Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
💡 Optimist's Edge: Satellit-kartlĂ€ggning av vĂ€xthusgaser hjĂ€lper oss stoppa klimatförĂ€ndringarna

💡 Optimist's Edge: Satellit-kartlĂ€ggning av vĂ€xthusgaser hjĂ€lper oss stoppa klimatförĂ€ndringarna

Satelliter hjÀlper oss att bÀttre förstÄ vÄr planet, hur atmosfÀren pÄverkas av utslÀpp och i detalj förstÄ vad vi behöver göra för att stoppa klimatförÀndringarna.

Cornelia Ekvall
Cornelia Ekvall

📉 Vad folk tror

NÀstan tvÄ tredjedelar (65 procent) tror inte at rymdteknologi kan hjÀlpa oss att lösa problemet klimatförÀndringarna, enligt en undersökning av Warp News.

502 svarande via Google Surveys.

📈 HĂ€r Ă€r fakta

Satelliter kan hjÀlpa oss att motverka klimatförÀndringarna genom att följa och kartlÀgga vÀxthusgaser i atmosfÀren.

Europeisk satsning – Copernicus

Europeiska rymdorganisationen (ESA) driver projektet Copernicus vars mÄl Àr att möta de klimatmÄl som FN har satt upp. Satelliter kan pÄ ett effektivt sÀtt ge oss en överblick av hur lÀget ser ut idag och hjÀlpa oss att skapa modeller för hur vÀxthusgaserna kommer att sprida sig i framtiden. Copernicus planeras att vara igÄng redan 2026 och kommer kunna vara en del av analysen för lÀnders vÀxthusgasutslÀpp 2028.

Copernicus kommer ge forskare ett viktigt verktyg mot klimatkrisen: Möjligheten att kunna spÄra individuella vÀxthusgasers spridning i atmosfÀren. Koldioxid stÄr för nÀstan 80 procent av vÀxthusgasutslÀppen och den största boven bakom dessa stora koldioxidutslÀpp Àr förbrÀnningen av fossila brÀnslen sÄsom olja. Den nÀst vanligaste vÀxthusgasen Àr metan, som stÄr för ca 16 procent. Trots att koncentrationen av metan i atmosfÀren Àr betydligt mindre i jÀmförelse med koldioxid, leder metangas till att atmosfÀren vÀrms upp mycket snabbare. DÀrför Àr det Àr av stor vikt att kunna spÄra gaserna frÄn individuella kÀllor.

Den globala koncentrationen av metan i atmosfÀren, sammanstÀllt frÄn satellitdata av Esa. BildkÀlla: Esa

Klimatkonferens med tydliga mÄl

Under förra Ärets klimatkonferens, COP26, formulerades den nya Glascow Climate Pact, med strÀngare restriktioner kring lÀnders utslÀppshandel. Dessutom framfördes ett krav pÄ Ärlig nationell redovisning av utslÀpp frÄn lÀnder, till skillnad frÄn tidigare dÄ kravet för rapportering var vad femte Är.

1. Satelliter kan kartlÀgga vÀxthusgaser

ESA:s frÀmsta klimatsatsning bedrivs genom satelliter. Satelliter kan mÀta Àven de minsta förÀndringar av koncentrationer i atmosfÀren. Exempelvis har forskare med hjÀlp av satellitdata frÄn ESA:s Copernicus-program visat att bara under 2018 sÄ nÄdde metankoncentrationen en nivÄ pÄ 150 procent mer Àn innan industrialismen.

Modeller visar oss möjliga lösningar
Vikten av sÀkra modeller Àr stor. Med hjÀlp av modeller kan forskare förutsÀga hur klimatet kommer att förÀndras i framtiden och hur vi kan jobba för att motverka denna förÀndring. ESA driver ett klimatinitiativ för vÀxthusgaser med fokus pÄ att kartlÀgga den globala distributionen av vÀxthusgaser. FrÄn koncentrationen kan forskare kartlÀgga gasernas spridning, och pÄ sÀtt skapa modeller som med större sÀkerhet kan berÀkna uppvÀrmningen av atmosfÀren. Satellitdata ger oss Àven insikt i vilka parametrar som pÄverkar och ger oss möjligheten att med hjÀlp av datasimulationer hitta det bÀsta sÀttet att möta klimathotet pÄ.

Nedan visas den Ă„rliga lufttemperatursavikelsen frĂ„n 1950 till 2021 – och det Ă€r tydligt att lufttemperaturen har ökat de senaste Ă„ren. Temperaturen över hela Europa visar pĂ„ en trend av temperaturökning i luften, bĂ„de över Ă„ret och sĂ€songsmĂ€ssigt. Det gĂ„r ocksĂ„ att se att 2020 var det varmaste Ă„ret som uppmĂ€tts

0:00
/
Esas sammanstĂ€llning av klimatet för 2021. KĂ€lla: Esa 

2. Satelliter kan mÀta glaciÀrer

En annan viktig parameter att undersöka Àr glaciÀrers tÀckning av jordytan. GlaciÀrtÀckningen pÄ Grönland nÄdde rekordlÄga nivÄer i september 2021. Bilden nedan vias iskoncentrationen runt Grönland i september till höger, och den dagliga istÀckningen under ett helt Är visas till vÀnster. Forskare vill ta reda pÄ varför de smÀlter genom att analysera bÄde gammal och ny data över Grönland och det Arktiska havet.

