Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
🧬 RNA kan ersĂ€tta bekĂ€mpningsmedel

🧬 RNA kan ersĂ€tta bekĂ€mpningsmedel

Genom att anvÀnda RNA för att slÄ ut gener i bladmögel gÄr det att fÄ billigare och miljövÀnligare bekÀmpning av potatisbladmögel.

Kent Olofsson
Kent Olofsson

Potatisbladmögel Àr ett gissel för potatisodlare. Möglet angriper potatisblasten och kan förstöra blasten helt om möglet inte bekÀmpas. Normalt anvÀnds kemiska bekÀmpningsmedel för att bli av med potatisbladmögel, men medlen Àr dyra och har en stor negativ miljöpÄverkan.

Nu har emellertid en forskargrupp frÄn Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, utvecklat en billigare och miljövÀnligare metod. I stÀllet för gifter anvÀnder forskarna RNA.

I korthet kan vi sÀga att gener producerar olika typer av RNA, bland annat smÄ RNA, sRNA, och dubbelstrÀngat RNA, dsRNA. Dessa RNA-typer reglerar eller blockerar produktionen av proteiner. Hela fenomenet gÄr under namnet RNA-interferens, RNAi.

Det hÀr har forskarna anvÀnt för att slÄ ut gener i bladmöglet och pÄ sÄ sÀtt hindra det frÄn att skada potatisblasten.

– IdĂ©n i projektet var att i labb producera dsRNA som kan stoppa uttrycket av de gener som hos skadegöraren Ă€r nödvĂ€ndiga för att orsaka potatisbladmögel och sedan spruta ut det pĂ„ potatisbladen som skydd. PĂ„ sĂ„ vis hindras skadegöraren nĂ€r den hĂ„ller pĂ„ att infektera vĂ€xten, sĂ„ att sjukdomen aldrig bryter ut. Detta kallas sprutinducerad genslĂ€ckningsteknik, berĂ€ttar Ramesh Vetukuri, docent och ledare för forskargruppen, i ett pressmeddelande.

I tester visade det sig att besprutning med dsRNA minskade angreppen av potatisbladmögel med 50–75 procent. NĂ€r forskarna sedan kombinerade ds RNA med nanopartiklar av lera, som skyddar dsRNA mot nedbrytning, sĂ„ blev skyddet i det nĂ€rmaste 100-procentigt.

– Flera behandlingar med dsRNA kommer att behövas under potatisens vĂ€xtperiod. Vi har fĂ„tt medel för att undersöka hur mĂ„nga behandlingar som behövs i fĂ€lt, sĂ€ger Ramesh Vetukuri.

Forskarna ska nu gÄ vidare med att försöka ta fram processer för att massproducera sitt dsRNA. De ska ocksÄ undersöka om samma teknik kan bekÀmpa sjukdomar i jordgubbar, vete och korn.

LÀs hela studien hÀr.

Bild: Pixabay/WikimediaImages

📝 FĂ„ en dos faktabaserad optimism varje vecka.

Bli en del av över 15 000 optimistiska, framtidsinriktade prenumeranter som vill att framtiden kommer snabbare.