Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
🕊 SĂ„ gör vind- och solenergi vĂ€rlden fredligare

🕊 SĂ„ gör vind- och solenergi vĂ€rlden fredligare

VÄr förflyttning till det förnybara kommer att minska antalet konflikthÀrdar. NÀr lÀnder blir sjÀlvförsörjande pÄ energi kommer mÄnga incitament till konflikter att minska.

Ingemar Alvbom
Ingemar Alvbom

Dela artikeln

Premium Supporters -  klicka hÀr för att lyssna pÄ artikeln.

Vi mÄste minska utslÀppen av koldioxid sÄ att jordklotets uppvÀrmning minskar. Boven till uppvÀrmningen Àr anvÀndningen av fossila brÀnslen: olja, kol och naturgas. Nu finns det alternativ i sol och vind, ofta parat med vÀtgas och batterier. PÄ vissa hÄll kan vattenkraft och geotermisk energi finnas. Vi mÄste fortsÀtta den energiövergÄng som redan startats, för endast pÄ sÄ sÀtt kan vi hejda klimatförÀndringarna.

Det fossila har byggt upp de samhÀllen vi har idag och gjort vÄr levnadsstandard möjlig, pÄ mÄnga sÀtt har den utvecklingen berikat oss och skapat dagens vÀlstÄnd. Men denna fossila era mÄste ta slut och de alternativa lösningar som finns mÄste snabbt byggas upp.

Blir vÀrlden fredligare av energiövergÄngen?

Utöver det negativa med jordatmosfĂ€rens uppvĂ€rmning finns andra negativa saker med oljan. Det Ă€r ingen överdrift att pĂ„stĂ„ att oljan har ett ondskefullt ansikte. Blickar vi bakĂ„t ser vi att spelet kring det fossila varit en historia i krig och skövling. VĂ€ldigt mĂ„nga av historiens konflikthĂ€rdar bottnar i kontrollen av fossila tillgĂ„ngar. Även idag finns pĂ„gĂ„ende konflikter i Ukraina, Turkiet och Grekland, Sudan och Sydsudan med flera. Samtliga med en stark fossil koppling.

Ganska mĂ„nga Ă€r de lĂ€nder som helt vilar pĂ„ inkomster frĂ„n det fossila. År efter Ă„r har dessa lĂ€nder lutat sig mot sina fossila tillgĂ„ngarna och kommer fĂ„ kĂ€mpa hĂ„rt med att komma loss frĂ„n sitt beroende.

En övergĂ„ng till det förnybara kommer att omkullkasta den fossila eran. TillgĂ„ngen till den ”nya” energiresursen Ă€r relativt lika fördelat i vĂ€rlden. Visst har vissa lĂ€nder tillgĂ„ngar som andra har mindre av, Norge med sina vattentillgĂ„ngar, Island med sin termiska energi. Men om man jĂ€mför varma ökenomrĂ„den med andra omrĂ„den sĂ„ Ă€r skillnaden inte sĂ„ stor som man först kan tro. Exempelvis sĂ„ har LuleĂ„ fler soltimmar Ă€n Melbourne. Inget land har dĂ€rför en avgörande större fördel Ă€n nĂ„got annat land, vind och sol finns rikligt överallt.

Vilka geopolitiska effekter kommer vi se av den energiomstÀllning som nu genomförs? Vad hÀnder nÀr energi blir en relativt billig tillgÄng? Kommer oljelÀndernas makt att minska?

MÄnga lÀnder kommer göra sig sjÀlvstÀndiga pÄ energi. Kommer dÄ konflikthÀrdarna lÀgga sig? Blir vÀrlden fredligare av energiövergÄngen? Det vill vi reda ut i denna artikel, vi börjar med att titta bakÄt in i den fossila historien.

Oljans historia

Vi vet att olja fanns för 1500 Är sedan bÄde i Kina och Mellanöstern. AnvÀndning av det som sipprade fram ur marken blev till en början belysning och vÀrme. Men det fanns Àven en tro pÄ medicinska effekter av den mörka trögflytande vÀtskan.

Det Àr i USA i mitten av 1800-talet som man började borra efter olja och utveckla olika anvÀndningsomrÄden. Det blev en rusning efter det nya svarta guldet. Den första oljekrisen kom nÀr glödlampan uppfanns och fotogenhandeln minskade, men snabbt blev behovet större igen.

I slutet av 1800- och början pÄ 1900-talet slog förbrÀnningsmotorn igenom. Företaget Fords framgÄngar visade tydligt för vÀrlden att bensin var det brÀnslet som skulle anvÀndas. FörbrÀnningsmotorn var det som slog undan benen för batteri och Ängbilar. Ganska snart gick alla transportslag över till oljeanvÀndning.

I början av 1900-talet blev inventering av oljefyndigheter det en viktig frÄga. KoloniallÀnderna Frankrike och England tog kontroll över de stora fyndigheterna i Mellanöstern. MÄnga konflikter uppstod men efter första vÀrldskriget delas omrÄdet upp dÀrav de linjal-liknande grÀnser som flera av Mellanösterns lÀnder dÄ fick. I takt med att fler fyndigheter gjordes ökade vÀrldens intresse för omrÄdet.

Ett tidigt oljefÀlt i USA. Datum okÀnt. KÀlla: energy.gov, Wikimedia Commons.

Slaget om Mellanöstern

Rent strategisk Àr Mellanöstern otroligt viktig.  Allianser sluts mellan oljelÀnder och stormakter och konflikter dyker stÀndigt upp. Efter andra vÀrldskriget blir USA och Ryssland de som visar ett extra stort intresse för regionen.

NÀr utvecklingen tar fart i Asien anmÀler sig nya storkunder till Persiska vikens kÀllor. Pipelines dras frÄn Iran, via Pakistan till Indien.

Runt om i vĂ€rlden finns det mer eller mindre intensiva konflikter. Det Ă€r lĂ€tt att tro att de konflikter vi ser idag, Irak, Syrien, Nigeria, Sydsudan, Ukraina, Östra och Sydkinesiska havet har sina egna förklaringar men genom att syna dessa lite nĂ€rmare finns det bakom förklaringar om klaner, religioner, nationalism, en annan gemensam nĂ€mnare, jakten pĂ„ gas och olja.

Ofta lyfter man fram lÄngvariga historiska motsÀttningar bland angrÀnsande  stammar, sekter och folk. I Irak och Syrien Àr det en kollision mellan sunniter, shiiter, kurder, turkmener och andra; i Nigeria, bland muslimer, kristna och olika stamgrupper; i Sydsudan, mellan Dinka och Nuer; i Ukraina, mellan ukrainska lojalister och rysktalande i linje med Moskva; i östra och södra Kina, bland kineser, japaner, vietnameser, filipiner och andra.

Kontrollen över oljefyndigheterna

De ytliga konflikterna finns dÀr men bakom finns den mycket starkare önskan om att kontrollera oljefyndigheterna. Yvigt mÄlas fienden fram men mÄnga av dessa konflikter Àr egentligen en kamp för kontroll över den huvudsakliga kÀllan till nationell inkomst. Under 2000-talet Àr det tydligt att konflikterna  egentligen till stor del varit ett energikrig.

Ser vi vÄrt beroende av energi sÄ Àr detta inte sÄ konstigt. Oljan utgör en mycket viktig inkomstkÀlla för regeringar och företag. Faktum Àr att regeringarna i Venezuela, Irak, Nigeria, Ryssland, Sydsudan och Syrien hÀmtar den största delen av sina intÀkter frÄn oljeförsÀljning, medan de stora energiföretagen (mÄnga statligt Àgda) utövar enorm makt i dessa och andra berörda lÀnder.

Den som kontrollerar dessa stater, eller de olje- och gasproducerande omrÄdena inom dem, kontrollerar ocksÄ insamlingen och fördelningen av viktiga intÀkter.  Det vi ofta kallar historiska fiender handlar om en kamp och kontroll över den huvudsakliga kÀllan till nationell inkomst.

Dessutom lever vi i en energicentrerad vĂ€rld dĂ€r kontroll över olje- och gasresurser (och deras leveransmedel) översĂ€tts till geopolitisk inverkan pĂ„ vissa och ekonomisk sĂ„rbarhet för andra. Eftersom sĂ„ mĂ„nga lĂ€nder Ă€r beroende av energiimport, utövar de lĂ€nder som har ett överskott och kan exportera oproportionerligt stort inflytande pĂ„ vĂ€rldsscenen. Vad som hĂ€nder i dessa oljelĂ€nder pĂ„verkar Ă€ven oss mĂ€nniskor i lĂ€nder som Ă€r storimportörer. Hela vĂ€rlden dras med i ett engagemang som kan ta sig i uttryck i olika sorters stöd, det kan vara försĂ€ljning av vapen, militĂ€ra rĂ„dgivare, eller ekonomiskt bistĂ„nd – i vissa fall görs direkta ingripanden.

Kampen om energiresurser

Kampen om energiresurser har varit en iögonfallande faktor i mÄnga nya konflikter, inklusive Iran-Irak-kriget 1980-1988, Gulfkriget 1990-1991 och Sudans inbördeskrig 1983-2005. Vid första anblicken kan den fossila brÀnslefaktorn i de senaste utbrotten av spÀnningar och strider verka mindre uppenbar. Men titta nÀrmare sÄ ser du att var och en av dessa konflikter i grunden Àr ett energikrig.

I det senaste kriget i Syrien har kontrollen över olja varit central. NÀr organisationen ISIS dök upp och började sina krig tog de genast kontroll över flera oljekÀllor. Genom att sÀlja olja till grannlÀnderna fick de inkomster. Med oljepengarna kunde mer vapen köpas in.  Stormakter runt omkring sÄg mellan fingrarna och stoppade inte inkomstflödet som oljan gav.

Kontroll över viktiga energitillgÄngar eller fördelning av oljeintÀkter Àr en viktig faktor i konflikter. Visserligen kan etniska och religiösa uppdelningar vara brÀnslet för det som sedan sker pÄ det politiska och ideologiska omrÄdet. Drömmen om enorma oljevinster Àr det som hÄller striderna vid liv. Utan löftet om sÄdana resurser skulle mÄnga av dessa konflikter sÄ smÄningom dö ut. Inga resurser skulle finnas för att köpa vapen och betala trupper med. SÄ lÀnge oljan fortsÀtter att flyta har de krigförande dock bÄde medel och incitament att fortsÀtta slÄss.

I en vÀrld av fossila brÀnslen Àr kontroll över olje- och gasreserver en viktig del av nationell makt. Olja betyder lÄng mer Àn en vanlig handelsvara. Internationell politik kretsar runt oljan, all vÀrldens militÀra enheter Àr helt beroende av oljan. Har du kontroll över denna resurs Àr du en viktig spelare i vÀrlden.

Energiresurser har varit en iögonfallande faktor i mÄnga nya konflikter, inklusive Gulfkriget 1990-1991. Bilden Àr frÄn Burgan Oil Field, Kuwait och tagen i februari 1991. KÀlla: Leonard J. DeFrancisci, Wikimedia Commons

Blicken framĂ„t – en förĂ€ndring i fokusomrĂ„den

Vad hÀnder idag? Insikten om klimatförÀndringarna blir allt mer uppenbar. Fler lÀnder ser konsekvenser av uppvÀrmningen, vissa vÀderfenomen blir allt mer extrema och vanligare. VÀrldens lÀnder skrev pÄ ett Parisavtal dÀr man lovar att successivt sluta skicka koldioxid upp i atmosfÀren. LÀnderna har satt upp olika policydokument och fÀrdplaner som beskriver hur deras energiomstÀllning skall ske.

År som 2040, 2050 blir ofta mĂ„len man siktar pĂ„ för att bli koldioxidneutrala. Den största utslĂ€pparen Kina har sagt sig sikta pĂ„ 2060. GlĂ€djande nyheter sĂ„ hĂ€r i början av 2021 Ă€r att USA nu kliver tillbaka in i Parisavtalet.

2020 blev ett konstigt Är dÀr pandemin med kraftfulla lockdowns stannade upp flera lÀnder. Samtidigt har mÄnga nya satsningar plockats fram dÀr lÀnder, med nya stimulanser, vill fÄ ekonomierna att snurra igen. EU har satt upp en ÄterhÀmtningsfond pÄ motsvarande 8000 miljarder kronor. Enskilda lÀnder gör Àven sina satsningar dÀr mycket kapital stÀlls till förfogande.

En förĂ€ndring i fokusomrĂ„den har börjat. Vi ser tyvĂ€rr fortfarande en del fossila satsningar men de positiva signalerna blir allt fler. Exempelvis har nĂ„gra banker har sagt sig inte vilja stödja nya projekt som att borra efter olja i Arktis. Den mentala omstĂ€llningen pĂ„gĂ„r och finans och kapitalbranschen styr nu bort sina satsningar och tillgĂ„ngar frĂ„n det fossila till hĂ„llbara projekt. Marknaden Ă€r rĂ€dd att stĂ„ med ”stranded assets” och vill dĂ€rför hitta alternativ.

Stora summor söker projekt att finansiera

Det Àr vÀldigt stora summor som söker projekt att finansiera. Just nu Àr det brist pÄ projekt för de som vill investera. Allt detta sammantaget indikerar att tillvÀxten i batterier, vÀtgas, sol och vind kommer bli brutal.

USA har sedan 2017 med sin skifferolja varit den största exportören av olja. Att ta upp skifferoljan kostar mer Àn den konventionella sÄ nÀr oljepriset sjunker har skiffermarknaden det besvÀrligt. Rysslands ekonomi bygger pÄ olja och gasintÀkter och Àven dom har haft stora problem med det lÄga oljepriset under 2020.

Det Àr uppenbart att Ryssland och USA kommer fÄ stora problem med den omstÀllning som kommer att ske. USA kommer att tappa stora intÀkter och Ryssland likasÄ. Rysslands grannar har lÀnge velat göra sig oberoende av sin stora granne.

Idag har alla större oljebolag antagit nya strategier. UtifrÄn insikten och den förÀndring som hela vÀrlden nu pÄbörjat letar de efter nya intÀkter. Shell, BP, Exxon med flera vÀnder sig till det förnybara: vind- och solparker byggs i en alltmer intensifierad takt. VÀtgassatsningarna börjar ocksÄ bli flera. Summorna som man Àr villiga att spendera ökar hela tiden.

Innebörden i detta Ă€r att de sjĂ€lva pĂ„skyndar nedstĂ€ngning av sina olje- och gasfĂ€lt. FrĂ„gan som förr stĂ€lldes, ”vad gör vi nĂ€r oljan tar slut” kommer inte att komma – oljefĂ€lten kommer fĂ„ stĂ€nga i förtid.

Oljepriset har fallit kraftigt pÄ mycket kort tid. KÀlla: Bloomberg

Energirevolutionen

Under mÄnga Är har priserna pÄ vind- och solel pressats nedÄt. Vi har nyligen sett exempel pÄ sol-installationerna dÀr priset landade pÄ 11-13 öre för en kWh. Vi befinner oss i ett nytt lÀge nu, vind och solel har blivit en av de billigaste sÀttet att elektrifiera. Utvecklingen av vindturbiner och solcellspaneler fortsÀtter med allt lÀgre priser och ökad verkningsgrad.

Den nya energirevolutionen kommer Àven ge utvecklingslÀnderna nya möjligheter. Det gÄr att rÀkna upp mÄnga av Agenda 2030-mÄlen som uppfylls med elektrifiering. Vardagen Àndras frÄn tidsödande sysslor som ved- och vattenhÀmtande, söka el till mobilen, klÀdtvÀtt med mera till företagande och andra fattigdoms-eliminerande aktiviteter.

NÄgra exempel pÄ nyttor med elektrifiering Àr: sanitet, vattenpumpning, avsaltning, konstbevattning, konstgödsel, bÀttre sjukvÄrd, matlagning, matförvaring, tvÀttning, digitala hjÀlpmedel, lÀxlÀsning pÄ kvÀllen, bÀttre luftkvalitet för att nÀmna nÄgra.

Priset pÄ solenergi har minskat mycket fort. KÀlla: Ramez Naam

FÀrre konflikter nÀr lÀnder blir sjÀlvförsörjande pÄ energi

En av vindens och solens nackdelar Àr planerbarheten. Som bekant sÄ skiner inte solen alltid och vinden blÄser inte jÀmt. DÀrför har batterier och vÀtgas blivit det som alla hyser tillförsikt till. Ibland finns ett överskott av el och vissa perioder ett underskott, detta kan jÀmnas ut med batterier och vÀtgas. Batterier för att kapa toppar och nÄgra timmars behov, vÀtgas dÀremot kan lagras under lÀngre tider och Àven bli till brÀnsle i transporter.

De flesta lÀnder har nu batteri- och vÀtgasstrategier och anlÀggningar byggs pÄ vÀldigt mÄnga hÄll. För ett Är sedan fanns planer pÄ 6-7 batteri-mega-fabriker i Europa, idag planeras ett 60-70-tal och siffran Àndras hela tiden. Elektrolysrör-fabriker, som behövs för att tillverka vÀtgas, fanns det för nÄgot Är sedan bara ett fÄtal av i vÀrlden. Nu planeras bara i vÄrt nÀromrÄde ett 20-tal.

Allt detta sammantaget kommer att göra det förnybara Ànnu mer effektivt. Sol och vind fÄr en effektiv mellanlagring. Med den tillvÀxten vet vi med sÀkerhet att prisbilden i ganska snabb takt kommer justeras nerÄt, batterier och elektrolysörer blir överkomliga i pris.

Svaret blir tydligt: vĂ„r förflyttning till det förnybara kommer att minska antalet konflikthĂ€rdar. NĂ€r lĂ€nder blir sjĂ€lvförsörjande pĂ„ energi kommer mĂ„nga incitament till konflikter att minska. VĂ€rlden kommer bli fredligare, det kommer inte att finnas nĂ„gon anledning till att brĂ„ka om energin nĂ€r den finns i alla lĂ€nders domĂ€ner och till en lĂ„g kostnad. Att satsa pĂ„ det förnybara Ă€r rĂ€tt vĂ€g att gĂ„ – vĂ€rlden blir fredligare.

VÄr förflyttning till det förnybara kommer att minska antalet konflikthÀrdar. NÀr lÀnder blir sjÀlvförsörjande pÄ energi kommer mÄnga incitament till konflikter att minska. KÀlla: Unsplash

KĂ€llor

Blood and Oil: The Dangers and Consequences of America's Growing Dependency on Imported Petroleum – Michael T. Klare

The Oil Wars Myth: Petroleum and the Causes of International Conflict – Emily Meierding


FĂ„ ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter


Genom att prenumerera bekrÀftar jag att jag har lÀst och godkÀnner personuppgifter och cookies policy.