Toppen! Nu är du prenumerant på Warp News
Härligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgång till Warp News
Varmt välkommen tillbaka! Du är nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation är nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
🚀 "Jag fattar inte vad de haft för lärare om de tycker naturvetenskap är tråkigt"

🚀 "Jag fattar inte vad de haft för lärare om de tycker naturvetenskap är tråkigt"

Vi pratar med Jenny Jansson om hur hon som inte klarade matematiken i grundskolan kunde bli utsedd till Årets fysiklärare, och hur vi kan göra ungdomar mer optimistiska inför framtiden.

Mathias Sundin
Mathias Sundin

Jenny Jansson gjorde succé med sitt föredrag på Warp Space Summit och fick högt betyg av publiken. Hon jobbar som lärare i Ludvika, men är också aktiv i ESERO Sverige, som visar hur man kan använda rymd och astronomi i skolan.

Vi pratar med henne för att höra hur hon som inte klarade matematiken i grundskolan kunde bli utsedd till Årets fysiklärare, och hur vi kan göra ungdomar mer optimistiska inför framtiden.

Inte alla lärare har tatueringar av sitt arbete. I det här fallet en galax.

– Hade jag gått i skolan idag hade jag säkert diagnosticerats med ADHD. Jag hade dåliga betyg när jag gick på högstadiet, så jag kom inte in på gymnasiet. Undervisningen passade inte mig, jag är inte teoretiker. Men efter nian visste jag hela tiden att jag ville hålla på med naturvetenskap, men förstod att jag aldrig kommer kunna ha betygen till det, säger hon.

Efter högstadiet fick hon ta ett sabbatsår, sedan kom hon in på samhällsvetarprogrammet med inriktning på naturvetenskap.

– Jag klarade av matematiken då, när jag visste vad jag ville.

Hon utbildade sig sedan till biolog, men insåg snart att det inte fanns jobb där som intresserade henne. Så hon började vikariera som lärare i Ludvika.

– Jag kände direkt att det här är ju klockrent. Hålla på med det jag tycker är jättekul och får hjälpa unga människor framåt.

– Att hitta möjligheter att kunna lära alla att bli sitt bästa möjliga jag.

Hon började som lärare 1999 och nästan direkt satte hon igång att tänka utanför boxen. Hennes första sådant projekt var med pojkar som inte kunde läsa Vilhelm Moberg, Hjalmar Söderberg och annat som svensklärarna satte framför dem. Men Jenny tänkte att de nog visst kunde läsa, men böckerna intresserar dem inte.

– De fick F i svenska. Men fick de läsa böcker de var intresserade av då gick det helt plötsligt att läsa. Så jag skapade en jägarexamenskurs.

Utifrån kursplanen satte hon ihop olika mål som skulle nås i svenska, SO, NO och matematik.

– Vi var ute i skogen och jagade med faddrar. Helt plötsligt visade det sig att de som inte kunde läsa både läste och kunde skriva. Då kände de ‘fan, jag kan ju det här, jag kan ju läsa.’ Då ökar självförtroendet och deras studieresultat blev bättre.

– Jag blir så förskräckt av att det finns ungdomar som tycker naturvetenskap är tråkigt. Jag fattar inte vad de haft för lärare då.

2014 råkade hon stöta på Nordic ESERO. Tidigare hade hon läst astronomi och fysik, men då hade det bara varit teori. Att trycka in teoriböcker i huvudet, som hon uttrycker det.

– Jag kände innan att det här var inget för mig. Men när jag åkte på den första kursen och fick träffa spjutspetsmänniskor som även kunde lära ut, som hade de didaktiska glasögonen på och berättade hur man kan använda det här i klassrummet – wow, det var som en helt ny värld.

Sedan i höstas är hon ansvarig för lärare och studenter inom ESERO Sverige, som nu är under uppbyggnad. Till hösten går de första två kurserna på KTH som riktar sig till lärare och andra intresserade.

På Warp Space Summit märkte jag att du hela tiden kommunicerar med dina elever. Du skickar bilder och videos till dem. Varför det?

– Jag har alltid med mig mina ungar, förlåt mina elever, säger hon och ler. Jag vill visa dem att det fortfarande är roligt att vara vuxen. Att man kan ha jobb som man brinner för. Att det finns jobb som en som jag som inte har mattebetyg faktiskt kan få.

Vad gör man åt att många ungdomar är pessimistiska inför framtiden? Hur får man dem optimistiska istället?

– Det är inte fjäsk nu alltså, som jag säger det här nu. Tidigare har man haft ett hum om positiva, bra saker som händer. Men som lärare måste du ha tillgång till information på ett lättåtkomligt sätt och det ska vara ett tilltalande sätt. Annars är det svårt att föra det vidare till elever och kollegor. Det ni skriver på Warp News är så lättåtkomligt att det går väldigt enkelt att plocka in en artikel i undervisningen.

– Jag har visat dem för både yrkesförberedande och teoretiska program – och det funkar! Ungarna är ‘Vadå, menar du att vi är på väg att lösa det här?’

Jenny Jansson framhåller också hur viktigt det är att ungdomar förstår vetenskap.

– Det lugnar dem. När de ser så mycket i sina flöden kan de känna en trygghet i vetenskapen.

– Så tänker jag också på det som var på Warp Space Summit. Det entreprenöriella lärandet. Jag vill få igång UF:andet. Så att de fattar att det verkligen kan leda till något. De behöver inte göra något som bara är enkelt för att de ska kunna chilla. Det går att göra något som är stimulerande, motiverande, som ser bra ut på CV:et och kan leda till ett företag.

– Vi hade studiebesök på Porkchop i höstas. Ungarna var ju helt exalterade.

🚀 Porkchop vill bli yttre rymdens DHL
Mänskligheten lägger nu grunden för att kunna bosätta sig i rymden. SpaceX, Blue Origin, Virgin Galactic, Axiom Space – och en liten startup med ett lustigt namn.

Lärare som läser detta får gärna höra av sig hälsar hon. Missa inte heller Jenny Janssons föredrag på Warp Space Summit. Där finns många bra tips hur man använder rymd och astronomi i skolan.

Tänk om varje barn kunde få ha lärare som Jenny i skolan. Världen skulle se annorlunda ut.

Mathias Sundin

Kontakta Jenny Jansson på jenny.jansson@vbu.ludvika.se.



Få ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter