtid serverad av en gravallvarlig clown”.

Herr Domedag

Under 60- och 70-talen avlöste miljölarmen varandra och ingen slog hĂ„rdare pĂ„ trumman Ă€n Paul Ehrlich. Som undergĂ„ngsprofet – eller ”ekologins arga lobbyist” som tidningen Life kallade honom – blev Ehrlich medias Ă€lskling.

Oavsett om han rasade om ”befolkningsbomben” eller  massvĂ€lt sĂ„ följde dystra rubriker.

I en artikel i Salt Lake Tribune frĂ„n 1967 med titeln ”Redan försent” sa Ehrlich att den amerikanska befolkningen pĂ„  198 miljoner var för stor och att drastiska Ă„tgĂ€rder krĂ€vdes  för att rĂ€dda vĂ€rlden. Likt Malthus och Vogt förutspĂ„dde han att den vĂ€rldsomspĂ€nnande bristen pĂ„ mat skulle utlösa den ”stora döden”. Hundratals miljoner mĂ€nniskor, inklusive 65 miljoner amerikaner, skulle stryka med mellan 1980 och 1989.

Men lösningen för Ehrlich var inte att öka mattillgĂ„ngen  (”i praktiken helt omöjligt”). Även om skördarna i lĂ€nder  som Indien och Pakistan nĂ€stan fördubblades under slutet  av 60-talet, gav Ehrlich och andra domedagsprofeter de  goda nyheterna tummen ned: ”Den gröna revolutionen  ... kommer att bli brun.” IstĂ€llet föresprĂ„kade han att livsmedel skulle förses med steriliseringsmedel och att preventivmedel skulle göras “ofrivilliga”.

Hans budskap fick stor spridning. Bara pÄ 70-talet bjöd  Johnny Carson in Ehrlich till The Tonight Show mer Àn  20 gÄnger.

”Jag gick dit och körde i princip en monolog”, mindes  Ehrlich i en intervju med tidningen Times. ”Jag pratade  fram till reklamfilmen och under pausen gav jag Johnny en frĂ„ga och sedan svarade jag pĂ„ den fram till nĂ€sta reklamfilm”.

DÄ hade Ehrlich redan skrivit sitt manifest, bÀstsÀljaren  The Population Bomb, som innehÄller stycken som det hÀr:

”Cancer Ă€r en okontrollerad multiplikation av celler; be folkningsexplosionen Ă€r en okontrollerad förökning av  mĂ€nniskor. [. . .] Vi mĂ„ste flytta fokus frĂ„n behandling av symtomen till att skĂ€ra ut cancern. Operationen kommer att krĂ€va mĂ„nga till synes brutala och hjĂ€rtlösa beslut. SmĂ€rtan  kan vara intensiv. Men sjukdomen Ă€r sĂ„ lĂ„ngt framskriden att endast med radikal kirurgi har patienten en chans att överleva”.

Trots 88 Ă„r fyllda Ă€r det full fart pĂ„ Ehrlich dĂ€r han Ă€r verksam vid Stanfordunversitetet. Och det samma gĂ€ller – kan man hĂ€vda – Ă€ven hans alarmistiska prognoser som göder dagens domedagsrubriker. SĂ„ sent som hösten 2021  varnade han Ă„terigen i Nature om befolkningsexplosionen och klagade pĂ„ att FN:s toppmöte om livsmedelssystem hade förbisett hans favoritĂ€mne. Återigen sĂ€ger dock  verkligheten emot honom. Data visar att fler mĂ€nniskor njuter av fler kalorier frĂ„n ett större utbud av mat Ă€n nĂ„ gon annan gĂ„ng i historien.

Gissa vem som vann vadet?

1980 accepterade Ehrlich ett vad pĂ„ 1 000 dollar frĂ„n sin  intellektuella fiende — ekonomen Julian L. Simon frĂ„n Marylanduniversitetet. Stöpt i den futuristiska filosofin Cornucopia, som menar att tekniska lösningar kommer leda mĂ€nskligheten framĂ„t, utmanade Simon Ehrlich att vĂ€lja vilken naturresurs och vilket framtida datum som helst.

Om resurserna verkligen blev knappare nĂ€r befolkningen vĂ€xte borde priset stiga. Simon satsade naturligtvis pĂ„ att det motsatta skulle hĂ€nda. Parterna slöt ett terminskon trakt. Sedan vĂ€ntade de som överenskommet i 10 Ă„r. Under det decenniet vĂ€xte befolkningen med 800 miljoner  mĂ€nniskor, den största ökningen i historien. New York Times döpte striden till ”The Doomster and the Boomster”.

Prestigen var stor och förolĂ€mpningarna haglade. Ehrlich,  som talade vid ett symposium för Earth Day, avfĂ€rdade med ett skratt Simons bok om mĂ€nsklig uppfinningsrikedom, The Ultimate Resource: ”Det enda vi aldrig kommer  att fĂ„ slut pĂ„ Ă€r imbeciller”.

Simon, som inte ville vara sĂ€mre, gav svar pĂ„ tal ett par  kvarter bort dĂ€r han höll tal inför en grupp frimarknads vĂ€nner. Han beskrev befolkningsökningen som ”en seger över döden” och hĂ„nade Ehrlich för att han ”beklagade att det finns sĂ„ mĂ„nga mĂ€nniskor som lever”.

SĂ„ vem vann vadet? De fem metaller som Ehrlich och hans  grupp hade valt sjönk i pris nĂ€r de justerades för inflation.  Ehrlich skickade i all tysthet en check pĂ„ 576 dollar till  Simon, som svarade med att höja satsningen till 20 000 dollar –  ett erbjudande som Ehrlich tackade nej till.

TillfrĂ„gad i en intervju om han dragit nĂ„gra lĂ€rdomar, svarade han enligt Times: ”Absolut inte”.

📚
FĂ„ boken gratis

Om du blir Premium Supporter fÄr du hela eboken gratis och 50 procent rabatt pÄ den trycka boken. Just nu har vi ett erbjudande med ett helt Ärs medlemskap för bara 250 kronor (ordinarie pris 1000 kr/Är). GÀller till den 21 april.

👉 HĂ€r lĂ€ser du mer vad Premium Supporter innehĂ„ller och kan bli medlem och fĂ„ boken direkt i din inbox.

FĂ„ ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter