Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
đŸ« Vad Ă€r skolan bra för – och hur kan den bli bĂ€ttre?

đŸ« Vad Ă€r skolan bra för – och hur kan den bli bĂ€ttre?

Hur förbereder man sig för en framtid som till stora delar Àr okÀnd? Hur bidrar man till att förÀndra vÀrlden till det bÀttre? Hur skapar man verktyg för ett gott liv? Skolan skulle kunna spela en viktig roll i allt detta, om vi vÄgar tÀnka nytt.

Maria Eriksson
Maria Eriksson

Dela artikeln

Hur ser morgondagens skola ut? Trots att skolan rankas som en av de viktigaste politiska frÄgorna av vÀljarna rÄder en pÄfallande idéfattigdom om man lyssnar pÄ den skolpolitiska debatten. Hur kunskaper ska mÀtas och betyg sÀttas tycks mer intressant Àn vad som faktiskt ska lÀras ut. Diskussionerna Àr lÄnga om vem som ska ha rÀtt att driva en skola och hur den ska finansieras. Men varför finns skolan? Vilket syfte fyller den? Hur kan den bÀst förbereda eleverna för framtiden? De frÄgorna saknas nÀstan helt.

I vĂ€ntan pĂ„ ett franskt tĂ„g kliver jag in i en presskiosk och hittar genast mer food for thoughts. Magasinet Kaizen har lĂ„nat sitt namn frĂ„n den process som frĂ€mst associeras med Toyotas tillverkning, och som pĂ„ japanska lĂ€r betyda ungefĂ€r att strĂ€va efter kontinuerlig förbĂ€ttring. I just det hĂ€r numret tar man sig an skolan, eller snarare frĂ„gan om ”utbildning eller lĂ€rande”? Redan det Ă€r en intressant frĂ„ga, vad Ă€r det egentligen vi vill uppnĂ„?

Dagens skola Àr ett relativt nytt fenomen

Skolan som den ser ut idag – klassrum, lĂ€rare, skolböcker – Ă€r ju ett relativt nytt fenomen. DĂ€remot har barn förstĂ„s i alla tider lĂ€rt sig saker. FrĂ€mst genom att delta i det liv som pĂ„gick omkring dem. Att tidigt fĂ„ följa med mamma, pappa och syskon i deras dagliga sysslor och lĂ€ra sig ta hand om barn, laga mat, odla, jaga, bygga och sĂ„ vidare. Idag förknippas det sĂ€ttet att leva med fattiga samhĂ€llen dĂ€r förĂ€ldrar inte har rĂ„d att skicka sina barn till skolan och dĂ€r barnen tvingas arbeta hĂ„rt frĂ„n spĂ€d Ă„lder. Det Ă€r givetvis inget att strĂ€va efter. Men skolan som institution tĂ„l ocksĂ„ att granskas. I grund och botten handlar det ju om en miljö dĂ€r barn under sina tio kanske mest formativa Ă„r ska placeras i en grupp tillsammans med tjugo eller trettio andra personer av exakt samma Ă„lder och sedan lĂ€ra sig frĂ€mst genom att lĂ€sa böcker och lyssna till en lĂ€rare. Utbildningen sker relativt isolerat frĂ„n samhĂ€llet i övrigt och frĂ„n andra Ă„ldersgrupper. Det Ă€r ett ganska mĂ€rkligt sĂ€tt att skaffa sig kunskap sett ur ett historiskt, mĂ€nskligt perspektiv. Kanske Ă€r det ocksĂ„ det bĂ€sta sĂ€ttet att förbereda sig inför ett vuxenliv i dagens högteknologiska samhĂ€lle. Men frĂ„gan mĂ„ste fĂ„ stĂ€llas om det finns utrymme för just kontinuerlig förbĂ€ttring.

YouTube-lÀrare

Vilka idéer lyfts dÄ i Kaizen? En artikel handlar om lÀrare som utnyttjar Youtube och Tiktok för att nÄ ut till fler; de blir ett slags utbildningsinfluencers. Vi har idag fantastiska möjligheter att lÄta de allra skickligaste pedagogerna nÄ ut till mÄnga tusentals elever, i stÀllet för de 25 som skulle vara det vanliga fallet.

Ett temablock handlar om att skapa bĂ€ttre kontakt med naturen, nĂ„got som knappast frĂ€mjas av det traditionella klassrummet. Det kan till exempel handla om undervisning utomhus för att frĂ€mja observationsförmĂ„ga, kreativitet, rörelse och vĂ€lbefinnande. Barnens behov av ”aktivitet, rörelse eller kontemplation kan lĂ€ttare respekteras” nĂ€r utrymmet inte begrĂ€nsas av skolans vĂ€ggar, menar en pedagog. Att lĂ€ra sig matematik eller historia genom att sjĂ€lv fĂ„ kĂ€nna, titta, prova och röra sig kan ge ett flerdimensionellt komplement till lĂ€roböcker. Men det krĂ€ver förstĂ„s mer engagemang frĂ„n lĂ€rarens sida Ă€n att bara förlĂ€gga den vanliga katederundervisningen utomhus.

Meditation i skolan?

SjÀlvkÀnnedom och vÀlbefinnande Àr ett annat tema som behandlas i artiklar om yoga, meditation och konst som en del av undervisningen. Den traditionella skolans fokus ligger pÄ kunskapsinhÀmtning och att förbereda sig inför ett framtida arbetsliv. Men om vi tillbringar största delen av vÄr vakna tid frÄn barn till vuxenblivande i just skolan kanske ocksÄ frÄgor om hur man utvecklas som mÀnniska borde fÄ större utrymme? Kompetens, anstÀllningsbarhet och sÄ vidare Àr nog sÄ viktigt. Men hur förbereder man sig för ett gott liv?

Hur skolan kan frĂ€mja samarbete Ă€r en annan frĂ„ga som lyfts. HĂ€r ligger fokus pĂ„ hur eleverna kan utveckla gemenskap. Men som jag antydde ovan tror jag ocksĂ„ att vi behöver fundera över hur skolan – eller hela samhĂ€llet – kan frĂ€mja mer kontakt ocksĂ„ över generationsgrĂ€nser. För visst Ă€r det lite konstigt med alla dessa Ă„ldersfack som vi skapar dĂ€r förskolebarn placeras för sig, grundskolebarn för sig och i andra Ă€nden Ă„ldringar för sig? Kan det finnas modeller för att överbrygga de klyftorna?  

Ska barn undervisas hemma istÀllet?

Olika alternativa undervisningsformer, dĂ€ribland hemundervisning – eller kanske snarare icke-skolförlagd undervisning – Ă€r ytterligare ett temablock. I bĂ€sta fall kan den vara ett exempel pĂ„ hur barn just kan integreras i samhĂ€llet omkring dem och lĂ€ra sig genom att faktiskt delta i det ”verkliga livet”, snarare Ă€n i en konstruerad undervisningssituation.

Som sagt, kanske ska detta mer ses som frÄgor för att pÄbörja ett samtal, snarare Àn fÀrdiga svar. Men jag tror att det finns otroligt mycket att vinna pÄ att vi för ett öppet och frimodigt samtal kring skola och lÀrande. Det finns uppenbara problem idag: elever som gÄr ut skolan med bristande kunskaper, som mÄr psykiskt dÄligt, som inte passar in i den skola som erbjuds.

Förberedelse för en okÀnd framtid

Och det finns spÀnnande möjligheter att testa: Digital teknikens potential skulle kunna utnyttjas betydligt bÀttre. Att vÄga testa olika undervisningsmodeller och experimentera mer skulle kunna slÀppa loss vÄra kreativa resurser. Jag tror att det behövs. Hur förbereder man sig för en framtid som till stora delar Àr okÀnd? Hur bidrar man till att förÀndra vÀrlden till det bÀttre? Hur skapar man verktyg för ett gott liv? Skolan skulle kunna spela en viktig roll i allt detta, om vi vÄgar tÀnka nytt.

Maria Eriksson


FĂ„ ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter