đ° Lönsamt att Ă„tervinna gamla solpaneler
Idag gÄr uttjÀnta solpaneler ofta direkt till soptippen, men 2050 kan marknaden för Ätervunnet material frÄn solpaneler vara vÀrd 800 miljarder kronor.
Dela artikeln
Idag hamnar uttjÀnta solpaneler pÄ soptippen i mÄnga delar av vÀrlden, men det kommer att Àndras förutspÄr det norska analysföretaget Rystad Energy. VÀrldsmarknaden för Ätervunnet material frÄn solpaneler Àr idag bara vÀrd cirka 1,7 miljarder kronor. Redan 2030 rÀknar Rystad Energy med att marknaden ska ha vuxit till 27 miljarder kronor och 2050 kommer den att ligga pÄ 800 miljarder kronor.
Orsaken till den ökade Ätervinningen Àr bÀttre Ätervinningsprocesser samt ett ökat behov av solpaneler. Det minskar kostnaden för Ätervinning samtidigt som priset pÄ material som behövs för att producera nya solpaneler ökar.
â Ăkade energikostnader, förbĂ€ttrad Ă„tervinningsteknik och nya statliga regleringar kan bereda vĂ€gen för en marknad dĂ€r uttjĂ€nta solpaneler skickas till Ă„tervinning i stĂ€llet för till nĂ€rmaste tipp. Att Ă„tervinna solpaneler kan hjĂ€lpa energibolagen att sĂ€nka kostnaderna, undvika problem med försörjningskedjorna och öka möjligheterna för lĂ€nder att nĂ„ sina mĂ„l att producera solel, sĂ€ger Kristin Stuge, analytiker pĂ„ Rystad Energy, i ett pressmeddelande.
De material som Àr mest vÀrda att Ätervinna Àr silver, koppar och polykisel. Silver utgör bara 0,05 procent av en solpanel, men stÄr för hela 14 procent av materialvÀrdet. Polykisel Ä sin sida krÀver mycket energi vid tillverkningen, vilket gör det dyrt och vÀrt att Ätervinna.
Ju mer som kan Ätervinnas desto mindre mÄste produceras av gruvindustrin och det har klara miljömÀssiga fördelar. Förutom att gruvorna kan ha stor negativ miljöpÄverkan i nÀrmiljön bidrar produktionen ocksÄ till klimatförÀndringarna. Produktionen av ett ton koppar till exempel genererar fyra ton koldioxidutslÀpp enligt Rystad Energy.
Marco Borsari
Kent Olofsson
