Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
đŸ™ïž TrĂ€skyskrapor - den nya stadssiluetten

đŸ™ïž TrĂ€skyskrapor - den nya stadssiluetten

De senaste monteringsteknikerna för trÀpaneler gör det möjligt att höja ribban för skyskrapor i trÀ, vilket skapar organiska jÀttar med lÀgre miljöpÄverkan.

Marco Borsari
Marco Borsari

Skyskrapor, enorma byggnader som exempelvis Burj Khalifa, Taipei 101, Petronas Towers och Empire State Building, Àr oftast byggda i traditionella material som stÄl och betong. Det finns dock ett nytt - eller ska vi sÀga gammalt - material som Àr pÄ frammarsch: trÀ.

Norge har för stunden tagit tÀten i detta nya skyskrape-race och Àr i full fÀrd med att slutföra bygget av en enorm 86-meters skyskrapa gjord i trÀ. Men tÀvlingen har bara börjat.

Generellt sett sÄ har stÄl den motstÄndskraft, flexibilitet och lÀtthet som lÀmpar sig bÀst för skyskrapor.

Inget traditionellt naturmaterial kan lika enkelt uppnÄ stÄlets egenskaper nÀr byggnaderna börjar bli höga.

Att bygga höga byggnader med organiska material, som trÀ, Àr komplicerat eftersom det Àr ett anisotropt material. En vanlig trÀpanel kan erbjuda motstÄnd endast i en riktning, medan skyskrapor Àr höga och flexibla byggnader som belastas i alla led.

Men de traditionella materialens (stÄl, betong) monopol har genererat tunga konstruktioner med bÄde höga byggkostnader och en hög miljöpÄverkan. Det Àr dÀrför byggsektorn stÄr för cirka 40 procent av de globala energirelaterade utslÀppen.

Produktion av delar av en skyskrapa av trÀ designad av Thornton Tomasetti.

Intresset för naturliga byggmaterial Àr dock pÄ uppgÄng, sÀrskilt nÀr det gÀller trÀ sÄ har intresset ökat.

Aktuell forskning om teknologierna CLT (Cross Laminated Timber) och LimtrÀ visar pÄ mycket intressanta resultat nÀr det gÀller skyskrapor.

Hur kommer det sig att dessa nya tekniker lyckats med det som fram tills helt nyligen verkade omöjligt, nÀmligen att bygga skyskrapor i trÀ?

TrÀskyskraporna gick lÀngre

TrĂ€skyskraporna var frĂ„n början en uppfinning frĂ„n Österrike och Tyskland, med anor frĂ„n slutet av 1900-talet.

Numera satsar norra Europa mycket resurser pÄ detta omrÄde. TrÀbyggnaderna har gÄng pÄ gÄng satt höjdrekord.

Tall Timber Building, uppförd i stadsdelen Kajstaden vid MÀlaren i VÀsterÄs, invigdes 2019. Med trÀ istÀllet för betong berÀknas den totala koldioxidbesparingen till 550 ton CO2.

Till exempel Àr komplexet som ikoniskt kallas "The Tall Timber Building" Sveriges högsta masstimmerbyggnad.

C.F. MÞller Architects ritade en niovÄningsbyggnad i trÀpaneler av CLT och limtrÀ hopfogade med skruv, vilket gör att konstruktionen bÄde Àr demonterbar och Ätervinningsbar.

Men titeln vÀrldens högsta skyskrapa tillhör Mjostarnet, en 18 vÄningar hög norsk byggnad pÄ 85,4 meter.

Mjostarnet, som sticker ut vid stranden av sjön MjÞsa, Norges största sjö, byggdes endast med lokala resurser.

Företaget Moelven Limtre byggde byggnaden med pelare, balkar och diagonaler i CLT-laminerat trÀ, medan golv och skivdelar Àr gjorda med limtrÀteknik.

PÄ sÄ sÀtt skapas en mycket lÀtt konstruktion, och den Àr dÀrför enkel och snabb att bygga. Dessutom bidrar naturliga material som trÀ till att förbÀttra mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande genom bland annat bÀttre luftkvalitet.

Hur var dessa "mirakel" tekniskt möjliga? Vi mÄste komma in i trÀhusens strukturer för att förstÄ detta ordentligt!

TvÄ tekniker som fÄr byggnader att vÀxa

CLT och limtrÀ Àr teknologier baserade pÄ att bearbeta samma material, ihoplimmade trÀlameller, men med olika monteringstekniker och syften.

Teknik för korslaminerat trÀ (CLT) bestÄr av limning av trÀpaneler anordnade vinkelrÀtt mot varandra. Genom att limma lager av trÀ i rÀta vinklar, fÄr brÀdorna bÀttre strukturell styvhet Ät bÀgge hÄll, vilket övervinner problemet med anisotropi.

Korslaminerade paneler Àr anordnade i 90 grader för att erhÄlla styvhet Ät alla hÄll. CLT gör det möjligt att erhÄlla styva plana trÀytor som vÀggar och golv.

LimtrÀ Àr tillverkat av smala lameller som placeras i samma riktning, limmas och pressas ihop med fuktbestÀndigt strukturlim. LimtrÀ Àr starkare och styvare Àn massivt trÀ av samma storlek.

LimtrÀ Àr perfekt för att tillverka styva ramelement som balkar eller pelare i höga byggnader. Att uppnÄ en motstÄndskraftig ram Àr framför allt viktigt eftersom den representerar den bÀrande delen av en byggnad.

PÄ sÄ sÀtt Àr det möjligt att med kombinationen av korslaminerat trÀ och limtrÀskivor hopfogade med skruv skapa en styv och motstÄndskraftig ram som kan anvÀndas för skyskrapor med en struktur som liknar den som stÄl- och betongelement Ästadkommer.

TrÀmaterialet Àr med andra ord jÀmförbar med en stÄlkonstruktion, men Àr det möjligt att sÄ smÄningom till och med övertrÀffa stÄlet?

Detta Àr bara början...

Det finns flera unika egenskaper hos materialet som gör att det finns goda möjligheter framÄt för limtrÀ- och CLT-trÀkonstruktioner:

  • virket frĂ„n hĂ„llbara skogar Ă€r en eko-hĂ„llbar resurs som naturligt absorberar CO2
  • i slutet av sin livslĂ€ngd kan trĂ€ Ă„teranvĂ€ndas som biomassa för att framstĂ€lla förnybar energi
  • konstruktionen isolerar vĂ€rme och ljud bĂ€ttre
  • trĂ€ Ă€r ett lĂ€tt och motstĂ„ndskraftigt material som tillĂ„ter skapandet av smĂ„ fundament och minskar transportkostnaderna
  • ...och det modulĂ€ra och flexibla konstruktionselement, som lĂ€mpar sig för att prefabricera elementen och montera dem pĂ„ plats, pĂ„skyndar takten pĂ„ hela konstruktionsarbetet

GrÀnserna för trÀbyggnaderna hÄller redan pÄ att förflyttas.

Ascent MKE, en 25-vÄningars trÀbyggnad pÄ 86 meter (284 fot), ska stÄ fÀrdig 2022 i Wisconsin (USA).

Tack vare de senaste tekniska framstegen inom CLT och limtrÀ har företaget Thronton Tomasetti designat en byggnad som perfekt utvecklar naturliga kvaliteter för att skapa lyxlÀgenheter. Det mest innovativa inslaget i projektet Àr minimeringen av de material som anvÀnds genom att sÀnka byggkostnaderna.

Den enda begrÀnsningen för dessa konstruktioner Àr den lÄga anvÀndningen, vilket skapar höga produktionskostnader. Men som vi redan har sett: forskningen Àr pigg pÄ att hitta sÀtt att minska kostnaderna, som redan sjunker dramatiskt.

NÀr dessa tekniker vÀl anvÀnds i stor utstrÀckning kan det bli möjligt att göra skyskrapor i trÀ Ànnu billigare och ytterligare förbÀttra detaljerna och teknikerna för att pÄ sÄ sÀtt höja ribban för trÀskyskrapor Ànnu ett snÀpp.

🌳 Den optimistiska framtiden Ă€r ett trĂ€d
Om du trodde att den lyckade mÄnlandningen pÄ 60-talet berodde pÄ tur och höga ambitioner tror du fel. Nicklas Berild Lundblad skriver om hur optimism bör bygga pÄ en analys av vad vÀxande mÀnskliga förmÄgor kan Ästadkomma.

FĂ„ ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter