Det här en premium-artikel som är öppnad för dig av våra Premium Supporters. De stödjer vårt arbete med att sprida faktabaserad optimism. Vill du också stödja oss kan du läsa mer här.

Den accelererande teknikutvecklingen gör att vi kan skapa mer av mindre. Så trots att jorden har begränsade resurser, planetära gränser som vi måste hålla oss inom, är det inte fråga om något nollsummespel. Den nya teknik vi bakar handlar inte om att tillsätta fler ingredienser utan om att skapa bättre recept.

Det här innebär att den omställning vi behöver göra, och redan är inne i, för att hålla oss inom de planetära gränserna inte betyder att vi måste finna oss i sämre livskvalitet, mindre frihet och rörlighet. Tvärtom. Teknikutvecklingen gör det möjligt att skapa en bättre värld där du tillsammans med fler än någonsin på jorden får ökad livskvalitet, större frihet och rörlighet.

Diagnostisering – vi mäter och analyserar bättre än någonsin

Tekniken hjälper oss att ställa väsentligt bättre diagnoser inom en mängd områden. Sensorer och artificiell intelligens, AI, är kraftfulla verktyg för att samla in och bearbeta data från enormt komplexa system: allt från människans kropp till jordens klimat.

Efter att forskarvärlden i många år varnat för konsekvenserna av utsläpp av växthusgaser i atmosfären är idag informationsunderlaget långt mer detaljerat och analyserna långt mer rigorösa. Det här beror i sin tur på betydligt bättre data från satelliter, förbättrad mätutrustning och kraftfullare datorer vilket gör beräkningar på mycket stora datamängder möjliga.

De prognoser som idag sker är mer exakta än för bara några år sedan och de talar sitt tydliga språk, människans utsläpp av växthusgaser påverkar atmosfären och vår livsmiljö. Utrymmet för att tvivla på eller misstolka den här informationen idag är obefintligt.

NASA:s GISTEMP är tillsammans med data från amerikanska National Oceanic and Atmospheric Administration två av de bästa datakällorna som finns i världen vad gäller jordens temperaturförändringar. Båda källorna baseras på data från tusentals termometrar som är utspridda över planeten och ett ökande antal havsmätningar från bojar och andra instrument. Detta data kompletteras av bland annat NASA:s Aqua-satellit som är utrustad med ett mätinstrument, Atmospheric Infra-Red Sounder eller AIRS, som oberoende kan mäta yttemperaturen på planeten med mycket hög exakthet.

Den snabba utvecklingen av allt bättre och billigare sensorer gör också att vi kan mäta påverkan på ekosystem, utsläpp, energianvändning och mycket annat.

Den enorma mängd data sensorer och satelliter genererar analyseras med hjälp av artificiell intelligens i beräkningskluster vars prestanda ökar exponentiellt. Sedan 2012 har beräkningskraften i världens största AI-system ökat med 300 000 gånger, enligt OpenAI. Det är en fördubbling i prestanda var 3,5 månad.

Microsofts initiativ ”AI for Earth” har bland annat lyckats plöja igenom 200 miljoner bilder på dryga 10 minuter till en kostnad av knappt 500 kronor. Det här resultatet gör det blanda annat möjligt att skapa nya högupplösta bilder av planetens marktäcke. I Chesapeake Bay, USA, har tekniken använts för att skapa kartor med en-meters-upplösning vilket ger naturvårdare tillgång till data som har en informationsmängd som är 900 gånger större än tidigare.

Sensorer, satelliter och AI är de tre mest framstående teknikerna som ger oss möjligheten att diagnostisera problem och skapa väsentligt bättre analyser än tidigare. Det gör i sin tur att vi kan skapa långt bättre och mer effektiva gröna lösningar.

Effektivisering – färre ingredienser men bättre recept

Användningen av sensorer och AI stannar naturligtvis inte vid diagnosticering. Tekniken är även drivande inom den effektivisering vi ser inom i stort sett alla branscher och samhällsområden. För många nationer, organisationer och företag är det just effektivisering som är den mest uppenbara nyttan med utvecklingen inom AI och sensorer, den lägst hängande frukten.

Industri 4.0 är den benämning som ofta används för att beskriva den revolution vi nu är i inledningen av och som till stor del handlar om effektivisering. Men det är inte en effektivisering enbart av industrin, vilket namnet kanske lurar oss till, det handlar om en fjärde industriell revolution som väntas bli minst lika omvälvande som den industrialisering som skedde för ungefär 100 år sedan i och med elektrifieringen. Ingen bransch och ingen samhällssektor kommer att lämnas oberörd.

Inom logistik och transport ser vi en utveckling där automatisering, som drivs av AI och sensorer, tillsammans med elektrifiering förändrar dessa områden i grunden. Forskare på KTH menar att självkörande bilar kommer att förändra våra städer inom bara några år. Idag råder ett enormt resursslöseri där våra fordon står parkerade över 95 procent av tiden och dessutom upptar väldigt mycket plats i städerna i form av parkeringsplatser och parkeringshus.

Tack vare den självkörande tekniken skulle alla resor som idag görs med bil i Stockholm kunna utföras med bara åtta procent av dagens antal bilar. 92 procent av bilarna skulle kunna tas bort och vi skulle ändå kunna göra samma mängd bilresor.

Göteborgsföretaget Einride ligger i framkant vad gäller samma utveckling inom logistik och transporter med lastbil. Deras elektriska och självkörande lastbil T-Pod, som saknar förarhytt, körs redan på allmän väg och backas upp av tunga intressenter som Lidl och Schenker.

Globalt står transporterna för 25 procent av utsläppen, samtidigt finns även här ett gigantiskt resursslöseri. Enligt siffror från Eurostat körde kommersiella lastbilar 35 miljarder kilometer helt utan last i Europa 2013 och många ruttplanerare gör idag sitt jobb manuellt i Excel.

Digitalisering, automatisering och elektrifiering av den här branschen, som bland annat Einride vill göra, har potential att effektivisera och skapa en långt mer hållbar logistik.

Elektrifieringen, och de stora miljövinster den för med sig, beror inte minst på att priset på både litiumjon-batterier och solpaneler minskat med över 80 procent på bara 10 år och priserna fortsätter nedåt. Tillsammans utgör den här kombinationen ett mycket konkurrenskraftigt alternativ till fossila bränslen, men kan också skapa helt nya produkter och affärsområden. Bilar och lastbilar är två exempel vi nämnt, men även elscootrar, drönare och en hel uppsjö nya typer av transportmedel väntar runt hörnet. Samtliga drivna av effektivisering och elektrifiering vilket i sin tur leder till mer hållbara transporter och logistik.

Det finns uppsjö andra exempel på effektivisering tack vare teknikutvecklingen. Inom byggnad och lokaler används tekniken för att optimera energiförbrukning och nyttjande. Samma grundtanke kan även skalas upp till stads- och, så småningom, nationsnivå där artificiell intelligens och miljoner sensorer i realtid optimerar exempelvis energiförbrukning och transportsystem och utöver det används för att bygga en rad nya tjänster som ger medborgarna bättre samhällsservice. Singapore går i bräschen för den här utvecklingen och använder sig av begreppet smart nation.

Inom tillverkningsindustrin har automatisering använts under lång tid. Det som händer nu är att hela fabriker och ekosystem för produktion av varor automatiseras med hjälp av sensorer och AI. Bland annat gör det här möjligt att upptäcka ineffektiva delar i kedjan, optimera resursutnyttjandet och proaktivt upptäcka och åtgärda fel i maskinerna.

Additiv tillverkning, i form av 3D-skrivare, gör det både möjligt att skapa helt nya typer av produkter, men också spara enorma resurser eftersom den här typen av tillverkning inte skapar något spill, till skillnad från konventionell subtraktiv tillverkning där material avlägsnas från ett fast block för att skapa den önskade delen. Utöver det gör den additiva tillverkningen det möjligt för företag att helt göra sig av med reservdelslager eftersom reservdelar kan skrivas ut snabbt efter behov. De behöver heller inte fraktas långa sträckor, ibland över hela jorden, för att komma till rätt destination. Miljövinsterna och kostnadsbesparingarna för detta är givetvis mycket stora. Sammanfattningsvis kan tekniken skapa långt mer effektiv produktion än vi har idag.

