Toppen! Nu är du prenumerant på Warp News
Härligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgång till Warp News
Varmt välkommen tillbaka! Du är nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation är nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
❄️ Sommarens solenergi ger isfria vägar på vintern

❄️ Sommarens solenergi ger isfria vägar på vintern

Golvvärme under vägarna? Forskare vid Chalmers testar nu att lagra sommarens solenergi för att värma upp hala vintervägar.

Kent Olofsson
Kent Olofsson

Dela artikeln

Forskare vid Chalmers tekniska högskola testar nu att lagra solenergi från sommarhalvåret i ett geoenergilager som utgörs av borrhål under marken. Den energin kan sedan användas under vintern för att värma upp en vätska som cirkulerar genom rör som ligger i vägbanan. Det fungerar med andra ord ungefär som golvvärme.

Idag använder vi ofta salt för att få bort isen, men det har sina problem. Saltet kan ha negativa miljöeffekter och kan orsaka rost på bilar. Dessutom biter inte saltet i alla lägen och så måste ju saltbilen åka ut dit där det behöver saltas, vilket kan ta ett tag.

Chalmersforskarnas teknik, som nu testas utanför Östersund, ser till att vägbanan alltid är så varm att det aldrig bildas is.

Nu lär det kanske inte vara ekonomiskt försvarbart att använda den här tekniken överallt. Men om vi kan göra branta backar, broar, snäva kurvor och andra speciella riskområden isfria dygnet runt, året om så är mycket vunnet.

Vissa vägsträckor är redan uppvärmda, som den beryktade ”Göteborgsbacken” på riksväg 40 i Jönköping, men här används spillvärme från staden för att temperera körbanan för tunga fordon. Det krävs med andra ord närhet till en tätort eller någon form av industri för framledning av energi till uppvärmning. Det är just detta Chalmersforskarnas nya teknik kommer runt.

– För vägavsnitt som inte ligger i tätort eller vid bebyggelse skulle vår metod passa bra i och med att systemet i princip kan vara självförsörjande. Det krävs framledning av el för driften av pumparna som leder fram värmen, men solenergin som lagras ska räcka för att temperera vägbanan under vintern. Själva styrsystemet för anläggningen kan fjärrstyras centralt ifrån och anpassas för att fungera för flera olika vägavsnitt, säger Josef Johnsson, nybliven doktor i byggnadsteknologi på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad, på chalmers.se.

Testbädden i Östersund är en del av Josef Johnssons doktorandprojekt, och han disputerade nyligen på avhandlingen “Low temperature deicing of road infrastructure using renewable energy”.


Få ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter


Genom att prenumerera bekräftar jag att jag har läst och godkänner personuppgifter och cookies policy.