Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
💩 Forskare renar vatten med gamla vĂ€xtdelar och en mikrovĂ„gsugn

💩 Forskare renar vatten med gamla vĂ€xtdelar och en mikrovĂ„gsugn

En ny tillverkningsmetod kan göra produktionen av vattenrenande hydrogeler miljövÀnligare.

Kent Olofsson
Kent Olofsson

Dela artikeln

30 procent av mÀnskligheten saknar fortfarande en sÀker tillgÄng till dricksvatten och FN fruktar att den siffran kommer vara Ànnu högre 2030 om inget görs. En sak vi skulle kunna göra Àr att bli bÀttre pÄ att rena och ÄteranvÀnda smutsvatten. Det Àr ocksÄ precis vad ett forskarlag frÄn KTH och Politecnico di Torino i Italien arbetar med.

De har, enligt en pressrelease, utvecklat en miljövÀnlig metod för att avlÀgsna tungmetaller, fÀrgÀmnen och andra föroreningar frÄn vatten. Metoden bygger pÄ att smutsigt vatten fÄr rinna genom en speciell sorts hydrogel som fÄngar alla föroreningar och slÀpper igenom rent vatten.

– Den totala mĂ€ngden tillgĂ€ngligt vatten pĂ„ jorden kommer inte att förĂ€ndras över tid, men det gör behovet av vatten. Denna hydrogel, som bestĂ„r av lignocellulosa, Ă€r ett lovande, hĂ„llbart material för att sĂ€kra tillgĂ„ngen till rent vatten, sĂ€ger Minna Hakkarainen, professor och chef pĂ„ avdelningen Polymerteknologi vid KTH och en av forskarna bakom hydrogelen, i ett pressmeddelande.

Hydrogelen bestÄr av lignocellulosa och karboniserad biomassa. Lignocellulosa kan tillverkas av olika typer av vÀxtmaterial som exempelvis trÀmassa eller restprodukter frÄn bomullsodling. DÄ vÀxtmassa Àr den vanligaste förekommande biomassan pÄ jorden Àr den bÄde billig och enkel att fÄ tag pÄ.

Till vÀnster ser vi en nyproducerad hydrogel och till höger ser vi gelen efter att förorenat vatten runnit igenom den.

Men hydrogelen behöver ocksÄ en till komponent för att kunna rena vatten. HÀr har forskarna testat en ny vÀg. Det finns liknande hydrogeler och de anvÀnder ofta grafenoxid. Det Àr ett material som Àr vÀldigt bra pÄ att fÄnga upp föroreningar, men det har miljömÀssiga problem. Produktionen krÀver nÀmligen kemikalier som inte Àr bra för miljön och sÄ behövs höga temperaturer, vilket drar mycket energi.

– Grafenoxid Ă€r en utmĂ€rkt adsorbent, men produktionen av Ă€mnet Ă€r tuff för miljön. Vi har i stĂ€llet valt att anvĂ€nda biobaserat material och en process som har en betydligt lĂ€gre pĂ„verkan pĂ„ miljön vid framstĂ€llningen, sĂ€ger Minna Hakkarainen.

SÄ hÀr stor blir skillnaden efter att förorenat vatten (till höger) gÄtt igenom hydrogelen och blivit rent vatten (till vÀnster).

Det forskarna gjort Àr att de omvandlar lignosulfonat, en biprodukt frÄn trÀmassa, till kolflingor genom att vÀrma upp det i vatten i en mikrovÄgsugn. IstÀllet för en process som normalt krÀver energislukande ugnar som behöver alstra temperaturer pÄ 1 300 grader rÀcker det med de 240 grader som en mikrovÄgsugn kan komma upp i.

Efter att ha vÀrmt upp lignosulfonat utblandat i vatten i mikrovÄgsugnen fÄr forskarna smÄ kolbitar om 10 till 80 nanometer i diameter. Dessa kolbitar blandas med cellulosagummit och genom att sedan belysa blandningen med UV-ljus blir det hela till en hydrogel.

– Detta Ă€r en enkel, hĂ„llbar lösning. Det fungerar lika bra, om inte bĂ€ttre, Ă€n liknande hydrogelbaserade reningstekniker som anvĂ€nds idag, sĂ€ger Minna Hakkarainen.

Bild: Pixabay/Baudolino


FĂ„ ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter


Genom att prenumerera bekrÀftar jag att jag har lÀst och godkÀnner personuppgifter och cookies policy.