Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
💬 Det var bĂ€ttre förr – eller hur?

💬 Det var bĂ€ttre förr – eller hur?

Med nĂ€stan Ă„tta miljarder mĂ€nniskor pĂ„ planeten finns det alltid de vars nuvarande situation inte Ă€r bra och de kan mycket vĂ€l ha haft det bĂ€ttre tidigare. Men pĂ„ makronivĂ„ Ă€r det inget snack om saken – vi har aldrig haft det bĂ€ttre, skriver Kelly Odell.

Kelly Odell
Kelly Odell

Dela artikeln

Tanken att det var bÀttre förr, vid nÄgon ospecificerad tid, Àr en vanlig uppfattning jag hör upprepas av mÀnniskor jag trÀffar, inklusive olika politiker.

Den hÀr vÀrldsbilden bygger pÄ det negativa antagandet att vÀrlden pÄ nÄgot sÀtt har blivit sÀmre. Det Àr oftast kopplat till den romantiska uppfattningen att vi pÄ nÄgot sÀtt ska ÄtergÄ till en bÀttre tid, som Camelot, en förlorad tid av vÀlstÄnd nÀr livet var bra och alla var glada.

Finns det nÄgon sanning i denna idé? Fanns det en tid dÄ det var bÀttre? För att vara rÀttvis mÄste jag erkÀnna att det hÀr kan vara sant, pÄ individnivÄ.

Med nÀstan Ätta miljarder mÀnniskor pÄ planeten finns det alltid de vars nuvarande situation inte Àr bra och de kan mycket vÀl ha haft det bÀttre tidigare.

NÀr jag skriver den hÀr artikeln kÀmpar vi fortfarande med en global pandemi med virus som muterar till nya varianter; skogsbrÀnder hÀrjar i nordvÀstra USA, översvÀmningar hÀrjar i Centraleuropa och barn dör fortfarande av undernÀring och svÀlt i vissa delar av vÀrlden. Alla som upplever dessa kriser pÄ egen hand kan med rÀtta hÀvda att det var bÀttre förr, Ätminstone för dem.

Vi bör stĂ€lla frĂ„gan pĂ„ makronivĂ„. Är livskvaliteten bĂ€ttre eller sĂ€mre för vĂ€rlden som helhet?

Exakt nÀr var det bÀttre?

Den första frÄgan som vanligtvis dyker upp i mitt huvud nÀr jag hör mÀnniskor sprida idéen om att saker och ting var bÀttre förr Àr "nÀr"? NÀr menar de egentligen? NÀr var det bÀttre?

Det finns perioder dÄ Àven de starkaste föresprÄkarna för den hÀr uppfattningen skulle fÄ svÄrt att argumentera för sin sak. Till exempel skulle det vara svÄrt att övertyga nÄgon om att det var bÀttre för de flesta under ett av de tvÄ vÀrldskrigen under förra seklet.

I Sverige, dĂ€r jag bor, försöker ett nationalistiskt parti med rötter i nynazismen romantisera det förflutna genom att sprida tanken pĂ„ en bĂ€ttre tid dĂ„ ”alla” var blonda och blÄögda, bodde i smĂ„ röda stugor och levde lyckliga i alla sina dagar.

Ledarna för detta parti visar ibland upp sig pÄ offentliga tillstÀllningar i traditionella drÀkter frÄn 1700- och 1800-talen. Men du behöver inte göra speciellt mycket efterforskning för att upptÀcka att livet inte var objektivt bÀttre för den stora majoriteten av befolkningen i Sverige vid den tiden.

Vilka kriterier skulle vi kunna anvÀnda om vi objektivt vill avgöra om det faktiskt var bÀttre nÄgon gÄng förr, utan att riktigt veta nÀr detta förr Àgde rum?

Livskvaliteten har förbÀttrats radikalt

I modern tid har ekonomer och politiker frÀmst fokuserat pÄ BNP, bruttonationalprodukten, som mÀter det totala vÀrdet av varor och tjÀnster som skapats i ett land under en viss period.

1990 skapade FN:s utvecklingsprogram, UNDP, ett Human Development Index, HDI , för att ge en mer övergripande bild av livskvaliteten i lÀnder. Förutom BNP inkluderar HDI livslÀngd, genomsnittliga utbildningsÄr och förvÀntade skolÄr vid intrÀde i utbildningssystemet. Dessa faktorer ger, nÀr de sammanvÀgs, ett mycket bÀttre perspektiv pÄ mÀnniskors vÀlbefinnande i olika lÀnder.

HDI visar att livskvaliteten har förbÀttrats radikalt under de senaste 30 Ären i alla utom en handfull lÀnder. De lÀnder som inte har förbÀttrats de senaste Ären har i regel drabbats av krig. Men ur ett globalt perspektiv, inklusive de lÀnder som drabbats av krig eller hungersnöd, har mÄnga fler det bÀttre idag Àn för 30 Är sedan.

MedellivslÀngden har ökat och spÀdbarnsdödligheten minskade betydligt, frÀmst pÄ grund av bÀttre tillgÄng till vÄrd och mat. MÀnniskor lever inte bara lÀngre, de har det bÀttre tack vare bÀttre och mer utbildning.

Vi har aldrig haft det bÀttre

En skeptiker kan hÀvda att HDI bara gÄr tillbaka 30 Är och att det var bÀttre nÄgon gÄng före 1990. SÄ lÄt oss gÄ tillbaka till vÄra nationalistiska svenska politiker och deras drÀkter frÄn 1700- och 1800-talen.

Under dessa tvÄ Ärhundraden lÄg den globala livslÀngden nÄgot över 30 Är, men sedan början av 1900-talet har livslÀngden förbÀttrats över hela vÀrlden och den globala livslÀngden Àr nu drygt 70 Är. Med andra ord, den förvÀntade livslÀngden för mÀnniskor mer Àn fördubblades pÄ drygt 100 Är.

En liknande trend kan ses nÀr det gÀller barnadödlighet som varierade mellan 100 och 250 dödsfall per 1000 födda i Europa 1870. Idag ligger den under 30 dödsfall per 1000 barn i vÀrlden och lÄngt under 10 per 1000 i utvecklade lÀnder.

Som en indikator pÄ förbÀttrad utbildning sedan 1800-talet kan vi titta pÄ lÀskunnigheten. 1820 kunde 12 procent av vÀrldens befolkning lÀsa och skriva. Idag Àr antalet analfabeter bara cirka 14 procent.

Kort sagt, det finns helt enkelt inga objektiva kriterier som tyder pÄ att mÀnniskor pÄ jorden nÄgonsin har haft det bÀttre Àn vad de har det idag.

Inget av detta betyder att vi inte har viktiga frÄgor att ta itu med, till exempel klimatförÀndringar eller artutrotning. Men som optimist vet jag att vi genom att fira vÄra framgÄngar kan förnya vÄra anstrÀngningar att ta itu med nÀsta utmaning.

Alla historiska bevis tyder pÄ att vi har varit mycket framgÄngsrika i att lösa katastrofala problem tidigare och som beteendevetare skulle sÀga, "tidigare beteende Àr den bÀsta indikatorn pÄ framtida beteende." Vi har gjort det förut, och vi kan göra det igen.


FĂ„ ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter


Genom att prenumerera bekrÀftar jag att jag har lÀst och godkÀnner personuppgifter och cookies policy.