Ett helt annat exempel på teknik som effektiviserar resursutnyttjande är LED-lampor, som minskade världens koldioxidutsläpp med 570 miljoner ton 2017. Det är 1,5 procent av de globala utsläppen och motsvarar utsläppsminskningen av att stänga ner 160 kolkraftverk. LED kräver en tiondel så mycket energi som tidigare tekniker och har en livslängd som är 100 gånger längre. Men tekniken ger också andra effekter, som möjligheten att odla inomhus nästan var som helst, och förändra livsmedelsbranschen på ett sätt som minskar resursanvändningen, både vid odling och transporter.

Det här är bara några av en enorm mängd områden som tekniken, redan idag, men främst de närmaste åren kommer att effektivisera.

Tjänstefiering – slit och släng blir hållbara tjänster

Men de positiva effekterna ur hållbarhetssynpunkt slutar inte heller här för teknik som sensorer och AI. Ytterligare en effekt är att många produkter vi idag äger med teknikens hjälp omvandlas till tjänster. Det sker en så kallad tjänstefiering av många produktkategorier och detta leder till en minskat antal ”slit och släng”-produkter.

Anledningen till detta är dels digitaliseringen och dels snabbt minskade priser på sensorer vilket gör att allt fler produkter utrustas med dem. Det här leder i sin tur till att tillverkarna får väldigt bra data på hur produkterna används, hur de slits och när de är redo att repareras eller kasseras. Den här informationen är avgörande för att omvandla en produkt till en tjänst eftersom tillverkaren, eller tjänsteleverantören, med exakthet kan skapa en ekonomisk modell för produktens hela livslängd.

Tjänstefieringen är bra ur hållbarhetssynpunkt, men också för många företag och konsumenter där trenden är tydlig mot ett ökat utbud och en ökad efterfrågan på att hyra eller ha prenumerationsbaserade tjänster.

Ett exempel på en hyrtjänst är Umeå Energi som gör det möjligt för husägare att utrusta sitt hem med solpaneler utan någon initial kostnad. De säljer egentligen inte solpaneler utan en tjänst som integrerar och hanterar all finansiering, subventionering, installation och löpande hantering av energiförbrukning och eventuellt försäljning av energi tillbaks till nätet. Allt ingår.

Ett helt annat exempel är australiensiska Numidan som har en prenumerationstjänst för barnkläder. Med tjänsten får du regelbundet nya kläder till ditt barn, som anpassar sig efter hur barnet växer, och skickar tillbaka de gamla som blivit för små. Den här typen av tjänst skapar en efterfrågan efter kläder som håller länge, många tvättar och åt många barn, vilket är väldigt bra ut hållbarhetssynpunkt.

Många fysiska produkter omvandlas med teknikens hjälp till tjänster, vilket i sin tur alltså är betydligt bättre för miljön. Men vissa fysiska produkter försvinner faktiskt helt och hållet.

Dematerialisering – produkterna som försvann

Pocketkamera, klockradio, GPS, ficklampa, videokamera och miniräknare. Många produkter vi för bara några år sedan tog för givet används i princip inte alls idag. De har helt och hållet ersatts av smarta mobiltelefoner. Till det kan vi räkna alla olika typer av media som florerade: CD- och DVD-skivor, tidningar, böcker och tv-spelskassetter. Allt detta har blivit dematerialiserat, vilket också är mycket bra ur hållbarhetssynpunkt. För även om det kräver en hel del resurser för att tillverka en smartphone, är det väldigt blygsamt i jämförelse med vad alla dessa tidigare produkter och medier krävde när de skulle tillverkas, paketeras och transporteras.

Ett av många exempel på vilken effekt detta ger är ”Mina meddelanden”, som nu används av ungefär 3,4 miljoner svenskar. Under 2018 skickades det över 28 miljoner digitala brev via tjänsten vilket innebar en besparing på cirka 280 ton papper, eller 400000 normalstora tallar. Utöver det leder det till stora utsläppsminskningar från bland annat tillverkningsprocesser och transporter. Istället tillkommer utsläppen från it-systemen, men de är betydligt lägre per utskick. Informationen förmedlas till mottagarna väsentligt mer effektivt än tidigare där klimatkostnaden inte är noll, men nära inpå.

Slutsats – När all teknik blir grön teknik

Utvecklingen inom elektrifiering, digitaliseringen och automatisering gör att vi har stora möjligheter att ställa om till ett väsentligt mer hållbart och resurseffektivt samhälle. Den här utvecklingen påverkar alla branscher och samhällssektorer.

Utöver de delar vi gått igenom i form av diagnosticering, effektivisering, tjänstefiering och dematerialisering så bidrar också tekniken till en kraftigt ökad informationsspridning och snabbare beteendeförändringar.

Mobilerna utvecklas snabbt tillsammans med mobilnäten. 5G kommer att introduceras brett under 2020 med hastigheter som är minst 10 gånger högre än dagens 4G-nät. Vi blir allt mer vana med att ta till oss ny information och snabbt ändra våra beteenden. Det var drygt 10 år sedan Iphone lanserades och några år därefter när smartphones blev något vardagligt. Idag använder vi dem till massor av saker som för bara några år sedan krävde papper, penna och fysiska besök. Vi gör läkarbesök, handlar, betalar räkningar och inte minst kommunicerar och utbildar oss sömlöst över hela planeten.

Idag går fler barn än någonsin i skolan på jorden. Vi har fler utbildade än någonsin och fler forskare än någonsin. Dessutom har de tillgång till mer information och kraftfullare verktyg än någonsin tidigare i mänsklighetens historia. Om vi tidigare hade 10000 idéer varav tio var riktigt bra, som LED-lampor eller transistorer, har vi idag tio miljoner idéer. Hur många blir riktigt bra av dessa?

Idag har vi även fler än någonsin som forskar specifikt inom grön teknik, det pågår en enorm aktivitet inom allt från förnyelsebar energi till hållbar livsmedelsproduktion. För varje hållbarhetsområde, definierat enligt FN:s 17 hållbarhetsmål, finns tusen och åter tusen forskare, entreprenörer, startups och etablerade företag som jobbar intensivt med lösningar.

Med teknikens hjälp kan vi skapa långt mer hållbara samhällen än vi har idag. På bilden en rendering av Studio Dror som visar "HavvAda’s hills" – en ö med plats för 300000 boende som absorberar mer utsläpp än vad som genereras.

Med Warp Institutes Green Tech Program är vår ambition av visa den enorma bredd och den intensiva aktivitet som finns inom dessa områden, med fokus på grön teknik.

Idag kan vi, tack vare teknikens hjälp, ställa en bättre diagnos än någonsin på vår planets tillstånd, vi kan effektivisera, tjänstefiera och dematerialisera för att skapa långt mer hållbara samhällen än vi har idag. Världen står inte handfallen och ignorant. Det arbete som pågår nu med att hitta lösningar saknar historiskt motstycke. Vi är på god väg att skapa nya hållbara samhällen där fler än någonsin tidigare för hög livskvalitet, frihet och rörlighet. Framtidens hållbara samhällen kräver inte uppoffringar utan innovation.

De snabba förändringarna vi nu är i inledningen av är bara början, de kommer inte att avta. Tvärtom är de första stegen mot nya tekniker och nya beteenden där vi förvandlar det resurskrävande och omständliga till det hållbara och effektiva med teknikens hjälp. Vi har påbörjat en resa där all teknik blir grön teknik.

❗️ Det här en premium-artikel som är öppnad för dig av våra Premium Supporters. De stödjer vårt arbete med att sprida faktabaserad optimism. Vill du också stödja oss kan du läsa mer här.