Ett internationellt forskarlag har utvecklat en metod för att få bättre prognoser om när ett vulkanutbrott kan vara på gång genom att använda speciella drönare. Det speciella med drönarna är att de försetts med känsliga gassensorer och spektrometrar samt att de kan flyga flera kilometer bort från drönarpilotens position.

Den kombinationen gör det möjligt för forskarna att göra mätningar direkt över väldigt svårtillgängliga vulkaner. Att komma nära vulkanen är viktigt eftersom det annars kan vara svårt att avgöra vad som kommer från vulkanen och hur mycket av koldioxiden som finns naturligt i atmosfären i området.

Drönarna som forskarna modifierat har nu testats och klarar av att flyga sex kilometer bort från där drönarpiloten befinner sig. De klarar även att flyga på en höjd av två kilometer. Det räcker för att de ska kunna användas vid många av världens svårtillgängliga vulkaner.

Den första vulkanen som forskarna undersökt med den här metoden är Manam. Den ligger på en ö i Papua Nya Guinea. När Manam fick ett utbrott 2004 fick 4 000 personer fly hals över huvud. I framtiden ska befolkningen nu kunna få mer förvarning.

– För tio år sedan hade vi bara kunnat titta och gissa vad Manams koldioxidutsläpp var, säger professor Alessandro Aiuppa vid Palermos universitet och medförfattare till studien.

Forskarna har även samlat in pengar så att lokalbefolkningen har fått råd att köpa datorer, solpaneler och annan utrustning som ger dem bättre möjligheter att kommunicera med fastlandet. Dessutom har personal på Rabaul Volcanological Observatory på Papua Nya Guinea fått utbildning i att flyga drönarna.

Förutom att metoden hjälper forskare att förutsäga vulkanutbrott ger det också klimatforskare bättre data. Hur vulkaner släpper ut koldioxid kan ge oss bättre kunskap om hur koldioxiden transporteras under jordytan.

– Vi ville kvantifiera koldioxidutsläppen från denna väldigt stora källa till utsläpp. Vi har väldigt lite data när det gäller profilen av kolisotoper som kan visa om källan till koldioxiden ligger i jordskorpan, manteln eller i sediment. Vi vill veta var kolet kommer ifrån, säger professor Tobias Fischer vid University of New Mexico och medförfattare till studien.

Läs hela studien här.