Toppen! Nu är du prenumerant på Warp News
Härligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgång till Warp News
Varmt välkommen tillbaka! Du är nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation är nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
❄ Metanutsläppen kan minska när permafrosten smälter

❄ Metanutsläppen kan minska när permafrosten smälter

Hur stora metanutsläppen blir när permafrosten smälter varierar mycket beroende på hur djupt permafrosten går.

Kent Olofsson
Kent Olofsson

Dela artikeln

Det finns mycket metangas låst i permafrosten och en stor oro är att enorma mängder av denna kraftfulla växthusgas ska släppas ut om klimatförändringen tinar marken. Men nu visar forskning från Göteborgs universitet att varmare klimat rent av kan leda till lägre metanutsläpp i vissa fall.

Det forskarna upptäckt är att olika områden i Arktis påverkas på olika sätt av höjda temperaturer. De flesta andra studier om metangas och permafrost har tittat på kolrika områden med väldigt djup permafrost. Men 87 procent av hela landmassan i Arktis består i stället av mineraljordar och där blir utsläppen annorlunda.

– Mycket av vår kunskap om metanutsläppen när permafrosten tinar kommer från kolrika områden i Arktis som genererar stora utsläpp av växthusgaser. Vår studie är däremot gjord i mineraljordar nära Abisko och där såg vi en tiofaldig minskning av metanutsläppen när vi jämförde områden där upptiningen skedde för 15 till 25 år sedan, säger Mats Björkman, forskare vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

Orsaken till det något förvånande resultatet ligger i två mikrobiella processer. Dels har vi produktionen av metan som kräver syrefattiga, gärna våta, miljöer. Dels konsumtionen av metan i syrerika miljöer, till exempel nära markytan. En relativt liten förändring i markfuktighet i de översta centimetrarna kan påverka utsläppen och till och med ändra utsläpp till upptag av metan från atmosfären.

När permafrosten försvinner kan ytskiktet på jorden med andra ord bli torrare. Det gör att växter som exempelvis Tuvull, som trivs i våta miljöer och som släpper ut mycket metan, minskar och det medför i sin tur lägre utsläpp av metan.

– Det blir som att tappa ur ett badkar när permafrostens islock i marken försvinner. Markvattnet sjunker och de ytligaste jordlagren torkar upp, säger Mats Björkman.

Den här studien visar att tidigare resultat inte stämmer på alla ställen med permafrost.

– Vår forskning visar att utsläppen från områden där permafrosten tinar bort inte ser likadana ut överallt. Rönen är en viktig del i att få en mer heltäckande bild av klimatpåverkan i Arktis. Våra resultat visar också att det är viktigt att inkludera hydrologiska, vegetations- och mikrobiella förändringar när man studerar långsiktiga effekter av att permafrosten tinat och är borta, säger Mats Björkman.

Forskarna vill poängtera att det här inte innebär att vi kan slappna av när det gäller att minska vår påverkan på klimatet.

– Det bästa sättet att bromsa växthuseffekten är fortfarande att mänskligheten minskar sina utsläpp av växthusgaser, säger Mats Björkman.

Läs hela studien här.

🐠 Blekta korallrev ingen katastrof - trots allt
En ny studie har funnit att fiskar som lever runt blekta korallrev kan förbli födokällor rika på mikronäringsämnen. I vissa fall kan de till och med öka i näringsvärde. Detta ger hopp för kustsamhällen som är beroende av korallrevens ekosystem för mat.

Få ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter