Toppen! Nu är du prenumerant på Warp News
Härligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgång till Warp News
Varmt välkommen tillbaka! Du är nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation är nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
♟️ Så slog två amatörer stormästarna i schack

♟️ Så slog två amatörer stormästarna i schack

Två amatörer chockade schackvärlden genom att slå två stormästare. Hade de fuskat? Fick de hjälp av Garry Kasparov? Nej, de hade blivit kentaurer. Det kan du också bli. UTDRAG UR MATHIAS SUNDINS NYA BOK: KENTAURENS FÖRDEL

Mathias Sundin
Mathias Sundin

Dela artikeln


Utdrag ur Kentaurens fördel – så tänker, skriver och kommunicerar du bättre och snabbare med ChatGPT av arge optimisten, Mathias Sundin. Beställ boken här.


”The Brain’s Last Stand” skrev Newsweek på omslaget inför matchen mellan stormästaren och världsmästaren i schack, Garry Kasparov och IBM:s schackdator, Deep Blue. Schack har representerat intelligens i hundratals år och matcher har avgjort vem som är smartast, även mellan länder. Ett av kalla krigets oblodiga slag stod när Bobby Fischer spelade mot Boris Spassky på Island 1972 och en hel värld tittade. Efter matchen nådde intresset för schack rekordnivåer.

Inför Kasparovs match mot 100 miljoner-kronors-datorn från IBM var det inte Väst mot Öst längre. Året var 1997 och Sovjetunionen fanns inte kvar. Nu var det människa mot maskin. Kött mot kisel. Om hjärnan förlorade mot kretsarna, betydde det då slutet för människoeran och början på maskineran? Och vad skulle hända med schack? Kasparov fick hård kritik från andra schackspelare för att han ställde upp. Vem skulle vilja spela schack om datorerna var bättre?

När matchen började vann Kasparov det första partiet. Hjärnfansen pustade ut. Det skulle de inte ha gjort, för Deep Blue vann andra partiet. 1-1. Kommande tre partier slutade med remi, och inför det sista partiet var det lika, 2,5 mot 2,5.

Intresset runt om i världen nådde nu samma nivåer som för Fischer mot Spassky 25 år tidigare.

I det avgörande partiet spelade Kasparov en öppning som kallas ”Caro-Kann”, som har över hundraåriga anor. Ett ganska vanligt försvar mot den är att offra ett torn. Något sådant trodde Kasparov inte att datorn skulle göra, eftersom draget inte har någon uppenbar kortsiktig nytta, tvärtom. Men det var precis vad datorn gjorde och Kasparov hamnade i underläge. Tjugo drag senare gav han upp och stormade ilsket ut ur rummet.

Hjärnan hade förlorat. Schackmatt.

Men pessimisterna hade fel om vad som hände sen. Intresset för schack ökade istället. Även när du i din mobiltelefon kunde ha en schackdator som var mycket bättre än Deep Blue dog inte intresset. Tvärtom. Ju bättre schackdatorerna blivit, har desto fler velat spela schack. De senaste tre åren har 100 miljoner nya spelare börjat, bara via chess.com. Fler spelare och bättre sparringpartners i form av datorer har dessutom gjort människorna till bättre spelare. Under de 25 åren efter Fischer vs Spassky nådde fem personer super-stormästarnivå, med över 2700 poäng i Elo-rating. Under de nästkommande 25 åren efter Kasparovs förlust mot Deep Blue har 127 personer nått den nivån.

Kasparov är inte känd som någon bra förlorare, och detta var inget undantag. Han anklagade IBM för att ha fuskat och att människor skulle ha hjälpt datorn under partierna. Ingen skulle blivit förvånad om Kasparov blivit domedagsprofet och börjat varna för farorna med AI.

Han valde dock en annan väg.

Istället skapade han en ny form av schack, där människa spelar ihop med maskin. Året efter förlusten var han värd för en turnering i León, Spanien, där de mänskliga spelarna fick använda en pc med ett schackprogram. ”Avancerat schack” kallade han det.

Jag berättar för Kasparov hur han borde ha spelat mot DeepBlue.

Några år senare inträffade något som förbluffade Kasparov och schackvärlden. En turnering 2005 för avancerat schack, eller freestyle-schack, lockade till sig både stormästare och amatörer för att tävla om förstapriset på 10 000 dollar. Deltagarna tävlade i lag där en mänsklig spelare fick ta hjälp både av andra människor och av datorer. I semifinalen möttes tre lag med stormästare och överraskande nog ett lag med amatörer. Ingen trodde att amatörer skulle kunna ta sig till semifinal med så kvalificerat motstånd.

Nu ställdes de mot stormästaren Vladimir Dobrov med en Elo-rating på över 2500, som tävlade ihop med en annan stormästare med en Elo-rating på över 2600. Elo-rating är schackvärldens sätt att mäta spelarnas relativa styrka. Högst Elo-rating någonsin har Magnus Carlsen uppnått med 2882. Kasparov är tvåa med 2851. De två amatörerna hade 1685 respektive 1398. Stormästare kan man bli först med en rating på 2500 eller mer. Titeln expert når man vid 2000. Under expertnivån delas man in i klasser från A till F, där F-nivån innefattar nybörjare med Elo på 750-1000.

De två amatörerna hamnade i klass B och D. De var med andra ord två hobbyentusiaster som spelade schack på sin fritid, som ställdes mot två av världens bästa schackspelare. Till sin hjälp hade amatörerna tre vanliga persondatorer och en handfull schackprogram. Deras motståndare hade kraftfulla datorer och tillgång till de allra mest avancerade schackprogrammen.

Utgången av matchen borde ha varit given. Men det var den inte. Amatörerna vann och chockade både Kasparov och schackvärlden. Hur kunde detta hända? Spekulationerna drog igång direkt. Hade de fått hjälp av Kasparov eller någon annan elitspelare? Nej. Svaret låg i hur de använde datorerna.

De två amatörerna, Steven Cramton och Zachary Stephen, var schackkompisar från New Hampshire. Det de var experter på var processen att använda datorer och schackprogram. Tillsammans valde de ut tre, fyra tänkbara drag och testade en serie kombinationer baserat på dessa i de olika schackprogrammen. När någon hittade en stark serie drag jämförde de den i de olika programmen för att se om den höll.

“Våra främsta styrkor var omfattande öppningsförberedelser, kunskap om varje schackmotor som användes och hur de utvärderar vissa typer av positioner, samt databaskunskap”, skriver de själva efter vinsten.

Numera kallas den här sortens schack för kentaurschack, efter mytologins varelse som är hälften häst, hälften människa.

Detta var inte den enda gången Kasparov noterade detta fascinerande fenomen och han formulerade det så här: “En svag mänsklig spelare plus maskin plus en bättre process är överlägsen. Inte bara mot en mycket kraftfull maskin, utan mest anmärkningsvärt, en stark mänsklig spelare plus maskin plus en underlägsen process.”

Det har på senare tid börjat kallas Kasparovs lag.

Nu kanske ditt mål i livet inte är att bli bäst i världen på kentaurschack, utan vill använda AI i ditt jobb och vardag. Då har jag goda nyheter. Tillsammans med Boston Consulting Group har professor Ethan Mollick testat hur konsulter som inte använder ChatGPT står sig mot konsulter som använder ChatGPT (kentaurkonsulter). De över 700 konsulterna som deltog i testet fick utföra 18 olika arbetsuppgifter, som är realistiska exempel på den typ av arbete som utförs på ett konsultföretag. Kentaurkonsulterna presterade klart bättre.

”I varje avseende. På varje sätt vi mätte prestation”, skriver Mollick. Konsulter som använde AI slutförde 12 procent fler uppgifter, 25 procent arbetade snabbare och producerade resultat av 40 procent högre kvalitet än de utan. Ännu mer intressant och direkt relaterat till de två schackamatörerna är svaret på frågan vilken grupp som gynnades mest av att använda AI. De konsulter som fick sämst poäng när de utvärderades i början av experimentet, hade den största ökningen i sin prestation, 43 procent, när de använde ChatGPT. Alla förbättrade sin prestation med hjälp av ChatGPT, men de som vanligtvis presterar sämst höjde sig allra mest.

Bli en kentaur

Det är så vi ska tänka kring AI-verktyg som ChatGPT, Bing, Bard, Midjourney, DALL-E och alla de andra. Den människa som blir skicklig på att använda dem får superkrafter. En person som inte kan måla för hand, kan skapa fantastiska konstverk i datorn. En person som vanligtvis skriver långsamt och dåligt kan med hjälp av AI skriva snabbt och bra.

“Ja, men vad ska jag skriva då? Det finns inget värre för mig än en tom sida,” kanske du känner. Då hjälper AI:n dig att tänka också. Och du behöver inte kunna programmera eller lära dig ett nytt avancerat sätt att styra datorn. Det räcker med ditt vanliga språk. Det du använder i ett mejl till en kollega.

Men för att bli bra på att använda AI-verktygen krävs tid och ansträngning. Vem som helst kan börja använda dem och uppnå ett helt okej utfall. Ger du det lite tid och skaffar kunskap kommer dina resultat snabbt kunna bli riktigt bra. På en nivå du aldrig har levererat tidigare.

Att använda AI-verktygen på rätt sätt är som att installera en uppdatering av din hjärna. Ett bättre, snabbare operativsystem.

AI-verktygen är så nya att det inte existerar några etablerade experter. Därför finns det en massa nytt att upptäcka. Om du vill, kan det vara du som gör de upptäckterna.

Mathias Sundin
Arge optimisten

Utdrag ur Kentaurens fördel – så tänker, skriver och kommunicerar du bättre och snabbare med ChatGPT av arge optimisten, Mathias Sundin. Beställ boken här.


Få ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter


Genom att prenumerera bekräftar jag att jag har läst och godkänner personuppgifter och cookies policy.