PolarglaciÀrerna binder över 99% av jordens fÀrskvatten och smÄ förÀndringar i istÀckning kan leda till fruktansvÀrda konsekvenser. BildkÀlla: Esa

3. Satelliter kan övervaka avverkningen av regnskogar

Regnskogar spelar en viktigt roll i planetens ekosystem och stor avverkning kan skynda pÄ klimatförÀndringarna.

Företaget KSAT har fÄtt i uppdrag av att övervaka regnskogar och har under ett Är givit data till över 9000 anvÀndare frÄn 136 olika lÀnder- som tillsammans jobbar för att hitta lösningar pÄ avverkningen av regnskogen.  Varje mÄnad publicerar de högupplösta bilder utan kostnad pÄ 45 miljoner kvadratmeter av regnskog.

4. Satelliter kan stoppa illegalt fiske

VÄra hav Àr viktiga som insamlare av koldioxid. I haven finns alger som kan ta in koldioxid och omvandla gasen till syre genom fotosyntes. Men för att alger ska kunna vÀxa behöver de ett behagligt klimat och rikt fiskliv. Utfiskning tillsammans med ökade utslÀpp av farliga gaser, har lett till att vÄra hav har lett till att andelen alger har minskat.

Satelliter kan övervaka illegal fiskning. En av fem fiskar har fiskats olagligt och tillsammans stÄr de för ungefÀr 23.5 miljarder US-dollar av fisk, rapporterar Pew Charitable Trusts.

💡 Optimist's Edge

💡
Satelliter hjÀlper oss att bÀttre förstÄ vÄr planet, hur atmosfÀren pÄverkas av utslÀpp och i detalj förstÄ vad vi behöver göra för att stoppa klimatförÀndringarna.

Satelliter kan övervaka vÀxthusgaser, kartlÀgga glaciÀrer, övervaka avverkning av skog och hjÀlpa till att stoppa illegalt fiske.

👇 SĂ„ fĂ„r du Optimist’s Edge


Du kan hjÀlpa till att bevaka klimatet

  • Tack vare att organisationer som ESA och NASA publicerar all data gratis pĂ„ nĂ€tet, Ă€r det öppet för alla anvĂ€ndare att anvĂ€nda sig av datan. Tröskeln för att lĂ€ra sig dataanalys blir lĂ€gre för varje dag som gĂ„r- det finns mĂ„nga jobbmöjligheter med lĂ€gre utbildningskrav.
  • PĂ„ NASA:s sida finns en guide till hur du kan anvĂ€nda datan och de verktyg de erbjuder. Exempelvis kan du med ett interaktivt verktyg studera satellitdata av moln, hav och jordens yta för att lĂ€ra dig mer om jordens klimat. Även ESA har en guide pĂ„ var man kan ladda ner deras data, beroende pĂ„ vad man vill studera. Men det gĂ„r Ă€ven att studera olika faktorer i deras interaktiva verktyg.
Esa erbjuder ett interaktivt verktyg dÀr du genom en knapptryckning kan studera exempelvis molntÀckning, som pÄ bilden, eller koncentrationen av koldoxid i atmosfÀren och mycket mer. KÀlla: Esa, Climate from space
  • I Sverige finns arbetsplatser sĂ„som SMHI och Försvaret som stĂ€ndigt letar efter kunniga personer som vill sĂ€tta sig in i klimatmodeller och dataanalys.
  • Utbildningar sĂ„som en kandidatexamen i fysik eller liknande ingenjörsexamen öppnar ocksĂ„ upp för dessa jobb- det Ă€r en stor efterfrĂ„gan efter fler forskare och utvecklare inom klimatforskning.

Investera hÄllbart- investera i satellitutveckling

Du kan vĂ€lja att investera i företag som utvecklar satelliter. Dagens industri har bland annat skrivit om rymdbolag pĂ„ börsen, och nĂ€mner exempelvis företaget ÅAC Microtec, som bland annat Christer Fuglesang investerat i.

Exempel pÄ fler svenska satellitföretag:
- Gomspace (satsar pÄ nanosatelliter)
- Ovzon (erbjuder globalt internet med hjÀlp av satelliter)
- Pandion AI (erbjuder AI och satellitdata för att kunna identifiera exempelvis brÀnder)
- Unibap (bygger satelliter och AI)

Exempel pÄ amerikanska satellitföretag:
- Astra space (skickar upp satelliter)
- Mynaric AG (kommunikation genom laser, mellan exempelvis satelliter)
- Iridium (sÀljer satellitdata)
- Rocket lab (skickar upp satelliter)


FĂ„ ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter