Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
🛰 Dansande exoplaneter utmanar vĂ„r bild av hur planeter formas

🛰 Dansande exoplaneter utmanar vĂ„r bild av hur planeter formas

Universum Àr fullt av planeter, och vi upptÀcker fler och fler varje dag. Endast i vÄr galax Vintergatan har flera tusen exoplaneter (extrasolÀra planeter) redan upptÀckts och för varje planet vi upptÀcker lÀr vi oss lite mer om vÄrt hem.

Cornelia Ekvall
Cornelia Ekvall

200 ljusÄr frÄn oss befinner sig ett planetsystem bestÄende av sex stycken exoplaneter, dÀr fem av dem rör sig i ett unikt mönster runt deras stjÀrna, TOI-178. Exoplaneternas dans runt stjÀrnan har bland annat observerats med Very Large Telescope (VLT), rapporterar European Southern Observatory (ESO) i ett pressmeddelande.

Exoplaneternas "dans" innebÀr att de kretsar kring stjÀrnan i en specifik rytm, i ett sÄ kallat resonansmönster. Detta betyder att planeterna rör sig i ett upprepande mönster, precis som Jupiters mÄnar Ganymede, Io och Europa kretsar i resonans runt planeten, dÀr Io kretsar runt planeten fyra varv pÄ samma tid som Europa passerar tvÄ varv och Ganymedes reser ett varv. Men runt TOI-178 sker en betydligt mer komplex dans. Om Jupiters mÄnar rör sig i 4:2:1 resonans, rör sig dessa exoplaneter i 18:9:6:4:3 förhÄllande.

Och det var till och med tack vare dessa berÀkningar som den sjÀtte exoplaneten kunde hittas.

Animationen nedan illustrerar med musik hur planeterna dansar runt TO1-178.

Utmanar vÄr förstÄelse för planetformation

En annan egenskap som vÀcker frÄgetecken Àr exoplanternas ordning och placering i systemet. VÄrt solsystem har stenplaneter med hög densitet nÀra solen, medan gasplaneter med lÄg densitet befinner sig lÀngre ut. Detta Àr dock inte fallet runt TOI-178. En av exoplaneterna med samma densitet som jorden befinner sig brevid en planet med halva Neptunus densitet.

Astronomen Adrien Leleu, frÄn Université de GenÚve och the University of Bern, presenterade nyligen sin forskning pÄ planetsystemet i Astronomy & Astrophysics. DÀr berÀttar han att:

“Kontrasten mellan den rytmiska harmonin i planeternas banor kontrasterar starkt mot deras oordnade densiteter vilket utmanar vĂ„ra teorier om planetsystems bildning och utveckling.”

För att utforska planetsystemet vidare har forskarlaget anvÀnt data frÄn ESA (European Space Agency) CHEOPS-satellit, tillsammans med VLT och ESOs Paranal Observatory i Chile. Det Àr dock svÄrt att detektera exoplaneter direkt med teleskop, vilket betyder att forskare anvÀnder sig av andra metoder för att analysera datan frÄn teleskopen och pÄ sÄ sÀtt kunna upptÀcka planeter i frÀmmande solsystem.

Transitmetoden studerar ljus frÄn stjÀrnan

En viktig metod Àr transitmetoden dÀr forskare studerar ljus frÄn stjÀrnan för att leta efter fall i intensitet. Detta kan kombineras med ljusspektrum för att upptÀcka avvikelser orsaklade av planeter, dÄ de rör sig radiellt i deras omloppsbanor.

Genom att studera hur mycket ljus som en stjÀrna sÀnder ut, kan en planet detekteras genom transitmetoden. Bild: NASA Ames

FrÄn detta har forskarna kommit fram till att dessa exoplaneter ligger betydligt nÀrmare deras stjÀrna, Àn vad vÄrt solsystems planeter gör. Exoplaneten nÀrmast stjÀrnan reser ett varv runt planeten pÄ endast nÄgra dygn, medan den mest avlÀgsna planeten Àr 10 gÄnger sÄ lÄngsam i dess resa runt stjÀrnan. Som jÀmförelse har Merkurius, nÀrmasts solen, en omloppstid pÄ 88 dagar medan Neptunus, lÀngst bort frÄn solen, har en omloppstid pÄ 165 Är. Detta betyder att Neptunus reser cirka 680 gÄnger lÄngsammare Àn Merkurius.

ForsÀttningsvis, planeternas massor skiljer sig frÄn 1.5 till 30 jordmassor, dÀr vissa av planeterna Àr sÄ kallade "superjordar" och dÀr andra Àr gasplaneter som Àr mindre Àn de i vÄrt solssytem.

Kan det finnas liv pÄ dessa exoplaneter? TyvÀrr ligger ingen av exoplaneterna inom den beboliga zonen, med andra ord Àr de obeboliga för det biologiska liv vi kÀnner till. Men, det skulle kunna finnas fler planeter runt stjÀrnan som inte detekterats Ànnu. Med mer utvecklad teknik som det kommande teleskopet Extremely Large Telescope (ELT) kommer mindre planeter i den beboliga zonen kunna upptÀckas.

📝 FĂ„ en dos faktabaserad optimism varje vecka.

Bli en del av över 15 000 optimistiska, framtidsinriktade prenumeranter som vill att framtiden kommer snabbare.