Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
đŸ’Ș Att omfamna förĂ€ndring – den bĂ€sta vĂ€gen ut ur pandemin

đŸ’Ș Att omfamna förĂ€ndring – den bĂ€sta vĂ€gen ut ur pandemin

Hur mycket förÀndrar coronakrisen samhÀllet i grunden? Det Àr en frÄga som gÀckar mÄnga dessa dagar.

Anna Rennéus Guthrie
Anna Rennéus Guthrie

FörÀndring Àr oundvikligt sÀrskilt nÀr man Àr pÄ vÀg ut ur en kris. Men exakt hur mycket vÀrlden förÀndras efter pandemin gÄr inte riktigt att sÀga, Àn.

Nyligen initierade OECD en policydiskussion om effekterna av coronapandemin. DÀr pekades forskning, teknik och innovation ut som tre sÀrskilt viktiga omrÄden dÀr förÀndring kommer mÀrkas tydligast framöver.

En snabbare implementering av digitala verktyg och tekniker liksom ökad inkludering nÀr det kommer till innovation, Àr tillsammans med en ökad nivÄ av experiment, nÄgra nyckelomrÄden som organisationen identifierat.

Mot det "nya normala"

Den större debatten om hur vÀrlden förÀndras pÄ grund av coronakrisen kom igÄng tidigt. TechjÀtten Bill Gates förutspÄdde till exempel att livet skulle Àndras i grunden. Det "nya normala" skulle innebÀra allt ifrÄn nya normer med distans möten och radikalt förbÀttrade mjukvaror till omstöpningar av mÀnskliga nÀtverk och samhÀllen.  

ForskarsamhÀllet var en community som utsattes för ett stort förÀndringstryck i och med coronavirusets utbrott. Den snabba vaccinutvecklingen möjliggjordes genom ett generöst utbyte av information och samarbeten.

Magdalena Skipper, chefredaktör för vÀlrenommerade vetenskapliga tidskriften Nature, hoppas att de internationella samarbetena kommer att fortsÀtta och vidare "fungera som lÀrande exempel Àven utanför forskarsamhÀllet". Hon pekar dock pÄ att trots att forskare har samarbetat tÀtt under pandemin sÄ har policyarbetet fortsatt varit avgrÀnsat lokalt.

Dr. Magdalena Skipper. Oxford University.

Även andra forskningsfĂ€lt, som samhĂ€llsforskningen, har dragit nytta av pandemin, dĂ„ den i sig utgjort ett sĂ„ kallat "naturligt expriment".

Andreas Olsson, psykolog vid Karolinska Institutet i Stockholm, beskriver en helt ny möjlighet nÀr mÀnniskor med vitt skilda bakgrunder gÄr igenom samma slags situation.

Vi kan se hur mÀnniskor regerar olika utifrÄn kultur, social grupp och individuella skillnader, sÀger Olsson till Nature.

Utöver detta sÄ har flera andra forskningsomrÄden vuxit fram genom att individuella forskare studerar samma frÄgestÀllning men ur olika perspektiv.

Mer, inte mindre, innovation efter pandemin?

Tidigare lÀrdomar frÄn kriser vittnar dock om att innovationsgraden i stort kan vara hotad i takt med att vÀrlden nu gÄr in i en ny fas. Men Àven hÀr signalerar OECD att coronapandemin skiljer sig frÄn hur tidigare ekonomiska kriser varit.

Medan bil- och flygindustrin drabbades hÄrt av pandemin sÄ har hÀlso- och digitala sektorer fÄtt en skjuts uppÄt. OcksÄ ett ökat behov av att vara förberedd för framtida scenarion och pandemier kan i sig leda till ökade investeringar inom olika omrÄden.

Pandemins effekter pÄ samhÀllet i stort har skildrats av bland andra FN, World Economic Forum med flera och handlar om allt ifrÄn rörelsebegrÀnsningar för mÀnniskor pÄ flykt, minskade arbetstillfÀllen, minskad konsumtion och försÀmrade hÀlsovillkor.

Covid-19 har pÄverkat alla delar av samhÀllet och Àr framförallt skadlig för den del av befolkningen som tillhör de mest utsatta (FN).

World Economic Forum (WE) uppskattar att 114 miljoner jobb försvann under 2020 och med antalet minskade arbetade timmar inrÀknat sÄ förlorades omkring fyra gÄnger sÄ mÄnga arbetstimmar som under finanskrisen 2009.

Men, trots det, bilden Àr varken svart eller vit.

En del hÀvdar att krisen har snabbat pÄ omstÀllningstakten liksom förstÀrkt fokuset pÄ digitalisering och AI vilket inte gjordes i tillrÀcklig omfattning tidigare.

Och tillvarataget pÄ rÀtt sÀtt sÄ kan det innebÀra att mÄnga jobb ersÀtts av nya - och till och med kan öka i antal.

"Möjligheternas fönster"

Det hÀr Àr nÄgra av de stora förÀndringar som rör samhÀllet, men vad mer har förÀndrats?

Det finns positiva effekter bÄde för mÀnniskan och miljön.

Studier visar att nedstÀngningar Àr förenade med bÄde mindre luftföroreningar och bullerljud. BÀgge vilka kan betyda hÀlsofördelar för stora delar av befolkningen, inte minst barn och de med riskfaktorer som astma.

Trots den allvarliga sjukdomen som Covid-19 kan innebÀra, menar den medicinska tidskriften BMJ att pandemin i stort ocksÄ kan ses som "ett unikt fönster ur vilken det gÄr att se en del positiva hÀlsoeffekter av stora förÀndringar i mÀnskligt beteende".

Samma tidskift pekar ocksÄ ut den tydliga nedgÄngen i trafikolyckor som innebÀr tydliga besparingar av offentliga utgifter.

Liknande bevis pÄ fÀrre trafikincidenter lyfts i en polsk forskningsrapport. HÀr har man sett hur antalet förolyckade igelkottar minskat med hÀlften under pandemin. NÄgot som kan ha positivt utfall för djurlivet.

Minskad trafikdö för igelkottar kan innebÀra tiotusentals överlevande. Vi spekulerar att det kan leda till förÀndringar bÄde vad gÀller demografin och genetiken hos hela igelkottspopulationen och att det pÄ lÀngre sikt kan fÄ den pÄgÄende trenden med fler döda igelkottar att avstanna.

Distansjobb Àr hÀr för att stanna

NÀr Fortune ett Är in i pandemin gjorde en djupdykning i effekterna av densamma var distansarabetet en central frÄga. MÄnga som arbetat pÄ distans sade sig vilja ha möjlighet att sjÀlva vÀlja var de skulle arbeta ifrÄn efter pandemins slut.

Det Ă€r ett betydande vĂ€rderingsskifte, nĂ„got som företag behöver kunna hantera under Ă„ren som kommer. Organisationer kommer dock kunna spara miljoner pĂ„ sĂ„dant som hyror och förbrukningsvaror. Även produktivitetsbesparingar kommer göras, sĂ„som timmar som annars förslösas i onödiga möten och i pendling.

McKinseys rapport om framtidens arbete slÄr fast att "omkring 20-25 procent av de utvecklade ekonomiernas arbetskraft skule kunna jobba hemifrÄn mellan tre och fem gÄnger veckan." Det Àr fyra till fem gÄnger mer distansarbet Àn före pandemin.

Barnen klarar sig fint

Att vara förÀlder Àr ocksÄ nÄgot som har förÀndrats under det senaste ett och ett halva Äret. Tidigare jonglerade förÀldrar lÀmingar och hÀmtningar i ett fullspÀckat schema, ofta i jakten pÄ den "ultimala balansen" mellan jobb- och familjeliv. Idag bollar samma förÀldrar istÀllet vardagen med att ha barnen mer hemma medan de sjÀlva jobbar hemifrÄn i större omfattning.

Men trots att den utbredda uppdattningen Àr att pandemin varit pÄfrestande för familjer sÄ finns det underlag som pekar pÄ att den i vissa fall och aspekter varit vÀlgörande för bÄde vuxna och barn.

En studie frÄn World Economic Forum visar att förÀldrar uppvisar tydligt bÀttre resultat pÄ fler omrÄden under pandemiÄret 2020 jÀmfört med 2019. Det gÀller bÄde mammorna och papporna.

FÀder uppgav fÀrre undvikande anknytningsmönster och stress relaterat till förÀldrarskapet medan mödrarna uppvisade högre livstillfredstÀllelse. BÄde fÀder och mödrar uppgav starkare gemensam förÀldrarrelation och mer nöjdhet med sina relationer.

En fÀrsk undersökning visar dessutom att ungas mentala hÀlsa inte har pÄverkats negativt av restriktionerna under pandemin. MÄnga har istÀllet upplevt sig att vara mer i kontroll över sina liv under denna tid.

Resultaten Àr sÀrskilt intressanta mot bakgrund av större studier pÄ psykisk hÀlsa. NÀr tidskriften the Atlantic lÀt psykologiprofessorer utvÀrdera hur mÀnniskor i stort hanterat pandemin var resultatet slÄende: mÄnga uppvisade en stor grad av resiliens i samband med de stora förÀndringar som skedde i vÀrlden.

Vi har lÀrt oss att mÀnniskor klarar av att hantera tillfÀlliga förÀndringar i den egna vardagen och livsstilen, som att jobba hemifrÄn, ge upp resande - liksom att Àven isolera sig, avsevÀrt bÀttre Àn vad beslutsfattare kunnat förutspÄ.

Det finns bara en vÀg: framÄt

Trots pandemins allvarliga karaktĂ€r sĂ„ Ă€r det fullt möjligt för vĂ€rlden att bĂ„de kunna Ă„terhĂ€mta sig — och Ă€ven i vissa fall — blomstra.

För att kunna göra det mesta av potentialen krÀvs det dock ett solitt ledarskap. Ett vÀlkÀnt citat frÄn en politisk ledare frÄn förr sammanfattar den inneboende konflikten i dagens post-pandemiska tid.

FörÀndring tillhör livets lag. Och de som endast ser till dÄtiden eller nutiden kommer med all sÀkerhet att gÄ miste om framtiden (John F. Kennedy).

📝 FĂ„ en dos faktabaserad optimism varje vecka.

Bli en del av över 15 000 optimistiska, framtidsinriktade prenumeranter som vill att framtiden kommer snabbare.