1994

Det är kris i Sverige. Kraftiga budgetnedskärningar. Arbetslösheten ökar. Efter 500 procents ränta fick staten ge upp och den svenska kronan flyter. Eller sjunker, snarare. Krispaketen staplas på varandra. Det är deppigt i Sverige.

Men något är på gång, även om det knappt märks än.

Eva Lindencrona Ohlin bjuder in till möte med Tim Berners-Lee i Stockholm. Några år tidigare hade han skapat the World Wide Web. Det kom tio personer.

2000

Bara sex år senare är Newsweek på besök i Stockholm och utnämner den svenska huvudstaden till "the European capital of the Internet."

De fascineras av Jonas Birgersson, Christer Sturmark och andra IT-entreprenörer och noterar skillnaden: "The Swedish economy, a wreck less than 10 years ago, has bounced back."

Artikeln publicerades den 6 februari 2000. Datumet är intressant eftersom dotcom-bubblan sprack exakt en månad senare. Den 6 mars 2000 nådde Stockholmsbörsen sin dittills högsta nivå. Då hade den stigit 80 procent på fem månader. Dagen efter inleds en dramatisk nedgång, den största i svensk historia. Större än Kreugerkraschen.

Men det som sprack var en finansbubbla med galna värderingar. Idéerna som IT-evangelisterna spred, sprack inte. Tvärtom.

2003

Skype startas av svensken Niclas Zennström och dansken Janus Friis. Det blir Sveriges och Europas första riktigt framgångsrika internetföretag. Den första enhöringen, eller unicornen som det heter på svengelska. En startup med en värdering på över en miljard dollar.

Betydelsen av Skype är stor. Som förebild, men också katalysator till hundratals andra startups. Alumnis från Skype har startat 950 bolag, i 50 länder, som har 65 000 anställda och ett ekosystemsvärde på över 30 000 miljarder kronor.

För Sverige var Skype starten på en lång rad framgångsrika startups. Spotify, men också en hel drös andra enhörningar. I över tio år har Stockholm varit den stad som producerat näst flest enhörningar, efter Silicon Valley, mätt per invånare.

2021 var det Bloombergs tur att besöka Stockholm och fascineras över det svenska startupundret: From Spotify to Minecraft, Sweden Proves Fertile Ground for Unicorns

Även om man inte mäter per invånare ligger Sverige högt upp. På fjärde plats i antalet unicorns i Europa.

Vad gjorde Sverige rätt?

På DN Debatt pekar några debattörer på att Sverige på senare år har börjat tappa tempo när det kommer till digitalisering och internet, och frågar sig vad vi har gjort fel.

Det är en intressant fråga, som också diskuterades på AI-kommissionens senaste möte.

Min ingångsvinkel är en annan: Vad gjorde Sverige rätt på 90-talet? Och kan vi lära något för dagens AI-era?

Det är något jag tänkt kring i minst tio år. Under mitt första år i riksdagen besökte jag ett 40-tal startups, venture capital-företag och personer aktiva i svenska startupscenen för att försöka förstå just det. Efter att jag blev ledamot i AI-kommissionen har jag fördjupat mig ytterligare.

Jag började hemma hos Eva Lindencrona Ohlin, hon som 1994 bjöd in till möte med Tim Berners-Lee. Förutom det är hon Sveriges första kvinnliga doktor i datasystemvetenskap, och biträdande generaldirektör för Vinnova.

Hon har bakat en ljuvlig kaka och jag förstör nästan den goda stämningen när jag halar fram några kanelbullesemlor från Willys.

Men hennes make, Tomas Ohlin, och jag delar på en och är gemensamt förvånande över hur goda de är.

Tomas Ohlin känner jag eftersom han är Warp Premium Supporter och i dessa sammanhang en perfekt person att prata med. Tomas är en av Sveriges IT-pionjärer, "utställd" i Sveriges Internetmuseum. Han bidrog till att på 70- och 80-talet lägga grunden till det som skulle bli det svenska IT-undret. Bland annat har han importerat det första sociala mediet till Sverige, la grunden för KOM-systemet, föreslog läkarvård på distans och förde in "text-tv-internet".

Dessutom var han kanslichef och huvudsekretare i den första svenska IT-kommissionen, 1994.

"Den mest häftiga kommission som vi haft", säger han.

En sak jag fastnar i under vår diskussion var hur positiv tongångarna kring IT och internet var på 1990-talet. Till och med i nyhetsmedia. Eller icke-negativ, som Eva påpekar. Trots att Sverige alltså befann sig i en allvarlig kris, spillde det inte över på IT.

Litade på medborgarna att använda IT

Något som en annan IT-pionjär bekräftar. Christer Sturmark är idag förläggare på Fri Tanke förlag, men på 1990-talet var han en av de tre ledande IT-entreprenörerna och debattörerna (ihop med Jonas Birgersson och Johan Stael von Holstein.)

Vi ses på SoHo House och han ger interiörer från de IT-kommissioner han deltog i på 90-talet och början på 2000-talet. En av dessa kommissioner lade fram förslaget om en hem-pc-reform.

Det var egentligen en omöjlig politisk reform. Staten lade fyra miljarder skattekronor på att subventionera att folk skaffade pc hemma. Man krävde inte att de skulle använda dem till att öka sin produktivetet, eller något sånt. Staten litade på att de skulle göra något bra med dem.

En miljon människor fick tillgång till dator via hem-pc-reformen. Samtidigt började Sverige bygga ut bredband i rasande takt, främst tack vare Jonas Birgersson.

Svenskarna blev datortätast och bredbandstätast i världen. Det i kombination med att evangelisterna våga drömma om internets framtid och berätta om dessa visioner gjorde att det där i hemmen lades en grund för Skype, Spotify, Klarna, Minecraft, Kry och andra enhörningar.

Vad kan AI-kommissionen lära av 90-talet?

Debattörerna på DN Debatt skriver att "lagom räcker inte för att skapa ett svenskt AI-under."

Det håller jag med om. Och för att uppnå det kan vi inspireras av 90-talet.

Vi är nu i samma läge, i början på ett paradigmskifte. Då var det internet, nu är det generativ AI.

Om vi får svenskarna att använda generativ AI mer än några andra, före alla andra, kommer vi att vinna.

Generativ AI frigör kreativitet. Den som inte kan skriva, rita, programmera, designa eller skapa musik, kan nu det. Det land som först och bäst släpper loss den kreativiteten vinner.

Den släpps loss genom att svenskarna blir kentaurer, att vi blir ett kentaursamhälle. Hälften människa-hälften maskin.

Om svenskarna blir de som använder generativ AI allra mest kommer vi snart igen få besök av de stora internationella medierna som fascineras över det svenska AI-undret.

Mathias Sundin
Arge optimisten