Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
🐋 Slutet pĂ„ valjakten

🐋 Slutet pĂ„ valjakten

Efter 200 Är av hÀnsynslös valjakt Àr den nu nÀstan helt avskaffad. Mest illa ute var blÄvalen dÀr populationen minskade med 98,5 procent pÄ grund av jakt. Nu ser vi hur den ÄterhÀmtar sig igen och det finns fler exempel pÄ en positiv utveckling.

Magnus Aschan
Magnus Aschan

Som mest kan de vÀga över 150 ton och, baserat pÄ nuvarande forskning, Àr de dÀrmed de största djuren som nÄgonsin levt pÄ jorden. Trots det var blÄvalen nÀra att helt utrotas. Populationen minskade med 98,5 procent pÄ grund av valjakten, enligt Our World in Data.

BlÄvalens storlek var inget som skyddade den i det hÀr fallet. TvÀrtom, eftersom den var en vÀrdefull kÀlla till olja, kött och fett, som gav oss brÀnsle till energi och mÄnga andra industriella tillÀmpningar.

Att jaga val Àr nÄgot som gjorts Ätminstone sedan medeltiden. DÄ handlade det om smÄ mÀngder vilket inte pÄverkade valpopulationerna nÀmnvÀrt.

I USA tog valjakten rejÀl fart under 1800-talet och var som mest intensiv under 1840-talet. DÄ producerades 550,000 tunnor valolja, frÀmst frÄn kaskelottvalar.

Drygt hundra Är senare, pÄ 1960-talet, var valjakten som mest intensiv globalt. DÄ dödades 80,000 valar varje Är.

Det gick inte obemÀrkt förbi att den omfattande jakten var ohÄllbar. Ett antal lÀnder bildade International Whaling Commission, IWC, 1946 för att ta reda pÄ hur man hanterar internationella valfÄngstbestÄnd. Kvoter infördes, men lÀnder följde dem inte. ValfÄngstnivÄerna fortsatte att stiga, Àven efter att andra vÀrldskriget givit valarna ett kort andrum. I mitten av 1900-talet drevs mÄnga arter till grÀnsen för utrotning.

I mitten av 1900-talet sÄg det dystert ut för valarna, ÀndÄ lyckades vÀrlden vÀnda trenden. I diagrammet ser vi antalet valar som dödats per decennium. Vi ser en gradvis uppgÄng under första hÀlften av seklet, med undantag för krigsÄren, med en topp pÄ 1960-talet dÄ 703,000 valar dödades. Men, sedan dess ser vi en kraftig nedgÄng. Dels beror det hÀr pÄ att populationerna bland vissa valar minskat sÄ kraftigt att de var sÀllsynta och dÀrför ekonomiskt inte lönsamma att jaga lÀngre.

Tekniska framsteg gjorde ocksÄ att det fanns andra produkter som ersatte valolja och ben inom kosmetika-, livsmedels- och textilindustrin. De nya produkterna var billigare och mer tillgÀngliga vilket gjorde att valfÄngstindustrin tappade sin lönsamhet.

Det skedde ytterligare en massiv politisk förÀndring pÄ 1980-talet. Fler och fler lÀnder blev medlemmar i International Whaling Commission.

Det vi ser Àr, nÀstan, slutet pÄ valjakten. TyvÀrr har vi Ànnu inte eliminerat den helt och hÄllet. Vissa lÀnder som Japan, Norge och Island har Äterupptagit valjakten i begrÀnsad skala utanför IWC:s riktlinjer. Dessa lÀnder jagar vanligtvis arter som inte anses vara kritiskt hotade.

Den kraftigt minskade jakten har gjort att valbestÄndet ökat:

  • BestĂ„ndet av blĂ„val pĂ„ det södra halvklotet ökar med 2,4-8,4 procent per Ă„r
  • Grönlandsvalen har ökat med tre procent per Ă„r sedan 1978, nĂ€r den första tillförlitliga rĂ€kningen Ă€gde rum
  • Sillvalen i norra Stilla havet har ökat med 4-5 procent Ă„rligen

Mer information om valbestÄnden i vÀrlden kan du lÀsa om hos IWC.

📝 FĂ„ en dos faktabaserad optimism varje vecka.

Bli en del av över 15 000 optimistiska, framtidsinriktade prenumeranter som vill att framtiden kommer snabbare.