• Blåbocken var det första stora afrikanska däggdjuret som människan utrotade i modern tid.
• Företaget Colossal Biosciences arbetar nu för att återskapa arten med hjälp av genteknik.
• Arbetet bygger upp metoder som även kan hjälpa andra hotade antiloparter.

En art som försvann för över 200 år sedan

Blåbocken var en antilop som levde på Sydafrikas kustnära gräsmarker. Den sågs senast i det vilda 1799. Då var den redan det första stora afrikanska däggdjuret som människan utrotat i dokumenterad historia. Jakt, kolonial expansion och snabba förändringar i landskapet bidrog till att arten försvann.

Blåbocken var en medelstor antilop. Den blev upp till 120 centimeter hög vid manken och vägde mellan 120 och 200 kilo. Den hade en silvergrå päls med en blåaktig ton i solljus, böjda horn och en ljusare ansiktsmask. Dess närmaste nu levande släktingar är häst­antilopen och sabelantilopen.

I dag finns bara sju bekräftade exemplar bevarade, samtliga i europeiska museer i Berlin, Wien, Stockholm, Paris, Leiden, Amsterdam och London. Inget av dem är komplett. De flesta består av delar av skinn eller enstaka skallar.

Genetiken kartläggs

Colossal Biosciences arbetar nu för att återskapa arten. Företaget publicerade ett första arvsmassa från blåbock i en vetenskaplig studie 2024. Den visade att arten är nära släkt med häst- och sabelantilop.

Forskarna tar nu fram data från fler museiprover för att förstå den genetiska variationen som fanns innan arten dog ut. De har också byggt referensgenom för häst- och sabelantilop. Genom att jämföra arvsmassorna kartlägger de vilka gener som ger blåbocken dess särdrag, som den grå pälsen och ansiktsmasken.

Stegen i arbetet

Colossals forskare hör till de första i världen som etablerat cellinjer från antiloper. Cellinjerna ska användas för att ändra arvsmassan så att blåbockens egenskaper återskapas.

Parallellt utvecklas reproduktionsteknik för antiloper, som ägguttag, provrörsbefruktning och embryoöverföring. Slutsteget är kloning genom så kallad kärnöverföring. Då förs en cellkärna med blåbockens genvarianter in i en äggcell från en antilop, varefter embryot överförs till en surrogatmamma.

Nytta för andra antiloper

Arbetet sker tillsammans med organisationerna Endangered Wildlife Trust, Advanced Conservation Strategies och Re:wild. Mer än 90 procent av blåbockens ursprungliga gräsmarker har försvunnit till jordbruk och bebyggelse, vilket gör att återinförande kräver att även livsmiljön återställs.

Metoderna som tas fram kan användas på fler arter. Sju arter av slidhornsdjur är i dag akut hotade och ytterligare två har dött ut på senare tid. Den reproduktions- och genteknik som utvecklas i projektet kan bli verktyg för att stärka utsatta antilopbestånd i Afrika.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.