Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
💡 Optimist’s Edge: VĂ€xtförĂ€dling pĂ„ nolltid med gensaxen CRISPR

💡 Optimist’s Edge: VĂ€xtförĂ€dling pĂ„ nolltid med gensaxen CRISPR

Det finns enorm potential för global hÀlsa i att anvÀnda CRISPR-teknologin för att redigera DNA i frukt och grönsaker. I framtiden kan bönderna fÄ mer betalt, medan konsumenter fÄr njuta av bÀttre och mer nÀringsrika produkter.

Christian von Essen
Christian von Essen

📉 Vad folk tycker

Kan du tÀnka dig att Àta frukt och grönsaker som redigerats med hjÀlp av gensaxen CRISPR? Nej 74 procent, ja 26 procent.

📈 HĂ€r Ă€r fakta

  • Gensaxen Crispr (egentligen CRISPR Cas-9) skapades 2012 och innebar för första gĂ„ngen möjligheten att redigera inne i en organisms DNA-kod.
  • UpptĂ€ckten belönades med Nobelpriset i kemi Ă„r 2020, vilket tilldelades Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna.
  • Tekniken innebĂ€r att det numera Ă€r möjligt att klippa och klistra med specifika egenskaper inuti exempelvis en gröda.
  • Resultatet blir exakt detsamma som traditionell vĂ€xtförĂ€dling – men mĂ„nga gĂ„nger snabbare.
  • Den första Crispr-behandlade produkten att sĂ€ljas kommersiellt var en tomatsort av SanaTechSeed i Japan 2021. Tomaten hade redigerats för att ha fördelaktiga hĂ€lsoegenskaper, bland annat genom en ökad förekomst av aminosyran GABA, vilket sĂ€gs kunna sĂ€nka blodtryck och verka avslappnande.

Vad kan man göra med Crispr?

  • FrĂ€mja anpassningsförmĂ„gan till olika typer av klimat.
  • Öka resistensen hos grödor mot olika sjukdomar, vilket ger mindre behov av bekĂ€mpningsmedel.
  • Öka nĂ€ringsinnehĂ„llet i grödan.
  • Tillverka rapsolja utan transfetter.
  • Kaffe utan koffein.
  • Produkter utan olika typer av allergener, till exempel vete med mindre gluten.
  • FrĂ„n SLU-forskning kommer bolaget SolEdits, som jobbar med Crispr-förĂ€dling av potatis. Bland annat potatis som inte utvecklar akrylamid nĂ€r man gör chips och pommes frites.

SÄ hÀr sÀger Mariette Andersson, forskare vid SLU och vd pÄ SolEdits, pÄ frÄgan om vad vi missar med den tuffa lagstiftningen (artikel hÀr):

– Miljöarbetet lider av att vi inte kan gĂ„ fortare fram. Det hĂ€r Ă€r mutationsprocesser som lika gĂ€rna skulle kunna ske i naturen, vi ger bara en hjĂ€lp pĂ„ traven. NĂ€r övriga vĂ€rlden har tillgĂ„ng till dessa förbĂ€ttrade grödor förlorar vi en hel del i hastighet och konkurrenskraft.

  • SolEdits samarbetar bland annat med Sveriges StĂ€rkelseproducenter för att fĂ„ fram potatis som skapar en bĂ€ttre typ av stĂ€rkelse, vilken eliminerar behovet av tillsatta kemikalier i exempelvis krĂ€mer och sĂ„ser. Den svenska stĂ€rkelseindustrin anvĂ€nder i dag ungefĂ€r 5000 ton kemikalier varje Ă„r.
  • Grönsaker med bĂ€ttre spĂ€nst och starkare fĂ€rger kan bidra till att öka hylltiden och minska matsvinnet.
  • Det amerikanska företaget Pairwise erbjuder sin Crispr-plattform till andra livsmedelsföretag och producenter för att ta fram nyttigare bladsallat, samt hallon, björnbĂ€r och körsbĂ€r utan frön eller kĂ€rnor. De vill göra det enklare för fler att Ă€ta mer nĂ€ringsrikt – smĂ„ steg mot bĂ€ttre folkhĂ€lsa.

Utmaningar

  • Den kanske största utmaningen för en bred tillĂ€mpning av Crispr Ă€r att tekniken sammanblandas med GMO. Men medan GMO innebĂ€r att man manipulerar en gröda utifrĂ„n, Ă€r Crispr bara en redigering av egenskaper som redan finns i organismens DNA. Det finns dock inga studier som hittills kunnat pĂ„visa att GMO skulle vara skadligt för mĂ€nniskor pĂ„ nĂ„got sĂ€tt.
  • Lagstiftning Ă€r en stor tröskel. Framförallt har man i EU infört tuffa regler mot GMO och Crispr har fĂ„tt hĂ€nga med pĂ„ tĂ„get. Samtidigt kan utvecklingen i andra lĂ€nder fortlöpa med högre hastighet, vilket i förlĂ€ngningen kan leda till en snedvriden konkurrenssituation. I USA utgĂ„r lagstiftningen frĂ„n perspektivet att man avstĂ„r frĂ„n reglering ifall DNA-mutationerna hade kunnat intrĂ€ffa ”pĂ„ naturlig vĂ€g”.
  • MotstĂ„nd frĂ„n konsumenterna – det Ă€r frestande att se pĂ„ de redigerade grödorna som onaturliga, men det rör sig alltsĂ„ om samma typ av vĂ€xtförĂ€dling som annars sker i naturen. MĂ€nniskan pĂ„skyndar bara processen.

💡 Optimist's Edge

💡
Med gensaxen CRISPR kan man odla frukt och grönsaker som Àr mer nÀringsrika, hÀlsosamma och enklare att Àta.

Genom att stÀrka grödorna mot sjukdomar, öka motstÄndskraften för klimatförÀndringar och göra odlingarna större och mer effektiva, kan stora vinster göras pÄ sÄvÀl företagsekonomisk som samhÀllsnivÄ.

I förlĂ€ngningen kan tekniken appliceras pĂ„ nĂ€stan vad som helst. Frukt och grönsaker Ă€r en bra början, men den stora potentialen kommer sannolikt – precis som under den “gröna revolutionen” – med utvecklingen av grödor som ris, majs, potatis, vete och havre.

👇 SĂ„ fĂ„r du Optimist’s Edge

  • HĂ„ll koll pĂ„ lagstiftningsdebatten och sĂ€tt dig in i de olika argumenten. Skulle vi kunna mĂ€tta betydligt fler mĂ€nniskor med mer nĂ€ringsrik mat om forskning och utveckling fick gĂ„ fortare fram? Den moderata EU-parlamentarikern Jessica PolfjĂ€rd har exempelvis argumenterat för att Sverige och EU bör lĂ€tta upp regelverket för vĂ€xtförĂ€dling med Crispr. Och nu verkar det faktiskt hĂ€nda saker inom EU för att komma nĂ€rmare en ny lagstiftning pĂ„ omrĂ„det.
  • Stötta forskning som laborerar med Crispr för att faststĂ€lla vad man kan göra i framtiden. SLU bedriver forskning pĂ„ omrĂ„det inom kompetenscentret SLU Grogrund - centrum för vĂ€xtförĂ€dling av livsmedelsgrödor.
  • Bland de företag som utforskar tekniken i dag kan vi (utöver Pairwise, SanaTechSeed och SolEdits) nĂ€mna Ukko, Yield10, Hudson River Biotechnology och BetterSeeds. MĂ„nga av dessa söker stĂ€ndigt nya samarbeten, kompetenser och pilotprojekt kring forskning och utveckling.
  • IfrĂ„gasĂ€tt nejsĂ€garna. Vad Ă€r egentligen ”naturligt”? Kanske Ă€r det naturligt att försöka förbĂ€ttra vĂ€rlden steg för steg?

FĂ„ ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter