Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
🧼 Facit och nackdelen med att inte förstĂ„ framtiden

🧼 Facit och nackdelen med att inte förstĂ„ framtiden

1966 gick PelĂ© pĂ„ Åtvidabergs gator som ett led i marknadsföringen av det globala företaget Facit. Men bara sex Ă„r senare var Facitkrisen ett faktum. Trots namnet hade de missat ett stort teknikskifte. Hur kunde man vara sĂ„ korkade? Riktigt sĂ„ enkelt var det inte.

Mathias Sundin
Mathias Sundin

Dela artikeln

Det hÀr en premium-artikel som Àr öppnad för dig av vÄra Premium Supporters. De stödjer vÄrt arbete med att sprida faktabaserad optimism. Vill du ocksÄ stödja oss kan du lÀsa mer hÀr.

Sommaren 1966 gick Edson Arantes do Nascimento pĂ„ gatorna i Åtvidaberg. Mer kĂ€nd som PelĂ©, av mĂ„nga ansedd som den bĂ€sta fotbollsspelaren genom tiderna. Det brasilianska fotbollslandslaget hade sitt trĂ€ningslĂ€ger dĂ€r före fotbolls-VM i England.

Hur kom det sig att de spenderade tre veckor i pyttelilla Åtvidaberg?

Svaret ligger i Åtvidabergsföretaget Facit, som 1966 var nĂ€ra sin topp. Bara nĂ„gra Ă„r efter PelĂ©besöket hade de 14 000 anstĂ€llda i 140 lĂ€nder. Att ta Brasiliens landslag dit var perfekt vĂ€rldsomspĂ€nnande marknadsföring för deras största produkt: rĂ€knemaskiner.

Pelé och Facits vd, Gunnar Ericsson.

Bara sex Är senare kÀmpade företaget för sitt liv i det som blivit kÀnt som Facit-krisen. En ny produkt hade gjort entré som sopade bort marknaden för Facits produkter: elektroniska minirÀknare.

Med facit i hand

MÄnga har sedan dess frÄgat sig hur Facit kunde missa denna omstÀllning? SÀrskilt om man just heter Facit.

I decennier har mÀnniskor förundrat sig över deras dumhet, men nyligen har forskare grÀvt i företagets dokument och avslöjat en mer komplicerad historia. Facit förstod att en stor förÀndring skulle komma, men de missade nÀr den skulle komma.

En kort tag pÄ 1950-talet fanns vÀrldens snabbaste superdator i Sverige. Den kallades BESK (sÄ mÄnga ironiska namn!) Binary Electronic Sequence Calculator.

1956 rekryterade Facit de som byggde BESK och stÀrkte företagets image som ett banbrytande och teknikorienterat företag. De grundade Facit Electronics, försökte bli Skandinaviens IBM och började tillverka stordatorer. Men sÄlde bara elva stycken och gav snart upp. Projektet stÀrkte dock deras tro forskning och utveckling och 1962 skapade Facit en FoU-division.

Under resten av 1960-talet blev det allt tydligare för dem att elektroniska rÀknare var framtiden, men Facits vinst lÄg fortfarande i de mekaniska rÀknemaskinerna. De var ocksÄ oeniga om nÀr de elektroniska rÀknarna skulle fÄ sitt stora genombrott.

Lurade av exponentiell tillvÀxt

Facit levde i en linjĂ€r vĂ€rld. Framstegen för mekaniska rĂ€knemaskiner var lĂ„ngsam och evolutionĂ€r, inte exponentiell. Och problemet nĂ€r man ska förstĂ„ exponentiell tillvĂ€xt Ă€r att den till en början ocksĂ„ ser riktigt lĂ„ngsam ut. 1961 tĂ€ckte den minsta elektroniska rĂ€knaren ett helt skrivbord och kostade 20 000 dollar. Vem kunde tro att den bara tio Ă„r senare skulle fĂ„ rum i en ficka och kosta 98 ​​procent mindre? Facit lurades troligtvis av denna exponentiella tillvĂ€xt.

ANITA, 1961. FrÄn Wikipedia.

Innan pandemin brukade jag berÀtta historier om indiska kejsare, riskorn och schackbrÀdor för att förklara exponentiell tillvÀxt. Nu behöver jag bara nÀmna spridningen av ett virus och alla fattar direkt. FrÄn en person till tvÄ, till fyra, Ätta, 16, 32, 64, 128, 256 - 20 dubbleringar senare har du en miljon smittade. Och bara tio dubbleringar efter det har en miljard smittats.

TvÄ lagar som kunde ha rÀddat Facit

Moores lag

Det skulle antagligen ha hjÀlpt om folk pÄ Facit hade lÀst aprilnumret 1965 av tidningen Electronics. I den beskrev Gordon Moore vad som har blivit kÀnt som Moores lag.

I artikeln visade han att antalet transistorer i en integrerad krets hade fördubblats varje Är frÄn 1959 till 1965. FrÄn en till 65, utan att kostnaden per krets ökade. Han förutspÄdde ocksÄ att dubblingstakten skulle fortsÀtta i minst tio Är till. Det betydde 65 000 transistorer per krets 1975, menade Moore. Det faktiska antalet 1975 var 65 536.

LĂ€s mer om Moores lag

đŸ–„ïž Gordon Moore förutsĂ„g framtiden - och skapade den
Med Moores lag kan man förutse vad datorerna klarar av och dÀrmed vara med och skapa framtiden.

Wrights lag

Denna tumregel sÀger att varje gÄng den totala produktionen av en produkt fördubblas sjunker kostnaden för att producera den med 20 procent. Den exakta procentandelen skiljer sig mellan olika produkter men ligger ofta vÀldigt nÀra 20 procent.

NÀr den totala produktionen av elektroniska minirÀknare gick frÄn 1000 till 2000 blev kostnaden för minirÀknare nummer 2000 20 procent mindre Àn för minirÀknare 1000. Och minirÀknare 4000 kostade 20 procent mindre Àn nummer 2000.

LĂ€s mer om Wrights lag:

💡 Optimist’s Edge: Enligt MIT Ă€r denna modell det bĂ€sta verktyget för att förutsĂ€ga framtiden
9 av 10 har aldrig hört talas om modellen som enligt MIT förutspÄr tekniska framsteg bÀttre Àn nÄgon annan. HÀr Àr den hemliga lagen.

Den exponentiella tillvÀxten gjorde de elektroniska rÀknemaskinerna bÀttre och billigare, vilket ledde till ökad försÀljning och ökad produktion, vilket drev ner priset Ànnu mer, vilket ledde till ökad försÀljning.

Plötsligt hade de förvandlats till billiga minirÀknare.

FrÄn toppen till botten pÄ tvÄ Är

Samma exponentiella tillvÀxt tog Facit frÄn ett framgÄngsrikt globalt företag till ingenting. 1971 toppade de med 14 000 anstÀllda, och 1973 slutade Facit de facto existera nÀr det sÄldes till Electrolux.

FrÄn en utmÀrkt Slideshare av Chris Sandström.

I slutet av 1960-talet tillbringade företaget betydande tid pÄ att ta reda pÄ hur och nÀr man skulle göra övergÄngen. De ville behÄlla vinsten frÄn de mekaniska rÀknemaskinerna sÄ lÀnge som möjligt. Vissa personer i organisationen sa att det stora skiftet skulle intrÀffa 1971 och 1972, vilket visade sig vara exakt rÀtt. Andra trodde att det skulle ta mycket lÀngre tid. SÄ de vÀntade och följde noga utvecklingen.

Det gÄr inte att vÀnta pÄ framtiden

Detta var uppenbart fel beslut. NĂ€r övergĂ„ngen kom fanns det inte tillrĂ€ckligt med tid för Facit att stĂ€lla om. De borde förmodligen ha gĂ„tt all-in i början av 1960-talet och anvĂ€nt sina vinster för att utveckla en elektronisk rĂ€knemaskin. Om det hade lyckats kunde Facit fortfarande funnits, möjligen som ett Ă€nnu större multinationellt företag. Och kanske skulle Messi ha gĂ„tt pĂ„ Åtvidabergs gator.

LÀrdomen frÄn Facit Àr denna:
Det Àr bÀttre att skapa framtiden Àn att vÀnta pÄ framtiden.

Mathias Sundin

För fördjupning rekommenderas Tom Peterssons Fadern, sonen och det heliga företaget.


FĂ„ ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter


Genom att prenumerera bekrÀftar jag att jag har lÀst och godkÀnner personuppgifter och cookies policy.