đĄ Optimistâs Edge: VĂ€xtförĂ€dling pĂ„ nolltid med gensaxen CRISPR
Det finns enorm potential för global hÀlsa i att anvÀnda CRISPR-teknologin för att redigera DNA i frukt och grönsaker. I framtiden kan bönderna fÄ mer betalt, medan konsumenter fÄr njuta av bÀttre och mer nÀringsrika produkter.
Dela artikeln
đ Vad folk tycker
Kan du tÀnka dig att Àta frukt och grönsaker som redigerats med hjÀlp av gensaxen CRISPR? Nej 74 procent, ja 26 procent.
đ HĂ€r Ă€r fakta
- Gensaxen Crispr (egentligen CRISPR Cas-9) skapades 2012 och innebar för första gÄngen möjligheten att redigera inne i en organisms DNA-kod.
- UpptÀckten belönades med Nobelpriset i kemi Är 2020, vilket tilldelades Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna.
- Tekniken innebÀr att det numera Àr möjligt att klippa och klistra med specifika egenskaper inuti exempelvis en gröda.
- Resultatet blir exakt detsamma som traditionell vĂ€xtförĂ€dling â men mĂ„nga gĂ„nger snabbare.
- Den första Crispr-behandlade produkten att sÀljas kommersiellt var en tomatsort av SanaTechSeed i Japan 2021. Tomaten hade redigerats för att ha fördelaktiga hÀlsoegenskaper, bland annat genom en ökad förekomst av aminosyran GABA, vilket sÀgs kunna sÀnka blodtryck och verka avslappnande.
Vad kan man göra med Crispr?
- FrÀmja anpassningsförmÄgan till olika typer av klimat.
- Ăka resistensen hos grödor mot olika sjukdomar, vilket ger mindre behov av bekĂ€mpningsmedel.
- Ăka nĂ€ringsinnehĂ„llet i grödan.
- Tillverka rapsolja utan transfetter.
- Kaffe utan koffein.
- Produkter utan olika typer av allergener, till exempel vete med mindre gluten.
- FrÄn SLU-forskning kommer bolaget SolEdits, som jobbar med Crispr-förÀdling av potatis. Bland annat potatis som inte utvecklar akrylamid nÀr man gör chips och pommes frites.
SÄ hÀr sÀger Mariette Andersson, forskare vid SLU och vd pÄ SolEdits, pÄ frÄgan om vad vi missar med den tuffa lagstiftningen (artikel hÀr):
â Miljöarbetet lider av att vi inte kan gĂ„ fortare fram. Det hĂ€r Ă€r mutationsprocesser som lika gĂ€rna skulle kunna ske i naturen, vi ger bara en hjĂ€lp pĂ„ traven. NĂ€r övriga vĂ€rlden har tillgĂ„ng till dessa förbĂ€ttrade grödor förlorar vi en hel del i hastighet och konkurrenskraft.
- SolEdits samarbetar bland annat med Sveriges StÀrkelseproducenter för att fÄ fram potatis som skapar en bÀttre typ av stÀrkelse, vilken eliminerar behovet av tillsatta kemikalier i exempelvis krÀmer och sÄser. Den svenska stÀrkelseindustrin anvÀnder i dag ungefÀr 5000 ton kemikalier varje Är.
- Grönsaker med bÀttre spÀnst och starkare fÀrger kan bidra till att öka hylltiden och minska matsvinnet.
- Det amerikanska företaget Pairwise erbjuder sin Crispr-plattform till andra livsmedelsföretag och producenter för att ta fram nyttigare bladsallat, samt hallon, björnbĂ€r och körsbĂ€r utan frön eller kĂ€rnor. De vill göra det enklare för fler att Ă€ta mer nĂ€ringsrikt â smĂ„ steg mot bĂ€ttre folkhĂ€lsa.
Utmaningar
- Den kanske största utmaningen för en bred tillÀmpning av Crispr Àr att tekniken sammanblandas med GMO. Men medan GMO innebÀr att man manipulerar en gröda utifrÄn, Àr Crispr bara en redigering av egenskaper som redan finns i organismens DNA. Det finns dock inga studier som hittills kunnat pÄvisa att GMO skulle vara skadligt för mÀnniskor pÄ nÄgot sÀtt.
- Lagstiftning Ă€r en stor tröskel. Framförallt har man i EU infört tuffa regler mot GMO och Crispr har fĂ„tt hĂ€nga med pĂ„ tĂ„get. Samtidigt kan utvecklingen i andra lĂ€nder fortlöpa med högre hastighet, vilket i förlĂ€ngningen kan leda till en snedvriden konkurrenssituation. I USA utgĂ„r lagstiftningen frĂ„n perspektivet att man avstĂ„r frĂ„n reglering ifall DNA-mutationerna hade kunnat intrĂ€ffa âpĂ„ naturlig vĂ€gâ.
- MotstĂ„nd frĂ„n konsumenterna â det Ă€r frestande att se pĂ„ de redigerade grödorna som onaturliga, men det rör sig alltsĂ„ om samma typ av vĂ€xtförĂ€dling som annars sker i naturen. MĂ€nniskan pĂ„skyndar bara processen.
đĄ Optimist's Edge
Genom att stÀrka grödorna mot sjukdomar, öka motstÄndskraften för klimatförÀndringar och göra odlingarna större och mer effektiva, kan stora vinster göras pÄ sÄvÀl företagsekonomisk som samhÀllsnivÄ.
I förlĂ€ngningen kan tekniken appliceras pĂ„ nĂ€stan vad som helst. Frukt och grönsaker Ă€r en bra början, men den stora potentialen kommer sannolikt â precis som under den âgröna revolutionenâ â med utvecklingen av grödor som ris, majs, potatis, vete och havre.
đ SĂ„ fĂ„r du Optimistâs Edge
- HÄll koll pÄ lagstiftningsdebatten och sÀtt dig in i de olika argumenten. Skulle vi kunna mÀtta betydligt fler mÀnniskor med mer nÀringsrik mat om forskning och utveckling fick gÄ fortare fram? Den moderata EU-parlamentarikern Jessica PolfjÀrd har exempelvis argumenterat för att Sverige och EU bör lÀtta upp regelverket för vÀxtförÀdling med Crispr. Och nu verkar det faktiskt hÀnda saker inom EU för att komma nÀrmare en ny lagstiftning pÄ omrÄdet.
- Stötta forskning som laborerar med Crispr för att faststÀlla vad man kan göra i framtiden. SLU bedriver forskning pÄ omrÄdet inom kompetenscentret SLU Grogrund - centrum för vÀxtförÀdling av livsmedelsgrödor.
- Bland de företag som utforskar tekniken i dag kan vi (utöver Pairwise, SanaTechSeed och SolEdits) nÀmna Ukko, Yield10, Hudson River Biotechnology och BetterSeeds. MÄnga av dessa söker stÀndigt nya samarbeten, kompetenser och pilotprojekt kring forskning och utveckling.
- IfrĂ„gasĂ€tt nejsĂ€garna. Vad Ă€r egentligen ânaturligtâ? Kanske Ă€r det naturligt att försöka förbĂ€ttra vĂ€rlden steg för steg?
