Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
đŸ„— Är du redo för den nya maten? – Oumph, alger och labbodlat kött

đŸ„— Är du redo för den nya maten? – Oumph, alger och labbodlat kött

Vi vet redan att köttproduktion, trÄlfiske och ensidiga jordbruk i megaformat Àr miljöbovar med ett slutdatum. Desto bÀttre utvecklas ny klimatsmart mat i en strid ström.

Björn Bertoft
Björn Bertoft

Vi Àr inne i en spÀnnande mat-era med mÄnga omstÀllningar framför oss. Nya experimentella proteinalternativ dyker upp. De sÀgs vara skalbara och hÀvdar att de klarar kraven pÄ bÄde nÀringstÀthet och hÄllbar produktion. Vi har hittills lÀrt oss att mjölk kan tillverkas av havre, mandel och soja. Fler och fler alternativ till kött, fÄgel och fisk dyker upp i kyldiskar, pÄ hamburgerhak och i finkrogars menyer.

Det experimenteras intensivt med alger, tÄng, insekter och larver. Vi utforskar vilda vÀxtarter vi glömt bort och invasiva Àtliga vÀxter vi knappt ens visste fanns. Det odlas grönt kött i laboratorier och att skapa vÀlsmakande protein av luft, vatten och solstrÄlar Àr inte lÀngre en utopi.

Kanske möter du snart det hÀr pÄ menyn:

FörrÀtt: Knaperstekt sjögurka frÄn Vinga med hampaquinoa och syrlig tÄngyoghurt.
VarmrÀtt: VÀxthusodlad gotlÀndsk lax, algstuvad potatis och rapspaté med bas av silkeslarv och finska solflingor pÄ en bÀdd av aquaponisk tomatsallad.
EfterrÀtt: SjögrÀssorbet sötad med norsk jordgubbs-guava, avokadochoklad och finstrimlad hasselnötsost frÄn Gdansk.

Coolt – men törs vi verkligen prova?

Okej, insekter och tÄng lÄter kanske inte jÀttegott. Attityder och vanor Àr en frÄga som behöver hanteras lika varsamt som sjÀlva framstÀllningen av den nya maten.

Skepticismen har sina rötter i lĂ„nglivade kulturer, vĂ€rderingar och vanor. Men det Ă€r Ă€ven en genetisk instinkt, nedĂ€rvd frĂ„n mĂ€nsklighetens begynnelse – ny okĂ€nd mat kunde vara giftig eller farlig pĂ„ annat sĂ€tt.

Det tog till exempel 100 Är för den obehagliga utvÀxten under jorden att bli accepterad som den goda potatis vi Àter idag. Sushi accepterades dÀremot rekordsnabbt pÄ 80-talet. FrÄn att vara konstig rÄ fisk frÄn Asien till att plötsligt bli en yuppiesarnas trendrÀtt pÄ Wall Street. Och vi svenskar hakade pÄ.

Sushi accepterades rekordsnabbt pÄ 80-talet. KÀlla: Pixabay

Forskare och influencers har ett jobb att göra

För att överbrygga tveksamheter och skapa förtroende för mat i nya former forskar beteendevetare kring frÄgan hur den nya maten kan bli accepterad, igenkÀnd och efterfrÄgad.

En trend som banar vÀg för den nya maten Àr de unga generationernas vakna insikt om nödvÀndigheten att snabbt stÀlla om till en hÄllbar framtid. MotstÄndet kommer inte ovÀntat frÄn de Àldre generationerna som dyrkat klassisk gastronomi, utvecklad till ibland omotiverad fullÀndning.

Att ta kÄl pÄ myter, sprida kunskap och lyfta goda exempel via stjÀrnkockar, receptutvecklare och influencers Àr en vÀg framÄt.

Anna-Kajsa Lidell ligger bakom bland annat Beatburger och Oumph!

Anna-Kajsa Lidell pÄ Livekindly Collective vet hur svÄrt det kan vara att trÀnga genom misstÀnksamheten. Men hon har Àven sett lyftet nÀr polletten vÀl landat hos marknaden.

MotstÄndet var pÄtagligt nÀr hon introducerade sina Beatburgers pÄ den svenska marknaden 2012, gjorda pÄ 50 procent kött och 50 procent böna.

– Vi var tidigt ute och de unga skolbarnen Ă€lskade vĂ„ra bönburgare direkt, men vuxenvĂ€rlden och handeln behövde mer tid pĂ„ sig. Idag Ă€r mognaden och insikten pĂ„ en helt annan nivĂ„ tack och lov. Vi tvekade aldrig, för vi visste att vi hade en kanonprodukt och att det ”bara” var vanans makt vi stred mot, sĂ€ger Anna-Kajsa Lidell.

Kanske har du smakat Oumph!-burgarna pÄ Max, eller grillat Pulled Oumph! frÄn handelns frysdiskar? De Àr hennes senaste verk. Smakar och kÀnns lite som kyckling, men Àr baserade pÄ vÀxtprotein. I stort sett samma nÀringsvÀrde och proteinmÀngd men med en brÄkdels miljöbelastning. Idag nÀra 10 Är senare vinner de priser runt om i Europa och expanderar globalt.

De yngre Àlskade Beatburger direkt, menar Anna-Kajsa Lidell pÄ Livekindly Collective.

Alger, tÄng och sjögrÀs

I Japan har man skördat tÄng och sjögrÀs för matlagning sedan 700-talet. De tunna bladen runt sushin du Ät hÀromsistens hÀrstammar frÄn den traditionen.

HĂ€r uppe i norr Ă€r grönsaker frĂ„n havet en nymornad vetenskap som vĂ€cker ett allt större intresse. I Danmark Ă€r man föregĂ„ngare och svenska entreprenörer pĂ„ hugget lĂ€ngs syd och vĂ€stkusten skördar nu tĂ„ng och sjögrĂ€s med framgĂ„ng. De utvecklar Ă€ven chips, kryddor och kreativa matrĂ€tter och receptsamlingar. Äventyrslystna kan fĂ„ hĂ€nga med pĂ„ ”TĂ„ngsafari”, dvs simma lĂ€ngs klipporna med cyklop, sax och pĂ„se för att skörda tĂ„ng för eget bruk.

Fredrik Gröndahl forskar pÄ bland annat alger, tÄng och sjögrÀs som livsmedel. KÀlla: KTH, HÄkan Lindgren

PÄ Kristinebergs Marina Forskningsstation i FiskebÀckskil forskar man idag pÄ odling av alger, tÄng, sjögrÀs och strandnÀra djurarter som sjögurka, strandkrabbor, tÄngrÀkor med mera. Man ser goda utvecklingsmöjligheter med till exempel sockertÄng. De sÄs sommartid i akvarier och nÀr dess könsceller slÀpper frÄn tÄngen bildar de smÄ plantor som fastnar pÄ tunna linor i akvariet. Dessa linor fÀsts sedan pÄ rep som sÀnks ner i havet. DÄ Àr cellerna tre millimeter lÄnga och nÀr de sedan skördas pÄ vÄren Àr tÄngplantorna upp till tre meter lÄnga. DÀrefter kokas de, fryses och torkas.

– SockertĂ„ngen Ă€r snabbvĂ€xande och innehĂ„ller vĂ€ldigt mycket nyttigheter och det fina Ă€r ju att vi behöver inte göra nĂ„got. De behöver inte vattnas sĂ„klart och inte gödslas heller dĂ„ de lever pĂ„ vĂ„rt redan övergödda hav, sĂ€ger Fredrik Gröndahl, marinbiolog pĂ„ Kristinebergs Marina Forskningsstation.

PÄ det hÀr sÀttet kan man odla hÄllbar mat och rena vattnet samtidigt. Vi Àter och dricker för övrigt alger dagligen utan att veta om det. Alger Àr en global miljardindustri som producerar olika tillsatsÀmnen och förstÀrkare till matproduktion för att göra den fylligare och mer smakrik. Det fylliga skummet i din öl innehÄller med all sÀkerhet alger, bara en sÄn sak.

Havets tryffel, rörhinnan, Àr en delikat grönalg som uppskattas av stjÀrnkockar och som numera odlas pÄ vÀstkusten och pÄ Gotland.

Labbodlat kött – pĂ„ riktigt?

JodÄ, det odlas kött i laboratorier idag. PionjÀr var forskaren Dr. Mark Post vid Maastricht Universitet i NederlÀnderna. Han tog muskelceller frÄn kor och lÀt de föröka sig i en nÀringslösning. Cellerna alltsÄ.

Marks forskarteam hade framgÄng och de serverade den första odlade nötköttsburgaren Är 2013 inför en samlad vÀrldspress. De har sedan dess arbetat vidare med att utveckla textur och smak för att landa sÄ nÀra vanligt kött som möjligt. Planen var att inleda kommersiell försÀljning 2020. PÄ svenska Livsmedelsverket Àr man beredd pÄ att ta sig an en ansökan om godkÀnnande.

Singapore blev först i vÀrlden med att godkÀnna labbodlat kött i december 2020. Eat Justs labbodlade kyckling kommer i första hand att sÀljas pÄ restauranger i Singapore. KÀlla: Eat Just

En tydlig fördel Àr att inga djur behöver födas upp eller slaktas. Dessutom visar berÀkningar att en storskalig labbodlings koldioxidutslÀpp, vattenförbrukning, markanvÀndning och energiÄtgÄng bara utgör en brÄkdel av vad traditionell köttindustri skulle ha krÀvt för att producera samma mÀngd kött. Det har stor positiv betydelse.

Brist pĂ„ dricksvatten i de snabbt vĂ€xande storstĂ€derna i vĂ€rlden Ă€r till exempel en tickande hĂ„llbarhets- och rĂ€ttvisebomb. I Sao Paolo, Peking, Los Angeles, Kapstaden och Tokyo ligger vattenbristen högt upp pĂ„ priolistorna. StĂ€dernas vattenreservoarer drĂ€neras av jordbruk och köttproduktion. Den ineffektiva paradoxen Ă€r dessutom att en allt större andel av det jordbruket finns dĂ€r för att odla fram foder för samma köttproduktion
 Men, nu ser vi alltsĂ„ en mĂ€ngd olika lösningar dĂ€r vi kan producera livsmedel som bara krĂ€ver en brĂ„kdel av de resurser vi anvĂ€nder idag.

❓ Vill du lĂ€sa mer om framtidens mat? HĂ€ng med pĂ„ nĂ€sta del i den hĂ€r serien om invasiva arter, vitlöksfrasserade syrsor och mycket annat  – publiceras inom kort pĂ„ Warp News.

📝 FĂ„ en dos faktabaserad optimism varje vecka.

Bli en del av över 15 000 optimistiska, framtidsinriktade prenumeranter som vill att framtiden kommer snabbare.