Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
đŸ—łïž Bakom svarta rubriker för demokratin finns ocksĂ„ framgĂ„ngar

đŸ—łïž Bakom svarta rubriker för demokratin finns ocksĂ„ framgĂ„ngar

Är demokratin i kris? 2021 var ett dĂ„ligt Ă„r och 2022 har börjat negativt. Men ser man över tid - bakom rubrikerna - sĂ„ Ă€r fler lĂ€nder fria idag. Det skriver statsvetaren Max RĂ„nge som har tagit fram ett demokratiindex.

Max RĂ„nge
Max RĂ„nge

Om man tar till sig av alla larm om demokratins kris kan man kan fÄ uppfattningen att vÀrlden för nÄgra Ärtionden sedan var avsevÀrt mycket mer demokratisk. Det stÀmmer inte. GÄr vi tillbaka till början av 2000-talet sÄ satt Saddam Hussein kvar vid makten i Irak, Gaddaffi i Libyen och exempelvis Pakistan var uppenbart auktoritÀrt. Samtidigt sÄ har de senaste Ären varit mer dÄliga Àn bra för demokratin, sÀrskilt 2021.

1986, tre Är innan Berlinmurens fall, sÄ var 124 lÀnder eller autonoma territorier auktoritÀra. I dag rÀknas 51 lÀnder som auktoritÀra. Det innebÀr en minskning med 59 procent. Endast tre av dessa var inte auktoritÀra 1986, Sudan, Venezuela och Nicaragua.

Max RÄnge, demokratiforskare vid Högskolan i Halmstad och skapare av demokratiindexet MaxRange.

Det kan vara intressant och vÀrdefullt att göra en översikt över demokratiseringen sedan 80-talet genom att dela in perioden i sju lika lÄnga tidsperioder om fem Är.

Mellan Ă„ren 1987 till 1991 gick till exempel 52 lĂ€nder igenom en förĂ€ndring i demokratisk nivĂ„. 48 av dessa förĂ€ndringar var i positiv riktning och fyra i negativ. 92 procent förĂ€ndrade sig alltsĂ„ i positiv, mer demokratisk, riktning och Ă„tta procent i negativ, mindre demokratisk, riktning.  Åren som följde sĂ„g ut sĂ„ hĂ€r:

  • 1992-1996: 86 procent positiv riktning, 14 procent negativ.
  • 1997-2001: 55 procent positiv, 45 procent negativ.
  • 2002-2006: 65 procent positiv, 35 procent negativ.
  • 2007-2011: 62 procent positiv, 38 procent negativ.
  • 2012-2016: 55 procent positiv, 45 procent negativ.
  • 2017-2021: 39 procent positiv, 61 procent negativ.

Det Àr alltsÄ endast i den senaste femÄrsperioden vi sett en mer negativ utveckling Àn positiv, till stor del ett resultat av att just 2021 varit ett anmÀrkningsvÀrt dÄligt Är för demokratin i vÀrlden.

NÄgra lÀnder som gÄtt tillbaka demokratiskt 2021 har gjort sÄ genom att ha implementerat undantagstillstÄnd eller upplöst sina parlament. Genom att pressa pÄ för demokratisk ÄtergÄng sÄ bör det finnas goda förutsÀttningar att dessa lÀnder kan Äterdemokratiseras under kommande Är. Det kan Àven jÀmförelser med liknande fall historiskt visa.  

Det Àr beklagligt att se hur antalet statskupper ökat i vÀrlden under de senaste Ären - men de Àr alltsÄ Ànnu inte alls sÄ frekventa som pÄ 70- och 80-talet.

Även under det 90-tal som följde efter Berlinmurens fall var statskupper vanligt förekommande frĂ€mst i Afrika, men efterföljdes i de flesta fall av konstitutionella styren. Flera lĂ€nder i Afrika som hade turbulenta Ă„r pĂ„ 90-talet Ă€r idag starka demokratier, som till exempel Liberia och Sierra Leone.

NÀr vi i dag ser Mali, Sudan, Guinea och Burkina Faso och med rÀtta fördömer genomförandet av statskupper dÀr sÄ ska vi minnas att Mali, Guinea-Bissau, Mauretanien, Niger, Elfenbenskusten och Centralafrikanska Republiken tidigare upplevt statskupper som efter reformer övergÄtt till ett konstitutionellt, och mÄnga gÄnger, demokratiskt styre.

PÄ sÄ vis fÄr vi sÀtta vÄrt hopp till att Ätminstone de lÀnder i Afrika som gÄtt tillbaka demokratiskt efter statskupper inom ett par Är kommer kunna ÄtergÄ i rÀtt riktning och Ätminstone ÄterfÄ ett konstitutionellt styre.

Ryssland har visserligen i formell mening varit klart auktoritÀrt sedan 2003 och Àven om "försÀmringarna" inte varit lika stora som ofta antyds sÄ syns i nulÀget inte heller nÄgon ljusning. Rysslands formella opposition Àr i stort verkningslös och allvarliga inskrÀnkningar och försÀmringar i politiska rÀttigheter medför stark repression mot den informella oppositionen dÀr utvecklingen gÄr tydligt i fel riktning. Mer övergripande har Ryssland dock varit auktoritÀrt sedan lÀnge.

Det Ryssland som med förödande kraft försöker förstöra Ukrainas frihet och demokrati tar sig numera ocksÄ formen av en auktoritÀr stormakt. Tillsammans med Kinas ökade inflytande innebÀr detta ett allvarligt hot mot demokratins utveckling i stort. Inte minst dÄ deras inflytande kan göra vÀsterlÀndskt demokratibistÄnd mer verkningslöst. DÄ Kina och Ryssland premierar stabilitet och förutsÀgbarhet sÄ kan stöd till auktoritÀra ledare hindra lokal opposition att nÄ fram.

Till sist kan det vara pÄ sin plats att att lyfta fram ett antal lÀnder som i dag 2022 Àr betydligt friare Àn i början av 2000-talet. Förutom nÀmnda Pakistan, Irak och Libyen sÄ finns Algeriet, Maldiverna, Madagaskar, Nigeria, Zimbabwe, Gambia, Malawi, Senegal, Angola och Elfenbenskusten - som samtliga klassas som friare lÀnder idag.

Vi ska inte ignorera demokratiska tillbakagÄngar, tvÀrtom, men det Àr lÀtt att glömma de demokratiska framgÄngarna som skyms av de mörka rubrikerna.

Max RĂ„nge
Demokratiforskare vid Högskolan i Halmstad och skapare av demokratiindexet MaxRange


LÀs mer pÄ demokratitemat:

đŸ•Šïž Fred pĂ„ jorden?
En vÀrld med enbart demokratier skullevara en vÀrld utan krig.


FĂ„ ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter