Luftföroreningar är avgaser och partiklar som förekommer i skadligt höga halter, oftast till följd av mänsklig aktivitet. Luftföroreningars negativa hälsoeffekter blev särskilt uppenbara efter att hundratals, i flera fall tusentals människor dog som en direkt konsekvens av smog under 1800-talet och 1900-talets första hälft. Ett av de mest uppmärksammade fallen är 1952 års ”The great smog of London”, som bedöms ha orsakat upp till 12 000 dödsfall.

År 2020 andades runt 90 procent av världens befolkning förorenad luft. Enligt WHO är luftföroreningar en av de största globala hälsoutmaningarna det kommande decenniet.  Medvetenheten om luftföroreningarnas skador på människor har ökat i takt med att luftföroreningarnas långsiktiga hälsoeffekter blivit alltmer påtagliga runtom i världen. Mer hur ser det ut i Sverige?

Av de 26 svenska luftföroreningar som Naturvårdsverket mäter har 24 minskat i absoluta tal under perioden 1990–2018, medan Selen och PCB ökade. I flera fall har det handlat om kraftiga utsläppsnedgångar, exempelvis minskade utsläppen av bly till luft med 97 procent. Utsläppen minskade samtidigt som Sveriges befolkning ökade med drygt 1,6 miljoner och ekonomin nästan fördubblades.

Minskat med 52 procent

I genomsnitt har dessa 26 utsläpp minskat med 52 procent sedan 1990. I högpresterargruppen återfinns Bly (-97 procent), Arsenik (-86 procent), Svaveloxid och HCB (-83 procent). Efter det kommer ett mellanskikt med flera minskningar i intervallet 70 till 80 procent såsom Nickel (-75 procent), Kvicksilver och Krom (-74 procent). Majoriteten återfinns kring -50 till -65 procent. Sedan finns en mindre grupp där minskningen legat under 50 procent. Relaterat till per BNP enhet var minskningen ännu större då BNP nästan fördubblats under den här tidsperioden, som ses i tabellen nedan.

Tabell 3. Utsläpp av luftföroreningar 1990–2018. Utsläppen anges som procent av 1990 års nivåer. I kolumnen längst till höger har utsläppen ställts i relation till den ökning i BNP på 85 procent som ägt rum under den här tiden. Källa: Naturvårdsverket (Hämtat från SCB-statistikdatabasen).

Varför har utsläppen minskat?

Hur kom det då sig att utsläppen minskade? Minskningen i utsläpp av flyktiga organiska ämnen, kolmonoxid och kväveoxider under de senaste 30 åren kommer från transportsektorn. Katalytisk avgasrening är den största förklarande faktorn. Katalysatorer för personbilar introducerades första gången i USA år 1975 till följd av 1970 års Clean Air Act med krav på utsläppsreducering av giftiga ämnen från förbränningsmotorer. Under årens lopp har regleringen av utsläppen skärpts, vilket har medfört effektivare avgasrening.

Mellan 1990 och 2018 har minskningen i utsläpp av metaller, partiklar, långlivade organiska föreningar (exempelvis dioxiner) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) främst skett inom industrisektorn genom effektivisering och bättre reningsutrustning som elektrofilter och skrubbers.

Industrin presterat bäst

Det är stora skillnader mellan olika sektorer gällande utsläppen av dessa 26 luftföroreningar, industrin har presterat bäst med utsläppsminskningar på 66 procent, följt av Uppvärmning (-47 %), Inrikes transporter (-43 %), Lösningsmedel (-43 %) och Jordbruk (-14 %). El- och fjärrvärme, Avfall samt Arbetsmaskiner är i stort sett oförändrade. Utrikes transporter är den enda kategorin som sett en tydlig ökning av sina utsläpp (+66 %).

Utvecklingen hänförs ofta till striktare gränsvärden för utsläppstandarder samt tillämpning av bästa tillgängliga teknik. IPPC-direktivet (Integrated Pollution Prevention and Control), som antogs av EU år 1996, innebar att utsläppsgränsvärden skulle bygga på bästa tillgängliga teknik (BAT – Best Available Techniques). Principen innebär att den mest effektiva etablerade tekniken för att skydda miljön och som samtidigt är tekniskt och ekonomiskt tillämpningsbar ska användas. EU tar fram så kallade BAT-slutsatser som återger specifikt vilken som är den rådande bästa tillgängliga tekniken.

Politiska åtgärder banat vägen

Politiska åtgärder såsom skatter, subventioner och i nästa skede regelrätta förbud tycks ha banat väg för Sveriges miljöframgångar och gjort det rationellt för ekonomins aktörer att både hushålla med resurser och utveckla ny teknik.

Sverige har minskat de allra flesta utsläppen av luftföroreningar de senaste 30 åren. Vissa utsläpp har minskat endast marginellt, såsom ammoniak medan vissa har minskat med uppemot 97 procent, såsom bly.

Samtidigt har Sveriges ekonomi nästan fördubblats och befolkningen har ökat med drygt 1,6 miljoner sedan 1990, vilket innebär att vi får ut mer av mindre.

Även om det finns mycket kvar att göra är resultaten hoppingivande. Mer för mindre verkar vara möjligt att åstadkomma genom en kombination av rationaliseringar, ny teknik, skatter och lagstiftning.

Jonas Grafström, forskare och vice VD på Ratio
Christian Sandström, biträdande professor på Ratio och Jönköping International Business School

Underlaget och siffrorna finns tillgängliga boken Mer för mindre? – tillväxt och hållbarhet i Sverige. Läs mer om boken här.

📉 Sverige får mer från mindre

DEL 1: Lägre koldioxidutsläpp och mindre föroreningar trots fler invånare och ekonomisk tillväxt. Sverige får mer från mindre, skriver Jonas Grafström och Christian Sandström.

Warp NewsJonas Grafström

💡 Vi får mer från mindre el och energi

DEL 3: Under samma period som Sveriges befolkning ökade med två miljoner och ekonomin ökade 176 procent, ökade bara energianvändningen med 25 procent.

Warp NewsChristian Sandström