Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
🏭 24 av 26 luftföroreningar har minskat i Sverige

🏭 24 av 26 luftföroreningar har minskat i Sverige

DEL 2: Av de 26 svenska luftföroreningar som NaturvĂ„rdsverket mĂ€ter har 24 minskat i absoluta tal under perioden 1990–2018. Samtidigt ökade Sveriges befolkning med drygt 1,6 miljoner och ekonomin nĂ€stan fördubblades.

Christian Sandström
Jonas Grafström
Christian SandströmJonas Grafström

Luftföroreningar Ă€r avgaser och partiklar som förekommer i skadligt höga halter, oftast till följd av mĂ€nsklig aktivitet. Luftföroreningars negativa hĂ€lsoeffekter blev sĂ€rskilt uppenbara efter att hundratals, i flera fall tusentals mĂ€nniskor dog som en direkt konsekvens av smog under 1800-talet och 1900-talets första hĂ€lft. Ett av de mest uppmĂ€rksammade fallen Ă€r 1952 Ă„rs ”The great smog of London”, som bedöms ha orsakat upp till 12 000 dödsfall.

År 2020 andades runt 90 procent av vĂ€rldens befolkning förorenad luft. Enligt WHO Ă€r luftföroreningar en av de största globala hĂ€lsoutmaningarna det kommande decenniet.  Medvetenheten om luftföroreningarnas skador pĂ„ mĂ€nniskor har ökat i takt med att luftföroreningarnas lĂ„ngsiktiga hĂ€lsoeffekter blivit alltmer pĂ„tagliga runtom i vĂ€rlden. Mer hur ser det ut i Sverige?

Av de 26 svenska luftföroreningar som NaturvĂ„rdsverket mĂ€ter har 24 minskat i absoluta tal under perioden 1990–2018, medan Selen och PCB ökade. I flera fall har det handlat om kraftiga utslĂ€ppsnedgĂ„ngar, exempelvis minskade utslĂ€ppen av bly till luft med 97 procent. UtslĂ€ppen minskade samtidigt som Sveriges befolkning ökade med drygt 1,6 miljoner och ekonomin nĂ€stan fördubblades.

Minskat med 52 procent

I genomsnitt har dessa 26 utslÀpp minskat med 52 procent sedan 1990. I högpresterargruppen Äterfinns Bly (-97 procent), Arsenik (-86 procent), Svaveloxid och HCB (-83 procent). Efter det kommer ett mellanskikt med flera minskningar i intervallet 70 till 80 procent sÄsom Nickel (-75 procent), Kvicksilver och Krom (-74 procent). Majoriteten Äterfinns kring -50 till -65 procent. Sedan finns en mindre grupp dÀr minskningen legat under 50 procent. Relaterat till per BNP enhet var minskningen Ànnu större dÄ BNP nÀstan fördubblats under den hÀr tidsperioden, som ses i tabellen nedan.

Luftföroreningar 1990–2018

FörÀndring av

utslÀpp (+/- %)

FörÀndring per enhet av

BNP (+/- %)

KvÀveoxider (NOx) (t)

-54

-75

Flyktiga organiska Àmnen (t)

-63

-80

Svaveldioxid (SO2) (t)

-83

-91

Ammoniak (NH3) (t)

-12

-52

PM2.5 (t)

-59

-78

PM10 (t)

-43

-69

TSP (t)

-32

-63

Kolmonoxid (CO) (t)

-69

-83

Bly (Pb) (kg)

-97

-98

Kadmium (Cd) (kg)

-79

-89

Kvicksilver (Hg) (kg)

-74

-86

Arsenik (As) (kg)

-86

-92

Krom (Cr) (kg)

-74

-86

Koppar (Cu) (kg)

-37

-66

Nickel (Ni) (kg)

-75

-86

Selen (Se) (kg)

+10

-41

Zink (Zn) (kg)

-57

-77

Dioxin (g I-Teq)

-65

-81

benso(a)pyren (kg)

-64

-81

benso(b)fluoranten (kg)

-61

-79

benso(k)fluoranten (kg)

-71

-84

Indeno(1,2,3-cd)pyren (kg)

-59

-78

PAH 1-4 (kg)

-60

-78

HCB (kg)

-83

-91

PCB  (kg)

+2

-45

Sot (BC)(t) (1999-2018)

-50

-76

Genomsnitt:

-52

-77

Tabell 3. UtslĂ€pp av luftföroreningar 1990–2018. UtslĂ€ppen anges som procent av 1990 Ă„rs nivĂ„er. I kolumnen lĂ€ngst till höger har utslĂ€ppen stĂ€llts i relation till den ökning i BNP pĂ„ 85 procent som Ă€gt rum under den hĂ€r tiden. KĂ€lla: NaturvĂ„rdsverket (HĂ€mtat frĂ„n SCB-statistikdatabasen).

