Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
💉 Hajar kan bli rĂ€ddningen frĂ„n coronavirus

💉 Hajar kan bli rĂ€ddningen frĂ„n coronavirus

SmÄ antikroppsliknande proteiner frÄn hajars immunförsvar, sÄ kallade vNAR, kan bli rÀddningen frÄn framtida virussjukdomar som liknar COVID-19.

Alexander Engelin
Alexander Engelin

Dela artikeln

En ny studie frÄn University of Wisconsin-Madison visar att proteiner frÄn hajars immunförsvar som liknar mÀnskliga antikroppar, kan komma att bli anvÀndbara för att förhindra virus som liknar SARS-CoV-2 (frÄn vilket COVID-19 hÀrstammar) frÄn att infektera mÀnskliga celler.

Proteinerna, Àven kÀnda som vNAR, uppvisade en neutraliserande effekt pÄ WIV1-CoV, ett coronavirus som cirkulerar bland fladdermöss, men Ànnu inte har spridit sig till mÀnniskor; Àven om det likt SARS-CoV-2 (COVID-19) kan infektera mÀnskliga celler.

Utöver WIV1-CoV sÄ testades proteinerna mot dÄvarande varianter av COVID-19-viruset*, en "pseudotyp" av viruset (en version av viruset som inte kan replikera sig sjÀlvt i celler) och SARS-CoV-1, den tidigare version av coronavirus som orsakade det första SARS-utbrottet 2003.

Storleken pÄ proteinerna avgörande

Proteinerna (vNAR) som studerats Àr endast en tiondel av mÀnskliga antikroppars storlek. Detta gör att de kan komma Ät pÄ stÀllen dÀr vÄrt egna immunförsvar vanligtvis inte kommer Ät. Enligt Aaron LeBeau, professor i patologi vid University of Wisconsin-Madison, som hjÀlpt till att leda studien, kan proteinerna ocksÄ utforma en annan geometri, vilket gör att den pÄ sÄ vis kan kÀnna igen andra typer av strukturer i proteiner Àn vad mÀnskliga antikroppar kan.

Hittills har tre effektiva proteiner identifierats, varav ett av proteinerna fÀste sig vid en rÀffla nÀra det omrÄde dÀr viruset fÀster sig vid mÀnskliga celler. Genom att fÀsta sig dÀr hindras virusmolekylen frÄn att sammankopplas med den mÀnskliga cellen. DÄ flera virus fÀster sig till mÀnskliga celler pÄ liknande vis, Àr det högst troligt att metoden fungerar Àven pÄ beslÀktade virus, sÄsom MERS-coronavirus.

Hoppet Àr att kunna utveckla ett vaccin i förberedande syfte, som kan komma att anvÀndas vid utbrott av nya virus. Vad som ÄterstÄr nu Àr att testa hur vÀl proteinerna fungerar i mÀnniskokroppen, dÄ testerna hittills gjorts i isolerade miljöer.


*Studien utfördes innan omikron-mutationen av SARS-CoV-2 upptÀckts, sÄledes har Ànnu inga resultat rörande den senaste mutationen publicerats. Modeller indikerar dock att proteinerna bör vara fortsatt effektiva.


FĂ„ ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter