Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
đŸ–„ïž Gordon Moore förutsĂ„g framtiden - och skapade den

đŸ–„ïž Gordon Moore förutsĂ„g framtiden - och skapade den

Med Moores lag kan man förutse vad datorerna klarar av och dÀrmed vara med och skapa framtiden.

Mathias Sundin
Mathias Sundin

PÄ en industrikonferens 1965 fick Bob Noyce publiken att dra ett kollektivt andetag av förvÄning. Noyce var en av uppfinnarna bakom den integrerade kretsen, mikrochipet, gjort av kisel vilket gav Silicon Valley sitt namn.

Det var nödvÀndigt för honom att pÄ nÄgot sÀtt chocka publiken och rycka tillbaka initiativet som Fairchild Semiconductor hade börjat tappa till uppstickaren Motorola.

Även om det var nödvĂ€ndigt, var det mycket vĂ„gat.

För vad Noyce meddelade var att Fairchild skulle sÀnka priset pÄ integrerade kretsar dramatiskt. Till och med lÀgre Àn vad det kostade att tillverka dem.

Bob Noyce och Gordon Moore framför Intel SC1-byggnaden i Santa Clara 1970. Intel Free Press.

Att sÀlja nÄgot för lÀgre pris Àn det kostar att tillverka dem Àr vanligtvis inte en vinnande strategi, men Bob Noyce visste nÄgot som de andra inte visste.

Han visste att kostnaden för att tillverka kretsarna snart skulle sjunka sÄ mycket att de Äterigen skulle göra vinst pÄ dem.

Det kanske andra ocksÄ förstod, men Noyce visste precis nÀr kostnaden skulle sjunka och hans prissÀnkning var dÀrför inte en vild chansning. Den var en kalkylerad risk.

Det Bob Noyce kÀnde till, som publiken inte gjorde, var det som idag kallas Moores lag.

DÄ, 1965, hade lagen Ànnu inte ett namn, för den hade precis blivit formulerad och ingen visste Ànnu om den fungerande för att se in i framtiden.

Anledningen att Bob Noyce kÀnde till Moores lag var att han jobbade ihop med dess skapare, Gordon Moore.

En artikel i tidningen Electronics blir vÀrldens mest berömda framtidsspaning

Samma Ă„r bad tidningen Electronics Moore att skriva en framtidsspaning. Föga anade de, eller Moore för den delen, att det skulle bli den mest berömda och precisa framtidsspaningen nĂ„gonsin.  (Och det var inte rubriken som gjorde artikeln berömd: "Cramming more components onto integrated circuits.”)

Det Moore försökte förmedla i artikel var att kretsarna skulle bli billigare:

“I was just trying to get the idea across that these complex circuits were going to make the costs of transistors and other components much cheaper,” har han sagt i efterhand.

För att visa det granskade han hur mÄnga transistorer kretsarna de tillverkade hade innehÄllit och vad de kostat och lade in det i en graf.

Grafen visade att sedan 1959, nÀr Fairchild kommit ut med sin första integrerade krets, hade antalet transistorer dubblat varje Är, utan att kostnaden för kretsen ökat. 1, 2, 4, 8, 16, 32 och 1965 var antalet transistorer uppe i 64 stycken.

Moores lag visar pÄ en exponentiell utveckling

Det var inte den delen av grafen som blev Moores lag, det var fortsÀttningen pÄ den. Han drog ut den ytterligare tio Är, till 1975, och förutspÄdde att antalet transistorer skulle fortsÀtta att dubblas utan att kostnaden ökade.

“Certainly over the short term this rate can be expected to continue, if not to increase. Over the longer term, the rate of increase is a bit more uncertain, although there is no reason to believe it will not remain nearly constant for at least 10 years.”

NÀr en utveckling Àr exponentiell blir talen efter nÄgra dubblingar extremt stora. Redan 1975 menade Moore i sin artikel att antalet borde vara uppe i 65 000. Det faktiska antalet blev 65 536. Sedan 1971 har antalet transistorer dubblats vartannat Är. 2017 var antalet uppe i 19,2 miljarder.

Att förstÄ Moores lag Àr att förstÄ framtiden

Det hÀftiga Àr inte exaktheten i förutsÀgelsen, utan vad man kan förutse om man förstÄr vad det innebÀr. Michael Malones beskriver artikeln och grafen i the Intel Trinity:

“...if they were astute enough to study the line on the graph and understand its implications, it would have made their hair stand on end
 and shown them the path to becoming billionaires.”

Om du hade lÀst Moores artikel 1965 och verkligen förstÄtt vad det innebar och agerat och investerat dÀrefter hade du varit vÀrldens rikaste person, eller ditt företag vÀrldens största.

Det gÄr inte att förutspÄ framtiden, men genom att förstÄ Moores lag och exponentiell utveckling kommer du sÄ nÀra man kan.

Allt digitalt vi har runt omkring oss Àr möjliga tack vare denna utveckling. Konsumentelektronik, superdatorer, hemma-PC:n, mobiltelefoner, internet, smartphones, big data, augmented reality, drönare och virtual reality.

Du kan inte exakt förutspÄ framtiden, men förstÄ den tillrÀckligt bra för att vara med och skapa den

Genom att förstÄ Moores lag kan man inte förutse exakt vilka prylar som kommer slÄ igenom, men man kan förstÄ vad som Àr möjligt att uppnÄ.

Du kunde inte 1990 veta att Apple skulle lansera en iPhone 2007 och att flera miljarder mÀnniskor nÄgra Är senare skulle gÄ runt med motsvarande en superdator i fickan. Men du kunde förstÄ att nÄgot liknande var möjligt och med den kunskapen kan du vara med och skapa framtiden.

Det var ocksÄ den förstÄelsen som gjorde det möjligt för Bob Noyce att sÀnka priset innan kostnaden hade sjunkit. Han visste att han inte skulle behöva vÀnta tio Är, utan att kostnaden för samma produkt inom tvÄ Är skulle vara hÀlften. Konkurrenterna förstod inte det utan lÄg kvar med sitt höga pris.

Är Moores lag en förutsĂ€gelse eller en sjĂ€lvuppfyllande profetia?

Det har debatterats om Moores lag Àr en förutsÀgelse eller en sjÀlvuppfyllande profetia. Jag skulle sÀga att den Àr bÄde och, men mer sjÀlvuppfyllande profetia Àn förutsÀgelse.

Det var, och Àr, Moores eget bolag, Intel, som mer Àn nÄgon annan har sett till att Moores lag Àr sann. De har stÀndigt pressat utvecklingen framÄt och ungefÀr vartannat Är komma ut med en dubbelt sÄ kraftfull produkt.

Det visar att utveckling inte Àr automatisk. NÄgon mÄste skapa den. Intel var och Àr hÄrt pressade att hÄlla Moores lag vid liv, vilket gör att de gÄng pÄ gÄng skapar just den utvecklingen.

Gordon Moore visade i sin artikel vad som var möjligt. I Intel sÄg han till att det blev sÄ.

Gordon Moore och Bob Noyce.

Mathias Sundin


FĂ„ ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter