Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
🎄 Julen genom tiderna – en berĂ€ttelse om hur vi har fĂ„tt det bĂ€ttre

🎄 Julen genom tiderna – en berĂ€ttelse om hur vi har fĂ„tt det bĂ€ttre

Skinkan stÄr pÄ bordet, syltan Àr syltad och brödet Àr bakat. LÀgg dÀrtill julöl och de flesta skulle kÀnna igen det som en svensk jul oavsett om man tittade in i ett hem i Är, för hundra eller tvÄ hundra Är sedan. SÄ vad har förÀndrats och vad blir bÀttre?

Peter KjÀllkvist
Peter KjÀllkvist

Likheterna Ă€r mĂ„nga, liksom skillnaderna. Även om den nostalgiske ser tillbaka pĂ„ sin barndoms jular och tĂ€nker att ”det var bĂ€ttre förr”, sĂ„ finns ocksĂ„ ett vĂ€rde i att titta pĂ„ hur utvecklingen gĂ„tt framĂ„t. För den har verkligen gĂ„tt framĂ„t.

Demokrati, rÀttigheter och levnadsförhÄllanden har utvecklats i starkt positiv riktning de senaste 200 Ären och de teknologiska framstegen har gett oss möjligheter att accelerera den utvecklingen Ànnu mer.

Sen kom Coronaviruset. FÄ saker har haft sÄdan pÄverkan pÄ samhÀllet som Covid-19 under det gÄngna Äret. Distansarbete, permitteringar, reserestriktioner, instÀllda konserter, fester och trÀningar, en kultursektor i fritt fall, en sjukvÄrd som anstrÀngts till bristningsgrÀnsen och det mest centrala, alla mÀnniskor som insjuknat och de tusentals som gÄtt bort.

Till julen samlas vi ÀndÄ, om Àn i mindre skaror detta Är. Vi summerar Äret som gÄtt och tittar framÄt. Kanske har vi uppgraderat vÄra bagartalanger under perioden dÄ precis alla gick loss pÄ mjöl och jÀst och kanske kan de som hamstrat toapapper förvandla det till nÄgon sorts kreativt pynt? Vi hittar myset och finner en trygghet och glÀdje i traditioner som vi upplever har funnits dÀr sedan urminnes tider.

Urminnes tider Àr en sanning med modifikation föresten, dÄ de flesta jultraditioner vi har idag fÄtt en utformning vi kÀnner igen under 1900-talet.

Vad som var bÀttre förr Àr snabbt rÀknat. NÄgra tillbakablickar ger en bild av hur utvecklingen gÄtt framÄt och om att framtiden ser ut att bli Ànnu ljusare.

VÀrldens första julkort skapades av britten John Callcott Horsley 1843.

Julen 1820 – pĂ„ en bondgĂ„rd i nordvĂ€stra SkĂ„ne

Under 1800-talets början kÀnde man varken till adventsljusstakar eller julgranspynt pÄ den svenska landsbygden. De flesta kÀmpade för brödfödan och var glada om det fanns mat pÄ bordet. Men Àven i de enklaste torpen var julen ÀndÄ en stor högtid som firades ordentligt.

Jultomten var det ingen som visste vem det var, den tomte man kÀnde till var en liten strÀng gÄrdstomte. IstÀllet var det julbocken som delade ut presenter, om du rÄkade tillhöra en sÀllsynt vÀlbestÀlld familj vill sÀga. Snarare Àn gÄvor sÄ var det julmaten man sÄg fram emot.

I boken ”Julen i SkĂ„ne pĂ„ 1820-talet” av Nils MĂ„nsson Mandelgren beskrivs brödsorterna som bakades, grisen som slaktades och hur allt togs om hand, hur det skurades och stĂ€dades och golven ströddes med sand och enris.

MÄnaderna innan julen var arbetsdagarna sÀrskilt lÄnga och tunga. Potatis och betor skulle upp, marken skulle plöjas, ved huggas och djuren gödas extra. Tröskningen tog man till sist och det var mycket viktigt att allt blev fÀrdigt innan jul. Den 21 december gick strÀnga lilla gÄrdstomtens kontrakt ut och efter det ville han inte vakta sÀden lÀngre. Julen var förknippad med mycket vidskepelse och magi och dÀrför var det viktigt att allt sköttes pÄ rÀtt sÀtt.

De sista veckorna innan jul var det full fart i hushÄllet och slakten var en viktig del i förberedelserna. Allt togs tillvara och det gjordes korv, pressylta, blodkorv, lungmos, paltbröd och mycket annat. Om nÄgot frÄn grisen blev över grÀvdes det ned under en sten sÄ att den strÀnga gÄrdstomten skulle hÄllas nöjd.

1820 var den tomte man kÀnde en liten strÀng gÄrdstomte.

Hos de mer vÀlbÀrgade tÀndes stearinljus, men de flesta anvÀnde ljus gjorda av talgen frÄn slakten, grisfettet, och lukten ska ha varit allt annat Àn trevlig. Förutom de religiösa inslagen med bön, psalmer och bibellÀsning tog som sagt det skrockfulla stor plats. Den vars ljus först brann ut skulle bli den första i huset att dö och man förutsÄg Àven Ärets hÀndelser i askan frÄn spishÀllen.

PÄ julaftonskvÀllen hÀnde det att grannarnas drÀngar smög in pÄ gÄrden och skrÀmdes genom att avlossa pistolskott. Lyckades man fÄnga in dem sÄ bjöds de pÄ mat och dryck.

PÄ andra hÄll fanns traditionen att smyga sin in pÄ gÄrdarna och kasta in vedtrÀn med mer eller mindre elaka rim och sedan springa ivÀg innan man blev igenkÀnd.

Tidigt pÄ juldagen gick man till julottan och dagarna efter var det festligheter dÀr gÄrdarna bjöd in varandra. Festligheterna varade till tjugondag Knut och var Ärets enda lÀngre sammanhÀngande ledighet.

Under mitten av 1800-talet började Sverige industrialiseras och medan man pÄ landsbygden arbetade utifrÄn sÀsong sÄ var förhÄllandet mellan fabriksÀgare och arbetskraften styrt av arbetstider. Barnarbete förekom och Àven efter reglering i lag 1886 kunde ungdomar frÄn 14 Ärs Älder fÄ arbeta tolv timmar om dagen.

Barnarbete förekom i Sverige precis som i andra lĂ€nder vid den hĂ€r tiden. Även efter reglering i lag 1886 kunde ungdomar frĂ„n 14 Ă„rs Ă„lder fĂ„ arbeta 12 timmar om dagen. KĂ€lla: Pixabay

Samtidigt fick svenskarna en bĂ€ttre levnadsstandard och levde allt lĂ€ngre, nĂ„got som Esaias TegnĂ©r tillskrev ”Freden, vaccinet och potĂ€terna”.

Vaccinet var i detta fall mot smittkoppor, som hade hÀrjat mÀnniskan i minst 3,000 Är. Man berÀknar att det enbart under 1900-talet globalt dog minst 300 miljoner mÀnniskor i smittkoppor.

PÄ bilden ser vi barn vaccineras i AmmarnÀs 1919. Enligt VÀsterbottens museum stÄr det att lÀsa att lÀkaren kom frÄn Norsjö och fick göra en resa pÄ ungefÀr 25 mil (15 mil landsvÀg, sex mil motorbÄtsfÀrd, kortare strÀckor orddbÄt och fyra mil pÄ skogsstigar) för att komma fram. KÀlla: VÀsterbottens museum

Den första smittkoppsvaccinationen utfördes i Sverige 1801 och 1816 blev det obligatoriskt att vaccinera alla barn mot smittkoppor. Sjukligheten i smittkoppor i landet minskade i och med detta mycket pÄtagligt. Men epidemiska utbrott, som framför allt drabbande Àldre, intrÀffade under hela 1800-talet.

Den förvÀntade livslÀngden hos nÄgon som föddes i Sverige 1820 var ungefÀr hÀlften jÀmfört med 2019.

I snitt dog alltsÄ mÀn strax innan de fyllt 40 Är, medan kvinnor blev nÄgra Är Àldre.

Barnadödligheten lÄg kring 26 procent, mer Àn vart fjÀrde barn dog alltsÄ innan fem Ärs Älder.

Det vara enbart runt 10 procent av vÀrldens befolkning som var lÀs- och skrivkunnig.

De flesta mÀnniskor i Sverige levde ett hÄrt liv med slitsamma arbeten, nÀringsbrist och utan det vi idag anser som den mest basala sjukvÄrd. MÄnga var med om den sorg det innebÀr att förlora ett barn.

Julen innebar för mÄnga ett kort upphÄll frÄn en hÄrd och strÀvsam vardag. En stunds festlighet, innan arbetet satte igÄng igen.

SÄ hÀr sÄg det ut i gamla stugan, MellomgÄrden Hudene i VÀstergötland, med julhalm pÄ golvet. Fotografen heter Gustaf Ewald och bilden togs 1903. KÀlla: VÀnersborgs museum

Julen 1920 – hos familjen Hallwyl i Stockholm

Mellan Norrmalmstorg och Dramaten hade Walther och Wilhelmina byggt sitt vinterhem, som stod klart 1898.  Åren i huset Ă€r vĂ€ldokumenterade och julen 1920 bjöd pĂ„ en stilfull upplevelse i palatsmiljö.

Granen köptes traditionsenligt pÄ Norrmalmstorg och pyntades med stjÀrna pÄ i toppen och med levande ljus, Ànglar, kulor, glitter och konfekt frÄn Oscar Bergs Konditori. Vid julsupén satt mÀn och kvinnor Ätskilda och det bjöds pÄ skinka, lutfisk, smör, bröd och smörtÄrta.

Åren i huset Ă€r vĂ€ldokumenterade och julen 1920 bjöd pĂ„ en stilfull upplevelse i palatsmiljö. Bilden Ă€r hĂ€mtad frĂ„n dramavisningen "Jul i palatset" frĂ„n Hallwylska Museet. Givetvis hade endast ett litet fĂ„tal en sĂ„dant överdĂ„digt julfirande.

Mer osÀkert Àr om det fanns en julkalender i huset, dÄ den första julkalendern lanserades just det Äret i Tyskland. Hallwyls var en av de rikaste familjerna i landet, men för det stora flertalet var julen 1920 slutet pÄ ett hÄrt Är.

Julen i fattigstugan i Landskrona var nÀrmare den jul de flesta upplevde. Bilden Àr tagen omkring 1910 och kÀllan Àr Landskrona museum.

Spanska sjukan hade kommit i ytterligare en vÄg under vÄren och sedan dess start 1918 hade sjukan skördat över 30,000 liv i Sverige. Globalt miste mellan femtio och hundra miljoner mÀnniskor livet, lÄngt fler Àn de tio miljoner som förlorades under första vÀrldskriget (1914-1918).

Mellan 50-100 miljoner dog av spanska sjukan. Pandemin fick sitt slut december 1920. Bilden Àr frÄn en sjuksal pÄ ett regemente i Boden 1918.

Sedan ett par Är tillbaka hade motboken börjat införas för att minska supandet, vilket ocksÄ ledde till fÀrre vÄldsbrott. Den hade emellertid ocksÄ en starkt klassindelande effekt dÀr de rika tilldelades större ranson och dessutom kunde beviljas undantag. Detta gÀllde mÀnnen för det var fÄ kvinnor som ens kunde fÄ motbok och tjÀnstefolk förvÀntades sortera under sin husbondes kvot.

Till det mer positiva för 1920 var att Ätta timmars arbetsdag just hade införts för arbetarna och det var sista Äret enbart mÀn hade röstrÀtt. I valet 1921 skulle kvinnor komma att rösta och bli invalda i riksdagen för första gÄngen i Sverige.

Den förvÀntade livslÀngden hade pÄ hundra Är ökat frÄn 40 till knappt 60 Är, barnadödligheten minskade frÄn 25 procent till 10 procent 1920.

För det stora flertalet bestod livet fortfarande till största del av hÄrt arbete, men tack vare industrialiseringen hade de flesta ÀndÄ fÄtt det vÀsentligt bÀttre pÄ 100 Är.

Julen 2020 – hemma hos dig

Sedan 1920 har tekniska och vetenskapliga framsteg gjorts med en fart som saknar motstycke i historien. Det Àr lÀtt att tro att utvecklingen sker med smÄ förÀndringar i taget och framförallt att det sker linjÀrt. Verkligheten Àr snarare ojÀmn och ryckig.

Julafton blir annorlunda för mÄnga svenskar i Är. Men tack vare en enormt snabb utveckling kan vi ÀndÄ ses över det globala nÀtverket.

Tekniska innovationer slungar oss plötsligt framÄt och först efter en tid börjar vi verkligen förstÄ hur vi kan anvÀnda dem fullt ut. Elektriska ljus i granen har orsakat lÄngt fÀrre brÀnder Àn sina levande motsvarigheter och med TV kom ocksÄ julkalenderprogrammen frÄn och med 1960. Under 70-talet blev köttbullar standard pÄ julborden och sedan 1988 fÄr vi reda pÄ vad som Àr Ärets julklapp.

Branschorganisationen Svensk Handel ligger bakom "Årets julklapp" och syftet Ă€r att uppmĂ€rksamma en produkt eller ett fenomen som representerar samtiden. Bakmaskinen var först ut att bli "Årets julklapp" 1988. KĂ€lla: Wikipedia

Internet och smarta mobiltelefoner har gjort information, kommunikation och pÄverkan tillgÀnglig för miljarder mÀnniskor. Ett fungerande vaccin mot Covid-19 tog mindre Àn ett Är att fÄ fram och datorerna fortsÀtter följa Moores lag och fördubbla sin kapacitet, samtidigt som de blir mindre och billigare vartannat Är.

Ett fungerande vaccin mot Covid-19 tog mindre Àn ett Är att fÄ fram, tack vare enorma vetenskapliga framsteg. KÀlla: Christian Emmer

Det finns kunskap och kapacitet att göra livet bÀttre för alla och Àven om 2020 gÄr till historien som ett av de sÀmre Ären under vÄra liv, sÄ kanske det ocksÄ för med sig viktiga och bestÄende lÀrdomar om vad mÀnniskor kan Ästadkomma nÀr vi anstrÀnger oss och samarbetar.

Den förvÀntade livslÀngden Àr idag över 80 Är för mÀn och nÀstan 85 Är för kvinnor i Sverige, det Àr dubbelt sÄ lÄngt som för 200 Är sedan.

Barnadödligheten Àr 0,3 procent, en helt makalös framgÄng. Minns att för tvÄ hundra Är sedan var barnadödligheten 26 procent.

Vi i Sverige har idag en levnadsstandard som inte ens adeln kunde drömma om för 200 Är sedan.

Visst finns det slitsamma arbeten Àn idag, men det gÄr inte att jÀmföra med hur det var för 100 och 200 Är sedan. NÀringsbrist Àr ovanligt och idag har alla i Sverige tillgÄng till avancerad sjukvÄrd. VÀldigt fÄ har varit med om den sorg det innebÀr att förlora ett barn.

Och det bÀsta Àr att, trots ett tufft 2020, sÄ har den positiva utvecklingen en fortsÀttning.

🎅 FrĂ„n Warp News önskar vi er en God Jul – och ser fram emot ett optimistiskt 2021.

📝 FĂ„ en dos faktabaserad optimism varje vecka.

Bli en del av över 15 000 optimistiska, framtidsinriktade prenumeranter som vill att framtiden kommer snabbare.