Ett av de stora problemen med att bota cancer är att det finns så stor variation bland tumörerna. En behandling som fungerar utmärkt för en patient kanske inte fungerar alls för en annan. Men forskare vid University of Chicago Medicine har hittat ett sätt att använda nanoteknik för att optimera behandlingen av olika typer av tumörceller.

Egentligen rör det sig om två metoder som forskarna kombinerat för att få största möjliga verkan. Ena metoden heter nanoscale Metal-Organic Frameworks, nMOF. Den går ut på att skapa strukturer som bara är några nanometer stora och som är byggda av så kallat fotosensibiliserande material.

Detta material genererar stora mängder fria radikaler om det bestrålas. Fria radikaler är molekyler som lätt reagerar med andra ämnen i kroppen och som kan orsaka stor skada på celler, både friska celler och cancerceller.

Med nMOF-tekniken går det att sända mängder av de små strukturerna till området där det finns en tumör. Genom att sedan bestråla området med röntgenstrålning frigörs stora mängder fria radikaler som angriper och förstör tumören.

Strålning och medicin i ett

Men tumören kan ha spritt sig till ställen som inte bestrålas och här kommer den andra delen av metoden in. Forskarna har byggt strukturen så att den kan transportera läkemedel som också frigörs när strukturen bestrålas.

Dessa läkemedel kan skräddarsys så att de aktiverar immunförsvaret och får det att reagera mycket kraftigare på de antigener som identifierar den cancer som ska bekämpas. I djurförsök har det visat sig att metoden är effektiv för att både slå ut den lokala tumören och få immunförsvaret att hitta och förstöra likadana cancerceller på andra ställen i kroppen.

Forskarna ska nu gå vidare och försöka göra metoden ännu effektivare.

– Vi förfinar nu designen av nMOF och dess leverans av läkemedel inför våra tester på människor. Vi arbetar mycket med att hitta den bästa varianten så att vi kan använda den i kliniska tester som förhoppningsvis ska komma igång inom två-tre år eller ännu tidigare, säger Ralph Weichselbaum, professor på University of Chicago och en av forskarna bakom metoden.