Varför har utslÀppen minskat?

Hur kom det dÄ sig att utslÀppen minskade? Minskningen i utslÀpp av flyktiga organiska Àmnen, kolmonoxid och kvÀveoxider under de senaste 30 Ären kommer frÄn transportsektorn. Katalytisk avgasrening Àr den största förklarande faktorn. Katalysatorer för personbilar introducerades första gÄngen i USA Är 1975 till följd av 1970 Ärs Clean Air Act med krav pÄ utslÀppsreducering av giftiga Àmnen frÄn förbrÀnningsmotorer. Under Ärens lopp har regleringen av utslÀppen skÀrpts, vilket har medfört effektivare avgasrening.

Mellan 1990 och 2018 har minskningen i utslÀpp av metaller, partiklar, lÄnglivade organiska föreningar (exempelvis dioxiner) och polycykliska aromatiska kolvÀten (PAH) frÀmst skett inom industrisektorn genom effektivisering och bÀttre reningsutrustning som elektrofilter och skrubbers.

Industrin presterat bÀst

Det Àr stora skillnader mellan olika sektorer gÀllande utslÀppen av dessa 26 luftföroreningar, industrin har presterat bÀst med utslÀppsminskningar pÄ 66 procent, följt av UppvÀrmning (-47 %), Inrikes transporter (-43 %), Lösningsmedel (-43 %) och Jordbruk (-14 %). El- och fjÀrrvÀrme, Avfall samt Arbetsmaskiner Àr i stort sett oförÀndrade. Utrikes transporter Àr den enda kategorin som sett en tydlig ökning av sina utslÀpp (+66 %).

Sektor

FörÀndring +- %

Arbetsmaskiner

-8

Avfall

+5

El och fjÀrrvÀrme

+4,8

Industri

-66

Utrikes transporter

+65

Jordbruk

-14

Lösningsmedel

-34

Inrikes transporter

-43

UppvÀrmning (BostÀder)

-47


Utvecklingen hĂ€nförs ofta till striktare grĂ€nsvĂ€rden för utslĂ€ppstandarder samt tillĂ€mpning av bĂ€sta tillgĂ€ngliga teknik. IPPC-direktivet (Integrated Pollution Prevention and Control), som antogs av EU Ă„r 1996, innebar att utsläppsgränsvärden skulle bygga pĂ„ bĂ€sta tillgĂ€ngliga teknik (BAT – Best Available Techniques). Principen innebĂ€r att den mest effektiva etablerade tekniken för att skydda miljön och som samtidigt Ă€r tekniskt och ekonomiskt tillĂ€mpningsbar ska anvĂ€ndas. EU tar fram sĂ„ kallade BAT-slutsatser som Ă„terger specifikt vilken som Ă€r den rĂ„dande bĂ€sta tillgĂ€ngliga tekniken.

Politiska ÄtgÀrder banat vÀgen

Politiska ÄtgÀrder sÄsom skatter, subventioner och i nÀsta skede regelrÀtta förbud tycks ha banat vÀg för Sveriges miljöframgÄngar och gjort det rationellt för ekonomins aktörer att bÄde hushÄlla med resurser och utveckla ny teknik.

Sverige har minskat de allra flesta utslÀppen av luftföroreningar de senaste 30 Ären. Vissa utslÀpp har minskat endast marginellt, sÄsom ammoniak medan vissa har minskat med uppemot 97 procent, sÄsom bly.

Samtidigt har Sveriges ekonomi nÀstan fördubblats och befolkningen har ökat med drygt 1,6 miljoner sedan 1990, vilket innebÀr att vi fÄr ut mer av mindre.

Även om det finns mycket kvar att göra Ă€r resultaten hoppingivande. Mer för mindre verkar vara möjligt att Ă„stadkomma genom en kombination av rationaliseringar, ny teknik, skatter och lagstiftning.

Jonas Grafström, forskare och vice VD pÄ Ratio
Christian Sandström, bitrÀdande professor pÄ Ratio och Jönköping International Business School

Underlaget och siffrorna finns tillgĂ€ngliga boken Mer för mindre? – tillvĂ€xt och hĂ„llbarhet i Sverige. LĂ€s mer om boken hĂ€r.

📉 Sverige fĂ„r mer frĂ„n mindre
DEL 1: LÀgre koldioxidutslÀpp och mindre föroreningar trots fler invÄnare och ekonomisk tillvÀxt. Sverige fÄr mer frÄn mindre, skriver Jonas Grafström och Christian Sandström.
💡 Vi fĂ„r mer frĂ„n mindre el och energi
DEL 3: Under samma period som Sveriges befolkning ökade med tvÄ miljoner och ekonomin ökade 176 procent, ökade bara energianvÀndningen med 25 procent.


FĂ„ ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter