Joe Biden mot Bernie Sanders är ett intressant slag i kriget mellan det nya och det gamla (Bernie får trots åldern 78 år representera det nya, mot 77-årige ynglingen Biden.)

Biden är en del av det partietablissemang som de senaste årtiondena haft stort inflytande över vem som vinner nomineringen. Genom primärvalen är det väljarna som avgör vem som vinner, men för att ens ha en chans att presentera sig ordentligt för dem har det krävts tillräckligt stöd i partiets etablissemang och intressegrupper.

Stöd hos tillräckligt många inflytelserika personer och grupper gav dig tillgång till pengar, det öppnade dörrar i media, hjälpte dig att bygga en kampanjorganisation. Utan det stödet var uppförsbacken avsevärd och omöjlig att ta sig upp för om du i etablissemangets ögon var för extrem.

Internet har ändrat på det.

Howard Dean var pionjären i USA, när han 2004 började samla in pengar på nätet. Han gick upp som en raket, skapade rejält gräsrotsengagemang, men kampanjorganisationen blev inte tillräckligt stark så när motståndarna gav sig på honom strax innan valet i Iowa föll det samman. Howard Dean lämnade med ett berömt skrik.

Internet har kommit en lång väg sedan 2004. Inte bara är det fler människor som finns där, de är vana att betala för saker på nätet, betalverktygen är utvecklade och det finns många människor med expertis i att crowdfunda. Det går att organisera hela kampanjer via nätet.

Du kan med andra ord runda grindvakterna. De har fortfarande inflytande, men deras makt är mycket mindre.

Donald Trump är ett exempel på det. Hatad av det republikanska etablissemanget när han lanserade sin kampanj. Tunga, välfinansierade motståndare med etablissemanget bakom sig, som Jeb Bush, var chanslösa. Via Twitter hade Trump en egen kanal där han trumpetade så hårt att det gav närmast totalt genomslag i traditionella medier också.

Bernie Sanders sågs i början av kampanjen 2016 som ett skämt, men grindvakterna satte skrattet i halsen när pengarna började rulla in. Miljontals smådonationer gav honom en enorm kampanjkassa. Han förlorade då mot den starkaste etablissemangskandidaten av dem alla, Hillary Clinton, men har ägnat de fyra senaste åren att bygga vidare och nu är Bernie Sanders starkare än någonsin.

Sanders är inte den enda kandidaten av den här sorten i årets val. Andrew Yang kom från ingenstans med ett helt annorlunda budskap. Ingen succé, men han kom långt. Pete Buttigieg fick en del gillande nickningar från etablissemanget, men han var inte ett dugg etablerad själv, som borgmästare i hålan South Bend som främsta merit. Trots det vann han Iowa.

När Joe Biden står mot Bernie Sanders testas återigen hur långt maktskiftet har kommit. Demokratiska etablissemanget klarade sig med nöd och näppe 2016, men 2020 tog Sanders över ledartröjan och fram till South Carolina var han favorit. Sen gjorde Biden en sjuhelsikes comeback och partietablissemanget kastade sig runt hans hals innan supertisdagen.

Det troligaste resultatet i demokraternas primärval är att ingen kandidat når en majoritet av delegaterna innan konventet. Om ingen vinner i den första röstningsomgången på konventet så kan 500 så kallade superdelegater rösta i andra omgången.

Vilka är superdelegaterna? Partietablissemanget.